Tullizin
 

| | |

Tamacahut n yitran II

 

Slan wid yeslan, ma d wid yegnen ḥseb-iten ɛuẓẓgen, ɣef tamacahut n wergaz i wumi d-yefka ugama kra yellan : tazmert, tahuski, timẓi d tayri n yemdanen. “Amennak” i d ism-is, d mmi-s ugellid ulac imi s-yeqqaren ala, d amennay ulac aɛewdiw i ɣef ur yedda, d ahwawi ulac tamurt ur ẓrant wallen-is.

Anect-a yakk yerra-t d imeẓẓwi ɣer wegdud-is. Ma d yemma-s, ala netta i yellan ɣur-s. Tettḥadar-it am mummu n wallen-is. Armi yeqqel ula d agellid n tmurt yettasem si mmi n tasa-s, yettagad ad t-yewret uqbel ma yewweḍ-d wakud-is. Tettergigi tasa-s, tismin teqqel-as d stut s-yeqqaren “d azrem i d-trebbaḍ s iri-k”, yesnulfa-d tamacahut deg wallaɣ-is, armi yessaweḍ yessufeɣ mmi-s si tmurt. Yenna-yas : “tudert a mmi mačči d tiqqar-nni tetturared d tizya-k, tudert tewɛer, nekk d baba-k ɣur-i tamusni d tirmit, inig ar kra tmurt ibeɛden, idir ger izerman d iwaɣezniwen, d wagi i d amennuɣ n yezmawen a mmi, inig, asmi ara d-tuɣaleḍ d tameɣra-k, ad as-ḥeḍren ula d wat igenwan”.
 

Ass-nni i deg yennejla weqcic n yemma-s, d ass amcum. Nnuzgmen wat leɛrac, ageldun-nsen yeṭṭef abrid, tuɣalin ar deffir ulac. Yezger mačči yiwet teẓgi, yezri ɣef mačči d yiwet taddart, abrid-is ar yilel. 

★★★

Ɣef yiri n waman i d-yesbed kra uɛecciw. D asaɣur i d usu-s, ma d ssqef, s kra iferka d yefriwen isekla i t-yessuli. Imekli-s d iselman, imens-is d iɣersiwen d yegmer. Mi d-yestufa a d-yezdem asɣar akken ad yessali taflukt swayes ara yezger ilel. D abɣas, ur yessin ara tugdi, ul-is werǧin yemmuger anezgum. Ttasmen deg-s ula d At igenwan. 

Ass-nni i deg yekcem s teflukt-is ar tlemmast n yilel qurɛent-id wat tismin s waḍu, s rrɛud d uzayaḍ. Yesmar-d igenni ssem-is d iḥmmalen, ma d ilel ifelleq-d aɛebbuḍ-is s wurfan, armi teqqel teflukt terreẓ ɣef sin, tebra-d i mmi-s ugelliḍ deg waman.

“Azul a mmi”. D imeslayen i d-yessakin ageldun si tnafa. 

“Anwa-k kečč ? anda akka lliɣ ? acu yeḍran?” d ayen yebɣa a d-yini weqcic, maca imi-s igumma a d-yebru i wawal. 

“Sgunfu a mmi, sgunfu !” i d as-yenna wemɣar-nni. Nniɣ-as ur d-tettuɣaleḍ ara a d-teldid allen i tikelt-nniḍen. Ufiɣ-k-d ɣef yiri n yilel, ḍeggren-k-id waman ɣef tegzirt-agi, dɣa jemɛeɣ-k-id s axxam-iw”. Yefka-yas kra waman, yuɣal yenna-yas : “ula d a tagadeḍ ! Axxam d axxam-ik. Ism-ik a mmi?”. 

Yenna-yas ugeldun “Amennak i d isem-iw”. Yezmumeg wemɣar, yeddem taɛekkazt-is yeffeɣ.

 ★★★

Zrin kra wussan, myussanen wemɣar d ilemẓi, wa igemmer iɣersiwen, wayed yesewway, wa iqeddec tabḥirt wayeḍ izeddem asɣar, akka i teddunt timsal. Maca simmal teddun wussan simmal yessebgan-d ugeldun tazmert-is d tmusni-s. Amɣar-nni d aseggaḍ iselman, werǧin yers uḍar-is di tmurt-nniḍen, yettidir kan s wayen d-tefka tegzirt-is d yilel s-yezzin. Ma d ageldun-nni yesṭuqqut awal, irennu, armi d-yeslal tismin deg ul n wemɣar-nni. Dɣa yeqqel yettxemmim akken ara s-yendi ticerket.

