Nek isem-iw Tilelli. Ttidireγ di taddart n tmurt n Leqbayel. Asmi wḍeγ 6 iseggasen s ccuq i yuγeγ abrid s aγerbaz. Asirem-iw d ameqran akken ad lemdeγ. Ad d-ffγeγ am εemmi ttwaliγ, yal ass, s udlis ger ifassen-is. Yellan di lawan-nni d anelmad di tesdawit. Yemma tecebbeḥ-iyi s tγawisiwin i yi-d-yuzen baba di lγerba. Tefka-yi akk tiẓidanin yecban leḥlawat d ccakula akken ad iẓiden wussan-iw. Γas akken yezwar-d kra ar wul-iw, ur ḥsiγ ayγer?
Mi wḍeγ s aγerbaz, qqimeγ d temdakkelt-iw, yellan yakan tettidir di temdint ger waεraben, yufa-tt-id lḥal tettmeslay taεrabt. Mi yebda uselmad ameslay s tutlayt n taεrabt, bdiγ steqsayeγ deg yiman-iw:
- Acuγer akka mačči s teqbaylit i d-ihedder ?
- Tura tagi yeqqimen yid-i tegzi akk ayen d-yeqqar imi tettmeslay
Taεrabt. I nek melmi ara ssiwḍeγ ad gziγ tutlayt-agi-nsen?
Truḥ-iyi akken, γas kemleγ deg walmud maca, tezga tmuγli-w tezzi γer maḥyaf yettεeddayen γef tutlayt-iw. Tutlayt mi selleγ yal ass, ar yal amdan, ala imi ara iliγ deg uγerbaz i ttḥulfuγ i yiman-iw d taberranit. Ferḥeγ s tutlayin lemdeγ dinna maca, txuṣ-iyi tin-iw. Aseggas yeṭṭafar-it wayeḍ, nek simmal ttfiqeγ-d i yedles n lejdud-iw iγef yettεedday lbaṭel. Ladγa tidyanin n 80, tafsut Imùaziγen ideg d-kkren yelmeẓyen n tsedawiyin mgal adabu i yebγan ad yerr tablaṭ γef yedles Amaziγ.
Ass-n lliγ deg useggas wis ukuẓ n uγerbaz amezwaru. Di temsirt n tefransist. Azal n uzgen n tsaεett kan, atan ussan-d kra n warrac i ilemden di tesnawit. Ttsuγun-d γef uselmad-nneγ qqaren-as-d:
- Serreḥ-asen i yinelmaden ad ffγen. Tamurt n leqbayel tenhewwal deg yal tama!
- Tekker di Tizi Wezzu !
- Adabu yexdem axeṣṣar deg yesdawanen. Acḥal d ilemẓi yemmuten, acḥal d win iḥebsen….
Dinna, nekni neffeγ-d srid neḍfer arrac-nni, newwi abrid n tγiwant. Nebda-d tikli syenna. Γas akken di laεmer-iw 10 iseggasen, s wafud d ameqran i kecmeγ, ttsuγuγ gar-asen:
- Imaziγen ad nerreẓ wala ad neknu .
- Anwa wigi ? D imaziγen…
- D lawan ay Aeraben, ad trefdem lqec-nwen. Tamurt-a n Imaziγen.
Tudrin nhewwalent-d γer temdint, yal abrid yennerkam-d. S kra n tin yesεan mmi-s neγ win s-yettilin di tesdawit neγ di tesnawit yeffeγ-itt leεqel fell-as yal ta anda tettru, yal ta anda tettsuγu. Akka i ccarweγ deg-sent mi walaγ amek tezza tasa-nsent. Ad s-tiniḍ di ṭrad i nella.
Arrac begsen, wejden ad seblen tirwiḥin-nsen γef uẓar-nsen, sliγ i sin ttmeslayen yenna-yas yiwen i wayeḍ:
- Nek tura-hah ad awḍeγ Tizi wezzu, amek ayetma ttmettaten nek ad qqimeγ ger temγarin !
