| | |
|
|
|
Lakul n tayri (Tasuqqilt n "Madrasat al Hub " n Nizar Qabani
- Tazwart...
Lakul n tayri (Tasuqqilt n "Madrasat al Hub " n usefru n Nizar Qabani Yecna-t Kazim Essahir (tzemrem ad t-tafem di Youtube)
Aḍris akken ma yella |
"Kimi Wa Pet" amanga n "Yayoi Ogawa" s teqbaylit
- Tazwart...
"Kimi Wa Pet" d " joseimanga " n Yayoi Ogawa d-yeffɣen di Japon ger 2000 d 2005. D amanga yettwasnen di tmura usamar imixfiw. I tid d wid yerran ad t-ɣren s teqbaylit, nessiẓreg-it deg wesmel n imyura.net ...
Aḍris akken ma yella |
A Reppi ttxil-k serreḥ-as-d i waḍu!
- Tazwart...
A Reppi ttxil-k serreḥ-as-d i waḍu! Asmuḥyet n tezlit "Dans l'eau de la claire fontaine"
- Georges Brassens - Sγur Sεid At Mεemmer
Aḍris akken ma yella |
Tukkist si "Winna kan d wayla-s" n MAX STIRNER
- Tazwart...
Aḍris-agi d tukkist seg wayen d-yura MAX STIRNER deg udlis-ines "Der Einzige und sein Eigentum" (Winna kan d wayla-s), suqqleɣ-tt-id si tefransist ar tinna-nneɣ.
Aḍris akken ma yella |
Lweswas
- Tazwart...
M’ur d-iyi teḍra ara i nekkini a war d uγalen wiyiḍ . Tullist ''Mera suggestion'' yura Fernando Sorrentino , tasuqelt Amor Rekis Imeddukal-iw akk qqaren sεiγ lweswas. Icebba-yi Rebbi sεan lḥeq. Ayen yeḍran yid-i ass lexmis d ttbutt af akken d-nnan. Tasebḥit-nni, lliγ qqareγ ungal n tugdi, ulamma deg zal qayli, ikecmi-yi ccek d lweswas. Zgiγ umneγ dakken yella uεeddam yeffren di tkuzint. Aεeddam-agi, yegguni, yettrağu kan deg-i ad kecmeγ ar tkuzint ad ineggez fell-i s ad yessentu ajenwi yeṭṭef deg wfus-is deg uzagur-iw, ad isuffeγ tarwiḥt-iw. Mačči d tiselbi tagi tura ?! Aḍris akken ma yella |
Ṛebbi yemmut !
- Tazwart...

Ur teslim ara s wergaz abuhali, i yessaγen taftilt deg uzal qayli, iteddu deg wegni n ssuq yettsuγu: «ttnadiγ γef Ṛebbi ! γef Ṛebbi i ttqellibeγ anda yella ! » Aḍris akken ma yella |
TALDIT (EL FATIḤA: tasuret n Leqran)
- Tazwart...

S yism n Yakuc Amellay Amnahaγ
1)Tamayt I Yakuc
2)Mass n umeγrad
3)Amallay Amnahaγ Aḍris akken ma yella |
Tasuqelt n "Pater Noster" ar teqbaylit (sγur Muḥ-Krisṭuf)
- Tazwart...

Ababat-nneγ yellan deg igenwan
ad yettwaqeddes yisem-ik
tas-ed tgeldit-ik.
Ad yettwaxdem lirad-ik di ddunit am deg igenni.
Fkan-aγ-ed ass-agi aγrum-nneγ n wass. Aḍris akken ma yella |
Ernest Hemingway
- Tazwart...

Tullizt, A clean well lighted place , yura umaru amarikan Ernest Hemingway(1898-1961) deg 1932, tasuqilt ar teqbaylit Amor Rekis. Ulac ayen yecban tafat d tezdeg Yedda lḥal deg yiḍ, medden akk fγen seg lqahwa anagar yiwen wemγar.Yeqqim, iferrawen n isekla ddurin fell-as tafat n teftilt. Deg wass, azniq yeččur d aγebbar maca tameddit nnda yettaṭṭaf aγebbar-nni. Amγar-agi iḥemmel ad yaεwez acku deg yiḍ tettili tsusmi. Ulamma d aεeẓẓug i yella, yettaki-yas ur iban amek i tsusmi m’ara d-ters . Sin iqehwağiyen ẓran dakken amγar-agi yecceεceε cwiṭ. Γas akken d akliyan yelhan, ma yeskeṛ atan ad asen yenser war ma ixelleṣ. Ihi qqimen ttεassan deg-s.