Yiwen yiḍ mi d-qqimen akken ad ččen imensi, yebda-d wemɣar-nni awal ɣef yiwet tmeɛmuct i yettidiren deg yilel. Tajenniwt-agi qqaren-as “Tilla”, tahuski-s tugar tin n waggur mi ara d-yeflali di tlemmast n igenni. D acu kan, kra win yuẓen ɣer-s, kra win tt-yemmuqlen, terra-t d aẓru s tmuɣli-s. Ɣef akken d-qqaren, d nettat i tetten ibeḥriyen yennejlan di tlemmast ugaraw. Werɛad d-isali ameslay wemɣar-nni, mi d-yekker yilemẓi ad iheggi acu ara yawi azekka-nni. Tezwar tfenṭazit tamusni. Ayen i ɣef yettnadi yilemẓi, yehegga-t-id wemɣar s lḥila d yir tiḥḥerci.

Tilla d yiwet tjenniwt yeddren deg ilel agerakal, tettidir am iselman, teteddu anda tt-wwin waman, tsett ayen d-yefka ugama. D yell-is waman, tlul-d d tilellit, ɣur-s lhiba. Amzur-is  d izereman i berrnen, tennḍen, terraten ɣef uqerruy-is akken ad tt-ḥudden mgal iselman mi ara tt-tawi tnafa. Imdanen d-yettasen akken a tt-nɣen tettqabal-iten s tmuɣli-ines i sen-yeskawayen idammen deg iẓuran-nsen, dayen i ten-yesɣarayen armi qqlen d iẓra.

S leɣḍer i d-yeqṣeḍ ugeldun tajenniwt Tilla, iqureɛ-itt mi ters ad tgen ɣef usu n lmerǧan idelgen s waɣlalen n yal talɣa, tiɛaqqac n yal ini d lǧuher acebḥan. Yegzem-as aqerru, yeṭṭef-it s tfenṭazit amzun tella tebɣest di lexdeɛ yecban wa. Akka i truḥ Tilla tamɣbunt, d asfel i umennuɣ yellan ger wayen yelhan d wayen n dir. Amzun kra yellan d ahuski yelha, yakk kra yellan yecmet yeqqel diri. Amzun ccan ugellid yif tilellin n mm izerman. Akka i d amennuɣ ger wid yekkaten tudert s wuzzal.

Tiṭ taderɣalt n Tilla tesmar-d imeṭṭi. Amennak yeddem aqerru-nni iger-it ar ucekkar amzun d arraz. Yeqqel ar wexxam n wemɣar. Mi d-ibedd ɣef wemnaɣ amɣar ameɣbun rgagin iḍarren-is, iɣil d alaxret i d-yuɣalen a d-yerr ttar. Imi s-yezzaken acekkar-nni d-yewwi, yuɣal-as-d rruḥ. 

Yuɣal yenna-yas : “Gedha a mmi, gedha, d ayen igerrzen, a k-ibarek Rebbi!”. 

“Ayen i ɣef nudaɣ ufiɣ-t a baba amɣar, i s-yenna Amennak, tura yessefk ad uɣaleɣ ar imawlan-iw. Tanemmirt imi iyi-d-tjemɛeḍ, d ayen ur tettuɣ ala ma yella mmuteɣ”.

★★★

Tameɣra i d-ihegga baba-s, ḥeḍren-as wat igenwan, slan yes ula seg ugemmaḍ akin n yilel agerakal. Yuɣal-d mummu n wallen i yemma-s i t-id-iqublen, tger-as iɣallen. Ma deg ul na baba-s ur temmut ara tismin-nni, ladɣa tura mi yeqqel weqcic d argaz. Sstut-nni i d-yeɛreḍ ugelliḍ ɣer tmeɣra teɣra timsal n tudert. Teẓra ayen yellan deg ul n ugellid, tessen tamuɣli n bu tismin. Dɣa ur tezzi ur tenneḍ, teqṣeḍ agellid, ahat yella kra tt-id-iṣaḥḥen. Hḍren, msefhamen, taluft tefra, tura d ageldun ara qeṣḍen .

D agellid i d-yebdan awal yenna-d i mmi-s :

“A mmi, ass-a teḥḍer-d tmendit, teččur tiṭ-iw, yerna wul-iw. Ssarmeɣ a d-yeḥḍer tura zzwaǧ-ik, fren tin yebɣa wul-ik, sa (7) wuḍan d sa (7) wussan i d tameɣra-k”. 