Yerra-yas wayeḍ-nni :
- Nebγa akk a nruḥ maca amek?
- Γef uḍar! melmi i newweḍ newweḍ ! awi-d kan ad nruḥ ad nqabel iḍan udabu, i s-yerra winna .
- Γef uḍar ! iyyawt-n, kkert ihi. Nek wwiγ-d illi d treggaxt, ayen bγan nebγa-t!
- Maεlic! S wayen yellan, ma ulac akkiya llan iberricen γas neẓra a γ-d-qablen s reṣṣas, awi-d kan ad nbeddet am yiwen urgaz.
Dinna walaγ aguccel n yelmeẓyen-nni, walaγ lebγi d tebγest kesben akken ad ilin d ilelliyen s tnekkit-nsen d Imaziγen mačči d wid nniḍen . Imeṭṭawen uzzlen deg wallen-iw. Acku leḥrara yellan deg-i tugar tinna n warrac-nni maca ur zmireγ ara ad dduγ yid-sen imi ugadeγ imawlan-iw
Asmi lliγ deg uγerbaz alemmas llan daγen kra yiselmaden γas sselmaden-aγ s tutlayt nniḍen maca ula d nutni yekcem-iten lγiḍ, dγa sya γer da ḥemlen a d-sduqsen wid tewwi tnafa γef iẓuran-nsen. Yella yiwen uselmad akka i ttganiγ melmi ara d-teḥder temsirt-is acku yal tikkelt yettaker 5 ar 10 dqayeq di temsirt-nni akken a γ-d-yemmeslay γef tmaziγt. A γ-d-yesteqsay γef yigelliden Imaziγen, γef ṣenğaq n tmaziγt. Dinna zgiγ ttiliγ deg widen yesεan tiririt. Mi wḍeγ s axxam ad ruḥeγ srid ar mmi-s n åemmi yesεan aṭas n tmusniwin γef waya, a t-steqayeγ :
- A ddah mmel-iyi-d amek ttarun “Imaziγen” s tfinaγ?
- Nniγ-am cγel kan d leqraya-m !
- Ttxil-k ! wagi kan, imir-n ad ruḥeγ
Mi yi-d-yura ayen s-ssutreγ ad bduγ daγen asteqsi :
- Amek-it yini n senğaq Imaziγen a ddah?
- D acu i d-nenna? Ad truḥeḍ ad teγreḍ neγ xaṭi?
- Dqiqa kan ad ruḥeγ, ini-yi-d kan wagi?
Netta deg wayen s-ttruẓuγ aqerruy-is a yi-d-yini akk ayen bγiγ. Yal ass akken, ma ulac akkiya ad ruḥeγ γer tezmamt-is anda iḥemmel ad yaru tifinaγ, ad sefsayeγ asekkil asekkil deg wayen yura. Armi d asmi lemdeγ akk agemmay n tfinaγ. D ayen i slemdeγ i wid d wi γareγ. Melmi nesea ukud n zyada, neγ ur d-yusi ara uselmad-nneγ, ad eeddiγ srid γer tfelwit a d-selmadeγ imdukkal-iw..
S wakka Ididdic-iw yettimγur, ccuq γef tulayt-iw iεedda tilas. Mi wḍeγ γer tesnawit ḥebseγ almud. Qqimeγ deg uxxam. Lemdeγ akk ayen icudden γer tgemmi tamaziγt, ama deg usewwi n ucebbaḍ, tiγrifin, tieesbanin,… ama d tilufa yecban alqaḍ uzemmur, aẓeṭṭa d lexyaḍa n teksiwin d wayen nniḍen. Akken daγen fkiγ azal i wayen yellan d atrar neγ d-yettasen di tγermiwin tiberraniyin .