Aḍris akken ma yella |
"Akalay" tizlitt
- Tazwart...

"Akalay" d tasuqilt n tezlitt i tura terbaat n "Mes Aïeux", i yettidiren di Kebek di tmurt n Kanada. Tizlitt-agi tzemrem as-teslem akken i tt-cennun nutni dagi : tekki da ! Aḍris akken ma yella |
ILAT
- Tazwart...
Tameddit n wass, tal tikkelt m’ara ad uγalen igerdan seg wγerbaz, tteddun ad uraren deg wurti n ilat. D urti icebḥen imelḥen, imγan izegzawen leqqayen. Ijeğğigen di yal tama cban itran deg igenni, beddent ṭnac n txuxtin yeğğuğugen deg tefsut, ttcebiḥent ugar seg ayen ttarwent di ḥertadem. Igḍaḍ cennun deg isekla, sufγen laεqel i igerdan i isebdaden urar-nsen akken kan a sen-slen. I yessefraḥ wemkan-a i myennan. Yiwen wass yuγal-ed ilat. Iruḥ ad yerzu γef wmeddakkel-is, waγzen n yifri, yeqqim ar γures sebεa iseggasen. Mi zrin sebεa iseggasen, yessuffeγ-ed ayen yellan di tεebbuṭ-is . Yekfa akk imeslayen-is acku yettcuḥḥu-yasen i lehḍur. Yernu yebγa ad yuγal ar tiγremt-ines . Mi d-yiwweḍ iwala igerdan tturaren di tebḥirt-is . ‘Acu tesserwatem dagi ?’ I isuγ fella-sen s taγect zuren isergagayen, dγa rewlen awk igerdan-nni. ‘Tabḥirt-iw d tabḥirt-iw‘ i yenna ilat, ‘medden akk ẓran, fehmen-t , ur yezmir yiwen ad yurar deg-s anagar nek’ . Yessuli aγrab annect , yura fell-as :
Rṣiγ amesmar di lluḥ, win ara ikecmen ad yeglu s rruḥ !
D bu-iḥedmer, iḥemmel iman-is kan .
Aḍris akken ma yella |
Ifaγ-k a ifil !
- Tazwart...

Ifaγ-k a ifil ! (en defensia propia) sγur Fernando Sorrentino seg tmurt Tarjentint, tasuqilt ar teqbaylit Amor REKIS Ass n 25 di yulyu, εarḍeγ ad aruγ asekkil A s tmacint n tira greγ-as tamawt I yiwen uzumbil yersen γef tleṭṭaṭ n ufus azelmaḍ . Deg ass wis 27 yettban-d yerna teγzi tehri. Aḍris akken ma yella |
Talalit n yiwen wasaḍ
- Tazwart...
γriγ yiwet n tsuqelt deg usmel nni n Uyamun amzun d agerruj yufa yiwen deg tnafa.Ta d-tasuqelt iga Muḥand At Yiγil i wayen yura Tahar Useddiq γef Ḥmed Umerri. Isemma-yas "Talalit n yiwen wasaḍ". Zemreγ a d-iniγ, ur εniγ a-s-kkseγ azal i wayen yura Tahar Useddiq s tutlayt n Voltaire, dakken Muḥand At Yiγil irra-yas i Ḥmed Umerri ayla-s s tenfalyin(expressions) yifren akken a d-irr s teqbaylit ayen yeḍran deg tallit nni. Mači d-tukksa n wazal i wayen yura Tahar Useddiq, wa dayen ibanen, maca irna-yas azal i wayen yura Dda Tahar (ad isgunfu deg talwit). Am akken yekcem ar wallaγ n Dda Ṭahar Useddiq yukr-as-d imeslayen nni d-issuqel netta ar tefṛansist.
Aḍris akken ma yella |
Tadiwennit (Mark Twain)
- Tazwart...