Dɣa teqqel tenṭeq sstut tenna-yas :

“D tidet ay agellid igelliden, mmi-k d izem ger yizmwen, yerna aɛezri ula i wumi-t, maca tella yiwet tgellidt, ala nettat kan i walaɣ tuklal-it, maca wissen ma yuklal-itt”. 

Yekker-d ugeldun s tnafxa d tfenṭazit, yerkeḍ sstut-nni yenna-yas : “Anta taqcict ur uklaleɣ, a stut m lebtut, ini-d...”. 

Tuɣal tewwi-yas-d tamacahut n lalla-s n tullas i yewwin daɛwessu n imawlan. Qnen-tt ar weẓru ɣef yiri n yilel, fkan-tt d asfel i wat igenwan, teqqel d tamḥbust n waɣzen, kra n win iqerrben ɣer-s yečča-t.

Yekker-d ugeldun ur nessin tugdi d unezgum, yewwi aɛewdiw-is, tikli-s a d-t-etawi ɣer tmeḥbust n waɣzen. Yeggul d tinna ara yilin d zzwaǧ-is.

Ur teskaddeb ara sstut, taqcict tahuskit ɣef weẓru i tt-qnen yimawlan, yettɛassa fell-as waɣzen i teddun ɣef waman (am jizu ). Ma d tabɣest n ugeldun tif-itt tiḥerci-s. Yegla-d s uqerr n Tilla deg ucekkar, s tmuɣli n tenemettant i yenɣa waɣzen, yeskaw deg-s rruḥ, yeɣli am wedrar ɣef waman. 

S leḥder i iqerreb ar teqcict-nni, iɣumm-itt s kra uceṭṭid, yeddem-itt ar yedmaren-is. Yessuli-tt ɣef weɛrur uɛawdiw. S leḥder kan i teddun ar lɛerc i deg ara idiren.

Ulac win d-yennan kra i wayeḍ. Susmen kan, ttmuqulun abrid, isekla, iṭij, ifrax d idurar. Ulac akk awal i d-inesren seg yimi-nsen. Ula d ismawen-nsen ur d-nnin ara, teddun kan akken i kkaten wulawen-nsen. Dɣa ma llan wid d-yeqqaren tayri d taderɣalt, di tmacahut-a teqqel d tagugamt.

★★★

Timeḥremt, abernus, lmerǧan d lfeṭṭa, s thuski teslit i tgerrez tmeɣra. Tiɣratin, ṭṭbel, d lɣiḍa, sseḥman-d wat lɛerc lqaɛa. Imdanen ceṭṭḥen, selben akk, ferḥen, dduklen yilmeẓyen d yemɣaren. Sa wussan d sa wuḍan ɣef lɛerc ters-d tmendit, ageldun d tgeldun zewǧen, i igellden d tayri d talwit.

Deg iḍ-nni amenzu, yewwi yisli tameṭṭut-is ar texxamt. Yess-ad tarakna, leḥrir d tsumtiwin. Yeṭṭef afus i tiniḥemmel, yemmuqel-itt deg wallen. Axxam izehher s teɣratin d ccḍeḥ n yergazen d tlawin.

Yeqqel yenna-yas : “Axxam, d axxam-im.  Ayen d-imenna wul-im ad t-yeṭṭef ufus-im. Creḍ ayen m-yehwan, ad t-tafeḍ. Maca, atan ucekkar-inna, ɣur-m ad t-teldiḍ, neɣ a d-teddmeḍ  ayen yellan deg-s”. 

Tislit : “D acu yellan deg-s ? i d as-terra.

Argaz-nni : “D aqerru n teryel i nɣiɣ. Ur ttqerrib ara ɣer-s”.

Ibeddel wudem-is, tuɣal tenna-yas “Ayɣer i tt-tenɣiḍ ?”.

Argaz-nni : “D taryel”.

Tislit : “Amek akka d taryel ?”

Argaz-nni : “D taryel nɣiɣ-tt, daya”.

Tislit : “Yella wacu k-texdem?”

Dɣa imir i d-yekcem yiwen wergaz ar texxamt : “A yiwet tɣeddart...”

Yekker-d Amennak : “Anwa-k kečč ? D acu k-id-yewwin ? I wumi la tettmeslayeḍ?”

Argaz-nni :“I tmeṭṭut-iw !”

Argaz-nni : “Tameṭṭut-ik ?”