Ttḥessiseγ i radyu n teqbaylit. Dinna ufiγ iman-iw aṭas acku wid d-yettaken tidwilin d wid igan am nek, d wid yeẓran d acu-t wazal n tnekkit, azal n yedles. Akken armi d asmi sliγ γef yiwet n tdukla tadelsant yesselmaden tutlayt n Tmaziγt, tutlayt-iw tayemmatt iγef rγiγ acḥal d
aseggas. Dinna izad lferḥ-iw, imiren kan furṣeγ tagnitt. Uriγ-asen. Bdiγ almud n tmaziγt, sin iseggasen s tebratin, aseggas wis kraḍ lemdeγ-t deg yiwen wagur. Deg yikayaden ttawiγ-tt-id d tamezwarut. Mi ara tedduγ ar tdukla-yagi ad twaliḍ lferḥ d ameqran iban-d γef wudem-iw.
Aselway n tdukla-nni ideg lemdeγ yessuter deg-i akked temdukkal-iw, Tafat d Dihya akken ad nesselmed tamaziγt di temnaṭ-nneγ. Imiren i yebda umennuγ, i yebda ubrid n timmeγnest. Abrid swayes ara d-begneγ acuddu-inu i tutlayt ṭḍeγ deg yedmaren n yemma. Qebleγ s lferḥ d ameqran ad slemdeγ tamaziγt. D ayen ur yi-d-nεedda ara ula di tergit. Ur umineγ ara a d-yas wass ad slemdeγ tamaziγt.
Cγel ur yelli ara d win isehlen. Mačči ala adabu i yellan mgal tutlayt-agi. Imi akken qqaren:“ Anida ay nwiγ tafat i yufiγ lehwa tekkat“. Llan wid mi tγab tmusni deg wallaγen-nsen, llan wid ur neḥṣi ara d acu i d azal n tutlayt n tyemmatt, azal n tyemmatt, ur ẓran ara d akken agdud melba idles am umdan melba iles ! Wigi d wid mi nesṭebṭeb maca ugin a γ-d-llin tawwurt. åerḍen a γ-rẓen afud, ur ṣṣawḍen ara im nkenti nebna-d akk γef iεewwiqen, d wuguren ara γ-d-sersen zdat-nteγ. Nkemmel amennuγ armi d-nufa wid igan am nkenti. Llin-aγ tiwwura akken ad nesεu amḍiq ideg ara d-nejmeε wid yečča ujajiḥ n tmaziγt akken ad lemden tutlayt-nsen.
Nebda tiggaz. Ilmeẓyen d telmeẓyin neγlen-d am uweṭṭuf. Bγan akk ad lemden. Neṣṣaweḍ ukuẓ n tserkam neḥbes, Nebda timsirin, maca mazal llan wid d-yettasen. Ur nezmir ara akk i wanect-n imi ulac ttawilat d wallalen ilaqen. Ṣṣawḍen inelmaden ttγiman kraḍ kraḍ i ṭṭabla,. Wid d-yettasen d ineggura qqaren-aγ-d :” A nelmed s ibeddi, awi-d kan a nγer tamaziγt “
Ababat n yiwet n teqcict iruḥ-d yewwi-d yelli-s yid-s yenna-yi-d
- di laεnayam a yelli, ssekcem-itt-in, imi tezga tessaram ad teγγer tamaziγt.
Nniγ-as:
- Suref-iyi, maca ulac anda ara teqqim
yerra-yi-d,
- d nek ara s-d-yaγen ṭṭabla iγef ara teqqim, sekcem-itt kan.
Ziγ mačči ala nek i ifuden idles Amaziγ..
Deg unnar uselmed banent-iyi-d tikta-nniḍen.Dinna iruḥ-iyi-d lebγi akken ad issineγ tutlayt tamaziγt ugar, s wayen akk tekseb ama d tajerrumt, ama d taseddast, neγ d tasnalγa d tesnamka, … Banen-iyi-d imazzagen n tutlayt mi d-ttaγeγ akk idlisen d-ssuffuγen γef tmaziγt. Ttissineγ wid i yi-d-irennun di tmusniwin. Ayagi akk yerna-yi-d afud. Kkemleγ deg ubrid d-nejreγ.