Tadiwennit (an interview) sγur Mark Twain , tasuqilt Amor Rekis .
Udem yeččur d tiḥerci, Ilemẓi aqlaqal yeddem akwersi is fkiγ , yenna-d d akken ixeddem γer uγmis '' Daily Thunderstorm ''.yerna-d : -Sarameγ kan, testufaḍ .ussiγ ad εellaγ tadiwennit yid-k. -d acu-ik-d yewwin ? - ussiγ ad geγ tadiwennit . -Tadiwennit ? Yah? Yelha…..d lεali…..igerrez… Tasebḥit-nni , ukkiγ s yiman-iw ẓẓay cwiṭ. S tidett, allaγ-iw yerwi maca skerkreγ iman-iw alarmi tamkarḍit . Deffir mi nudaγ seddis neγ ma sa n dqayeq. Terra-yi tmara ad steqsiγ Aḍris akken ma yella |
Mark Twain : Semmus tunḍicin n tudert
- Tazwart...
Di zzman amezwaru tefγas-d tewkilt i yiwen ilemẓi , tewwi-d yid-s deg uḍelaɛ tamusni, tayri, tabaγurt, zzhu d tmettant. tenna-d: hatent-aya tunḍicin, ddem yiwet , anef i tiyaḍ, maca γurek fren s ttawil acku yiwet kan seg-sent i yelhan. Ineṭq-ed ilemẓi s uγiwel yenna-d: "ur yelli uxemmem." Yemmeγ γef zzhu. Yeffeγ ar ddunit , yefka-tt kan i jjiḥ, yettnadi γef tiẓeṭ, tiqaqacin d ussan tḥemmel temẓi maca zzhu nni akk yezga wezzil yesegwra-yas-d ala terẓegt d nndama, ur yerri aḍar armi t ksan medden deg awal .Taggara inna-d : a yiseggasen weddreγ! Limer zemreγ ad ferneγ abrid wis sin , tikkelt-a, ur tettɛeddi γef uqerruy-iw .
Aḍris akken ma yella |
Shakespeare s Teqbaylit
- Tazwart...
Agellid Lear (The King Lear) d yiwet si tceqqufin umezgun timeqqranin i yura Shakespeares. Tikkelt tamezwarut i yuraren taceqquft-a, tella-d deg useggas n 1607 mi i d-iwḍent tfegliwin n “Christmas”. Agellid n Briṭaniya tameqqrant di tallit-nni d « Jack 1ru ». Ad nesmekti kan belli Shakespeares yura daγen azal n tceqqufin: Othello, The life of Timon of Athena, Romeo & Juliet, Macbeth, Henry VIII…atg. Aḍris akken ma yella |
Iḍrisen s tcelh'it : Afgan amattuy
- Tazwart...
Tikkelt tamezwarut id-ddiγ γer midden, skerγ anufl n ugerram (amhawc), anufl ameqran: asays unbiz a g qqimγγ. Adday a sen- siwleγ, ur siwleγ i awd yan. Maca, tadegg˚at, ifraksiten (funambules) d iγeṣṣ iwen (cadavres) ad yi igan isemmunen, εlayen nit giγ γ nekkin nit aγeṣṣiw. Maca tifawt izeddigen, tusa-yid yat tidett izeddigen : ukan lemdeγ ad iniγ : « Ma mi iga usays unbiz wala imras (populace) d taqqurt n imras d imezgan imeqranen n imras?» K˚ennin, a afgan amattuy, had alemmud-inu : g usays unbiz awd yan ura ittamen afgan amattuy. Mek tram a degs tsawalem, ad awen-ih’lu! Maca imras ar senbiqqicn allen, ar ttinin : « Ngadda kullu-aγ!»
Aḍris akken ma yella |
Taγaṭ n Si Sliman sγur Moḥand Ait Iγil
- Tazwart...
Tasuqelt ifazen n ‘’la chèvre de monsieur Seguin’’ seg wedlis ‘’Lettres de mon moulin ‘’ n Alphonse Daudet igatt Muḥend Ait Iγil yettwasnen aṭas s wedlis ines aneggaru Tchekov s teqbaylit d idlisen niḍen am Atlanta , Allen n tayri , Tazelmaṭ texser talemmast ur terbiḥ ara, Axedaa d ğuher …………………… wid it yeqqaren ttrağun amaynut s lḥir.