Argaz-nni :“Ih, tameṭṭut-iw, i tebɣiḍ ad tili d zwaǧ-ik”

Yezzi-d yisli ɣer tmeṭṭut-is yenna-yas :

Amennak :“Acu i la d-yeqqar wergaz-agi ?”

Tislit : “Wagi d argaz umi i byiɣ”

Amennak : “Ur berrunt ara tlawin”

Tislit : “Nekk briɣ-as”.

Argaz-nni : “Tura ad iyi-d-tḍefreḍ ar wexxam”.

Yeddem-itt seg ufus-is akken ad tt-yzzuɣer, maca yebded yisli deg ubrid-is. Ur d-yerni awal, yeddem ajenwi yenɣa argaz-nni amcum. Yeɣli ɣef tɣerɣert, yesmar-d idammen. Tǧelleb tislit ar wergaz-nni yellan d argaz-is, teqqim ɣer tama-s, tserreḥ i yimeṭṭawen tettmeǧǧid !

Tislit : “I wagi acu k-yexdem tura ? Ini-d acu k-yexdem ? Ayɣer t-tenɣiḍ ? Ayɣer?”.

Yunef i ujenwi-nni, yuzzel ɣurtislit-is yenna-yas : “Yebɣa a kem-yawi...”

Tislit :“Nniɣ-ak briɣ-as !”

“Tulawin ur berrunt ara !” yenna-t-id s wurfan.

Dɣa terna deg imeṭṭawen, temrareɣ akk deg idammen n wergaz-nni tettru armi tɣaḍ isli-nni iqerreb ɣer-s s tayri d telqeq.

Amennak : “Iyya-n ɣur-i, ḥemmleɣ-kem”. Yesfeḍ-as imeṭṭi. Yeṭṭef-itt ar yedmaren-is.

Ma d nettat d ajenwi i d-tejmeɛ si tɣerɣert. Teɣḍer argaz-is, teẓẓa ajenwi deg ul-nni ur nessin anezgum d tugdi.

Tislit : “Ula d nekk ḥemmleɣ-k ay aggur-inu, ula d nekk ḥemmleɣ-k”.

Teḍleq-as i tfekka-nni yeylin am uceṭṭid ɣef tɣerɣert. Tuɣal teddem ajenwi-nni tenɣa yes iman-is.

Tameɣra teqqel d tanṭelt, tamendit teqqel d leḥzen, tudert teqqel d tamttant, ma d tirwiḥin qqlent d itran, ulint ar igenwan, akken ad irriqen deg igenwan.

★★★




Lidya A. W.

Asabter yellan deffir wa | Asabter n zdat


Ulac win i d-yennan kra γef umagrad-a. Ilik(kem) d-amdan amenzu ara d-yinin kra fell-as.

Zdi-t deg Facebook
Copyright 2006 imyura.net
Just how well will this year�s Air Jordan gamma blue 11s retro do give that it�s a colorway we�ve never seen before? We can�t exactly imagine an Air Jordan XI sitting on shelves for too terribly long, but we have a feeling they won�t fly off shelves as quick as previous years� �Concord� and �Bred� releases. The sneakers will land a bit earlier than we�re used to seeing them-December 21st is the due date. Stay with us after the break for extra images on the �Gamma Blue� Jordan 11 gamma blue 11s and watch for them soon at shops like Nohble.Gamma Blue 11s}Jordan 11 Gamma Blue}Jordan 11 Gamma BlueGamma Blue 11sJordan gamma blue 11jordan 11 gamma blueJordan 11 Gamma BlueJordan 11 Gamma BlueGamma Blue 11sJordan Gamma Blue 11Gamma Blue 11sJordan 11 Gamma BlueGamma 11sGamma Blue 11sGamma Blue 11sJordan Gamma Blue 11Gamma Blue 11sJordan Retro 11 gamma blueGamma Blue 11sJordan Gamma Blue 11Gamma 11sJordan Retro 11Jordan Retro 11 gamma blueJordan Gamma Blue 11Gamma Blue 11sJordan Retro 11Gamma 11sGamma Blue 11sJordan 11 Gamma Bluegamma blue 11sgamma blue 11gamma blue 11s for saleJordan 11 ChristmasJordan 11 ChristmasGamma Blue 11sJordan Retro 11Retro 11 2013Retro 11 Gamma BlueJordan Retro 11Jordan 11 2013Jordan Retro 11Gamma Blue 11s For SaleGamma Blue 11sjordan retro 11jordan 11 gamma bluejordan 11gamma blue 11sGamma Blue 11s For SaleGamma Blue 11sGamma Blue 11sGamma Blue 11s