Ama d nek, ama d inelmaden-iw, nessuddus-d timzikniyin γef tefsut n tmanyin, γef yennayer…. Nettarra tijmilin i yemyura d yinaẓuren Imaziγen. Nettaεraḍ-d imeγnasen n tmaziγt d wid yettarun akken a γ-d-gen isaragen swayes snefliγ aswir-inu d uswir n wid yebγan ad issinen. Nerra-yas-d leqder i yedles-nneγ i bγan a t-rren di tatut.
Imawlan-iw mi ara yi-d-ttwalin amek i sεeddayeγ ussan d wuḍan ger yedlisen d tesγunin d yeγmisen, ad ttnadiγ ayen yellan deg-sen. A ten-γareγ. A d-sewjadeγ timsirin i yinelmaden-iw, ttewhamen deg tebγest sεiγ, Qqaren-as:” Amek asmi tlemmed ur tesεi ara akk anect-a n wafud” .
Fkiγ akk akud-iw i uselmed di tdukla tadelsant. Ttwaliγ amahil-iw d amahil akk icebḥen di ddunit. Urğin i εeṭleγ γef yinelmaden-iw ula s dqiqa. Urğin γabeγ γef temsirt-iw, zgiγ d tamekdit. Aselmed yettili-d sbaḥ γef tesεa alamma d tnac, syen nettuγal tameddit γef lweḥda alamma d rebεa, ula d imekli nezgalay-it, yeṣṣaweḍ armi s-yenna ubabat n yiwet ger temdukkal-iw i d wi sselmadeγ: « Tigi ur d-tuγalent ara ula γer imekli yerna mebla idrimen i selmadent amer εad s yedrimen tili i zgalayent ula d imensi ». Akka i tt-wwiγ d tannumi fkiγ azal meqqren i leqdic-iw di tdukla, kra n wayen ara iḥazen tamaziγt, yettḥaz-iyi.
Asmi i tesεa tiliẓri n tmaziγt uguren n tedrimt, gren-d tiγri i wid izemren a sen-fken afus n tallelt. Lliγ ger imezwura i d-yerran i teγri-nsen. Xas akken ttidireγ di tmetti anda taqcict ilaq ur d-tesbanay ara iman-is, ur d-treffed ara allen-is, ur d-sellen ara i ṣṣut-is maca, nek rẓiγ yir ansay. Kkreγ nek d wid i d wi qedceγ di tdukla nga tiwizi. Neffeγ, nbedd γer yal tawwurt n yemzenzi, γer yal amejjay, γer yal win i izemren a d-yefk kra di tedrimt-is i tmaziγt. Wa yerra-yaγ-d s lferḥ, wa yesnuγna-yaγ-id maca, iswi-nneγ newweḍ-it, nejmeε-d ayen mi nezmer. Akken ad tidir tiliẓri n tmaziγt.
Deg yiwen yinnaw i d-iga uselway n tigduda asmi i d-yerza γer temnaṭ-nneγ. Yenna-d: ” Tutlayt n tmaziγt d awezγi ad tili d tutlayt tunṣibt, ula d taγalnawt alamma s tefranin ara d-tili”. Ass-n ččiγ times. Yuli-yi-d reffu armi wteγ tiliẓri-nni s tefḍist amzun akken d nettat i yi-tt-ixedmen. Imawlan-iw ssensen-iyi berra imi eeddaγ talast .
Amek i yezmer yiwen ad yeg cekk deg-i, deg iẓuran-iw. Ad yeṣṣiweḍ umdan a d-yini d akken s tefranin ara d-nbeggen ma tellam neγ ur tellam ara di tmurt-nneγ, deg wakal ideg amdan-is amenzu d Amaziγ. D lmuḥal, d ayen ur iqebbel ara laeqel.