Aḍris akken ma yella |
Tamawalt tafransist-tazwawt s tugniwin
- Tazwart...
L'imagerie français-kabyle neγ tamawalt tafransist-taqbaylit s tugniwin (teswirat) d adlis id yefγen deg 1999 ar tizrigin Fleurus .Tasuqelt ar teqbaylit sγur Dr Kamel Nait Zerrad s lemɛawna n Nassima Saadi.
Nnig 500 n wawalen s tugniwin nsen ifulkin yellan deg wedlis-a ara yemlen i warrac imectaḥ i lemden taqbaylit ismawen n tγawsiwin isen d yezzin di tmeddurt nsen tatrart am tmacinin, dduzan , ijeğigen d imγan s umata, iγersiwen neγ imudar,iselman, igḍaḍ, iceṭiḍen , ucci d waṭas n tγawsiwin niḍen aken neğğaγ aten tafem deg wedlis-a ara sfaydin seg-s ula d imeqranen.
Aḍris akken ma yella |
ASEFK * N UGELLLID
- Tazwart...
Taki d tukkist tis snat i d-kseγ seg yiwen n wammud n tullizin imu qaren “Weird Tales“ ţefγent-ed d tasγunt di temrikt ugafa. Tullizt-a tamecṭuḥt yura-ţ E. Hoffmann Price u isemma-yas “The Rajah's gift“.
*Asefk = gift (présent, cadeau)
Aṭas n temεayin d tmucuha yessewhamen i d-ţţawin medden af yiwen akken n ugellid (Rajah) n yiwet n temnaḍt isem-is Lakra-Kai, di tmurt Ihendiwen.
Aḍris akken ma yella |
Tadiwennit d Moulud Feraoun
- Tazwart...
S lferḥ amqran ad awen nehdu tadiwennit d Moulud Feraoun ara isufγen ungal ines wis sin, Akal d Idammen γer tizrigin Le Seuil. Adlis-a, id yettwacekkren aṭas, war ccek ad isεu azal ameqran imi yettmeslay γef lγerba n Izwawen ar Fransa.
’’ Mulud Feraun ata da s-dati , yusad srid si tmurt n Izwawen. D acu tenniḍ ad temlileḍ yid-s tura ..? '' id yesteqsa Emmanuel Roblès di tilifun .
Aḍris akken ma yella |
Tajemmaεt d urgaz itẓallan (Aderfi Larbi S TCELḤIT)
- Tazwart...
Franz Kafka, "Das Gespräch mit dem Beter: Conversation avec un homme en prière" Tasuqilt γer TCELḤIT : Larbi Moumouch
Kkiγ-tt inn yat tizi ar ttedduγ ass f wass s tfacga n irumiyn (église), acku yat terbat lli yi ikcemn ul ar gis tẓalla ifadden f wakal azgen n tseqqult kraygat tameddit — ukan ar tt ttemnideγ s γkelli riγ.
Yan wass lliγ enn ur teddi terbat d lliγ ar suqquleγ s mkerḍul γ midden itẓallan, iwint-d wallen-inu yan urgaz izbubn, lli enn imγallan (s’étaler) f wakal. Yan imir ar wayyaḍ, ar ittamẓ agayyu-ns s tdusi-ns akk˚, ar t ikkat, ar isggunfus ger tdikal (paumes) n ifassen-ns ittersen xef igfafn (dalles) n tfacga.
Aḍris akken ma yella |
Imenγi n Yugurten
- Tazwart...
Yugurten d yiwen ugellid n imaziγen di tallit n 113 ar mi d 104 Weqbel Sidna Σisa. Di lawan-nni, Yugurten yeεreḍ ad yesdakel imaziγen akken ad ssufγen Aṛumi. Xas ur yessaweḍ ara γer lebγi-s, lamaεna Yugurten yettwassen deg umezruy s imenγi-ines zdat wudem n Ṛṛum. Imenγi-yagi i d-yellan ger Yugurten akw d Ṛṛum yekka 6 isegwasen maca ur d-yegli yara s tlelli. Weqbel ad d-nawi awal γef imenγi-yagi ilaq ad nehḍer γef ayen i yeḍran di Tmazγa weqbel ad yuγal Yugurten d agellid.