Di tedyanin n tefsut taberkant, ur yi-zgil ara wayen yeḍran. Lliγ ger imesbaniyen yelḥan ass amenzu di tγiwant-nneγ. Ass-n d ass lexmis 26 yebrir, bdiγ tamsirt, azal n tsaεett kan atan yusa-d yiwen uεeggal n tdukla-nneγ, yessawel-iyi-d :
- A Tilelli atan tebda-d yiwet n tikli n yinelmaden n tesnawit d wid uγerbaz alemmas. Ilaq a d-tefγem ad telḥum yid-sen
S lferḥ d ameqran i s-rriγ,
- Nniγ-as : aql-aγ-in
Neffeγ, nelḥa gar-asen. Newwi abrid n uxxam iğedermiyen imi tinegmiyin-nneγ:
- D assuffeγ n uğedermi di tneṣṣaft n tγiwant. 
- D abeggen n lγiḍ-nneγ γef tmenγit n Massinissa.
- D tiririt i udabu d akken mazal Imaziγen bedden γef yiwen wawal.
Mazal nnig 50 lmitrat ur newwiḍ ara ar γur-sen imi bdan kkaten-aγ-d s dexxan yesraεayen. Inelmaden bdan ttemsefraqen. Yal wa ansi yekka. Llan kra deg-sen d inelmaden n uγerbaz amezwaru, ttmuquleγ deg-sen mi γellin γer lqaεa. Dinna kan uzzleγ-d γer iεessasen anda selmadeγ ttsuγuγ
- Efkt-iyi-d s wacu ara d-sakiγ arrac-agi
Yiwen deg-sen yuzzel γer daxel yewwi-yi-d taqerεunt n lxel, yenna-yi-d:
- Ax lxel Sebzeg tamecwart. Uqem-asen-tt i wanzaren-nsen a d-akin.
Dinna bdiγ sakayeγ-d arrac-nni.
Saεa tewweḍ d lweḥda nek mazal-iyi deg uxxam n yedles anda selmadeγ. Acku nesεa tamsirt n tseddast γer Mass Gaya.
Mass Gaya yenna-d:
- Ma twalamt ur tezmiremt ara ad tlemdemt di rriḥa-yagi n dexxan, ruḥemt ad neğğ tamsirt-agi ar ass nniḍen.
Nniγ-as :
- Ala. A nelmed, d tamsirt n tmaziγt. Ayagi-d-iḍerrun akka akk γef tmentilt n tutlayt-agi. Ihi wagi d amennuγ s ubrid nniḍen
Tiẓeṭ n temsirt n wass-n urğin s-ḥulfeγ. Aselmad Gaya yesselmadeγ-d, allen-nneγ ttcarcurent d imeṭṭawen si duxxan n iğedermiyen. Nekni nkemmel tamsirt am wakken acemma ur yeḍri. Tudrin d-yezzin i tγiwant nwan tfuk ddunit di dexxan-nni yeččuren igenni. Mi d-ffγeγ γef rebεa n tmeddit imawlan-iw ufiγ-ten-id yeffeγ-iten laεqel fell-i imi ur d- wwiḍeγ ara zik. Ḥṣan d akken yeqqur uqerruy-iw, imi yal tikkelt ara tili tmesbanit zgiγ ttiliγ d tamezwarut.
Bγiγ ad idireγ am nek am teqcicin nniḍen, yeddren temzi-nsent, yeddren tanuba-nsen. Rriγ ad waliγ tafsut s wudem-is n tidett imi deg-s ttğuğğugen yemγan, deg-s tfetti tayri,… Maca nek aγilif-iw amenzu d
tanekkit-iw. Tafsut ar γur-i d azamul n umennuγ, ttwaliγ deg-s asmekti n snat n tedyanin i γ-yessergagin, i γ-yesrun.
Akka ttarguγ ass ideg ara tesεu tmaziγt amkan-is ger tutlayin n umaḍal. Ad tili d tutlayt taγelnawt, tuniṣibt. Ad tili tutlayt swayes yezmer
umdan ad yesselḥu yes-s tiremmisin n ddula. Sarmeγ a d-yas wass ad seuγ amḍiq unṣib n lxedma, anda ara d-fkeγ ayen sneγ di tmaziγt i lfayda n tmurt. Maca yal tikkelt mi ara d-yili lexṣaṣ deg yiselmaden n tmaziγt, qqaren-iyi-d kemmi ur tesεiḍ ara turagt. Ma deg taγulin nniḍen ulac ayen zemreγ ad t-xedmeγ imi ur tufiḍ kra d-iṣaḥen tamaziγt.