Aḍris akken ma yella |
Iḍrisen s TCELḤIT (Larbi Moumouch)
- Tazwart...
(….)Mani sul walan igduden d ulli, maci γer-neγ, a ayetma ; din n-llan Iwunak. Awanek (Etat)? ma t igan ? Ad ur tegg˚dem! Reẓmat wasa (γilad/ rux-a) i imezgan, acku wasa rad a wen-iniγ yan wawal xef tmettant n igduden. Awanek, d isem n yan uγẓen akk˚ ikermen ger iγeẓnan ikermen. Ar diγ iskerkis s ul ikermen; seg imi-nnes ar ed-smeqqiyent tkerkas-ad: « Nekkin, Awanek, giγ agdud. » Tid ad igan tikerkas! Imeγniten (créateurs) d (gan-ten) wid isenneflulan igduden, ag˚eln nnig-nsen yat tiγalt (croyance) d yat tayri: s γikad xdemn i tudert. Aḍris akken ma yella |
Brahim Zellal : Mḥend Uccen
- Tazwart...
Brahim Zellal : Mḥend Uccen
(Le Roman de Chacal)
Adlis s teqbaylit d tsuqelt s tefransist yura Brahim Zellal
sγuṛ Amor REKIS
Uxeldun yennad d akken : « Imaziγen ḥekkun aṭas tmucuha limer ad asen yeqqim yiwen aten yaru ad yeččar geddac n yedlisen ».
Yiwen dγa seg yimaziγen yeqqim asen i kra yesufγed adlis s teqbaylit yesedda-yas tasuqelt s tefransist .Mḥend Uccen neγ ‘’Le Roman de Chacal ’’ amek is isemma, d adlis n tmucuha i-d yelqeḍ netta d mmi-s seg 1920 ar 1942 di tmiwa n At Σisi , Tizi Hibel, At Yanni d Iwaḍiyen. Aḍris akken ma yella |
W. F. Nietzsche S TEQBAYLIT (Akka i imeslay Zaratustra)
- Tazwart...
Akka i imeslay Zaratustra Ayen ad d-yeddun s ddaw d tukkist seg weḍris yura W.Friederich Nietzsche, deg yiwen n wedlis i yufraren ger wiyaḍ. Isemma-yas : Also sprache Zarathustra.Azwwel n tukkist-a i d-iwiγ: Zarathustra's Vorrede.. Akka i t-ibeddu : (....)Als Zarathustra dreissig Jahr alt war, verliess er seine Heimat und den See seiner Heimat und ging in das Gebirge. Hier genoss er seines Geistes und seiner Einsamkeit und wurde dessen zehn Jahr nicht müde.... Aḍris akken ma yella |
Timlilit Taneggarut
- Tazwart...
Tullizt s teglizit ‚“After Twenty Years” n wemyaru amarikan William Sydney Porter (O. Henry), tasuqilt ar teqbaylit Amor REKIS.
Tikli n ubulis mi d-yettali deg wezniq deg-s lhiba, mačči d zzux maca d tin yellan s tidett deg-s acku drus imnezhen illan .Ur εad i d-tewweḍ d lεacra n yiḍ maca aḍu asemḍan d uneznaz sqeṛqṛen imdanen ar ixxamen-nsen .
Yetteddu yessenqad tiwwura ta deffir tayeḍ, yetturar s tehrawt, yettawi yettara deg-s .Tikwal as yebru syen a-ttyecelqef. Yettara axeẓẓuṛ ar deffir s leḥder sya ar da. Lqedd d lhiba dduklen, abulis yettak udem yesefraḥen n twuri-ines.
Aḍris akken ma yella |
Tasuqilt n yiwet si tullizin n "Stounding Stories"
- Tazwart...
Aderbuz meqqer, annect ila-t i yeţwaṣka* (yebna) . Win i t-yebnan ur s-iga azal i wexxam acku aderbuz bennun-t medden d amecṭuḥ kan neγ ahat yeţwaṣka i wayen nniḍen. M’ ara tebγuḍ a ţ-kecmeḍ γur-es, yella usanen yeţţader si tniwelt. Nnig n waka d wakin n usanen, rsent tqucciḍin (lbuṭat n yesγaren). Af yidis ufella n uderbuz yella ugadir, garen deg-s wat-wexxam ayen ara ččen. Rnan daγen sersen deg-s ayen awk ur ţeḥwağen ara. Yal aseggas ţarran tiγawsiwin ta s ufella n ta almi yiweḍ isenna* almi d ulamek . Imezdaγ i yekkan seg wexxam-nni akken i garen awk, almi i iγum awk yidis n wadda n uderbuz, tebrek tezdeγ deg-s, ulac awk wi yeţţawḍen alma d γur-es.
Aḍris akken ma yella |
Izen I Itran
- Tazwart...
Tullizt n science-fiction yura Terry Bisson s teglizit, tasuqilt ar teqbaylit Amor Rekis
Taγect tamezwarut: -D aksum akk ! Taγect tis snat: -Yaah ? ! d aksum? Taγect 1ut:- D aksum ih. Tafekka-nsen akk d aksum. Tis snat: -Amek akka ? 1ut: - Ur yelli ccek deg-s . Neddem kra seg-sen seg timiwa yemgaraden n wemtiweg(itri), neskcem-iten ar uγerrabu-nneγ, nesfeqd-iten akk amek gan . iban-d d aksum akk i llan . Tis 2: -Aya d awezγi. I timula n ṛadyu iγ d uznen ? izen i itran ? 1ut: - Sexdamen timsedlwin (lemwaji) n ṛadyu akken ad siwlen d acu kan timula mačči seg-sen id ttefγen maca seg tmacinin . Tis 2: - Ihi anwi ygan timacinin-nni ? D nutni i nebγa a nemlil . 1ut: - Nniγ-ak d ‘’Nutni’’ i gan timacinin.
Aḍris akken ma yella |
Tadiwennit taneggarut akk d Dda Lmulud (Algérie Actualité)
- Tazwart...
I lmend n usmekti wiss 16 n tmettant n Dda Lmulud At Mεemmer, nerra-d tadiwennit ines taneggarut s-iga uγmis "Algérie Actualité" d iffγen deg uṭṭun n 2 ar 8 Meγres 1989. Aḍris akken ma yella |
Asenfar i Timanit n Tmurt n Iqbayliyen
- Tazwart...
Tazwart
1) Imi tugna(Personnalité) n ugdud aqbayli tezga tufrar , di yal tallit, s tutlayt-is akk d uẓar-is amaziγ. Tuddsa(Organisation) n tmeṭi-s, tayri n tlelli. Deg wqadeṛ akk d tayett ittakk i wiyaḍ, timmad-is ur tuqtent ara ar igduden n-iḍen.
2) Imi tanettit(identité) taqbaylit temmun seg zik, ma ulac akkwya seg tallit talemmast(moyen âge). Aḍris akken ma yella |
Tiṣerriḥt Tagraγlant n Izerfan n Wemdan
- Tazwart...
... (III) di 10 dujember 1948
ANAKCAM Imi asmussen n lḥerma i ttalasen akkw iεeggalen n twacult talsawt d izerfan n sen yemsawan, d nitni i d llsas n tlelli, taγdemt akk d-tifrat deg wmadal (di ddunit).
Imi kra n widn nesmussun ara izerfan n wemdan d widn iḥeqqren s lxedm n lewḥuc yesserfayen tamsakwit n talsa akk d- tlilin umadal and'ar ad-hedren u and'ar ad-amnen imdanen s tlelli ideg ur yelli la aseṛheb la lmizirya, d nettat i d asirem εlayan n wemdan.
Imi tewwi-d nnig kra yellan ad ttuḥudden izerfan n wemdan s ubrid azerfan i wakkn ur yettuḥerrs ara wemdan di taggara alamma yuγal d amnafeg mgal temḥeqranit akk d unaγur.
Imi yessefk ad tennerni tegmi d wassaγen n tmidwa d lemḥibba gar yeγlanen. Aḍris akken ma yella |
Asabter yellan deffir wa | Asabter n zdat Zdi-t deg Facebook |
| |
|