Ussan leḥḥun di tudert-iw, ufiγ-d iman-iw slemdeγ 8 iseggasen deg unnar amesduklan. Skud ttkemmileγ ar zdat, skud afud yettnerni. D afud i sneṭḍeγ i tnelmadin-iw i d-yeffγen ula d nutenti d tiselmadin. Ḍefrent abrid d-nejreγ. Ur brint ara i ṭṭbel deg waman. Ğğiγ-asent amkan ideg ula d nutenti ad sneflint taktiwin-nsent, ad d-fkent ayen lemdent i wiyiḍ.
S wakka furṣeγ tagnitt, xedmeγ tannant n tusna uselkin. Riγ ad skecmeγ ayen sneγ di tmaziγt deg unnar-agi hrawen n teknuluji tamaynut. Kfiγ tannant-iw, xedmeγ taḥanutt n linternet. Dinna skefleγ-d isemlen n yal aḥric n tmaziγt. Kra n win yettnadin γef yedles neγ γef tutlayt n tmaziγ ar γur-i i d-yettas. Ladγa inelmaden n uγerbaz alemmas d wid n tesnawit. Kra n win iran ad yaru adlis neγ aḍris, d nek i d-yettqasad acku ala nek i yesean isekkilen n tmaziγt deg uselkin, rnu γer-s, tamusni kesbeγ di tjerrumt d tseddast ur tt-ttafen ara anda nniḍen ladγa ur ttcuḥuγ ara akken a sen-seγtiγ ayen ixuṣṣen neγ a sen-rnuγ sγur-i ayen iwulmen i tira-nsen.
Deg imahilen n tagara n turagt, qesdent-iyi-d kra n teḥdayin akken a sent-aruγ imahilen-nsent. Ya ta d acu usentel i tefren ama d ayen icudden γer tsekla ama d ayen icudden γer tutlayt. Lferḥ-iw d ameqran imi γas ur yi-tettunefk ara tegnitt akken ad lemdeγ di tesdawit, ad geγ tizrawin yecban tigi maca yusa-d wass ideg ara d-fkeγ tamuγli-w. Imi tinelmadin-nni nnant-iyi-d: ” Atentad tezrawin-agi ger ifassen-im. Nefka-yam taflest d laman beddel neγ rnu neγ senqes ayen i m-yehwan “. Akken i teḍra uriγ ayen i yi-d-fkant amzun d imahilen-inu. Fkiγ akk ayen seiγ di tmusniwin, ur cuḥḥeγ ara. Wid sent-yesseγtayen wahmen deg-sent, wwint-tt-id ger imezwura.
Ger wid d-yettasen daγen ar γur-i i tira n tmaziγt s uselkin d imyura. Kra n win iran a d-yessuffeγ adlis ama d ammud n tmedyazt,, neγ n tceqqufin umezgun neγ n tmucuha. Ama i tira n wungalen neγ ayen nniḍen ar γur-i i d-ttasen Taḥanutt-iw tuγal d amḍiq n temlilit n yal amusnaw, n yal amedyaz, n yal aselmad, n yal ameγnas n tmaziγt. Ttwamuzgeγ deg uḥric-agi. Di tγiwant-nneγ, ula berra i tγiwant wa yeqqar i wa, wa yettwellih-d wa ar γur-i.
Asirem-iw wḍeγ-t imi ṣṣawḍeγ ttakeγ-d, seqdaceγ ayen d-gemreγ deg wacḥal iseggasen. Akken qqaren deg yenzi: “kra n win iteddun γef tidett yeṣṣawaḍ”. Ayen riγ mačči d cwal mačči d awal maca d ayen yellan d llsas n tudert. Ad iliγ akken i yi-d-yefka Yakuc. Urğin kriheγ tutlayt, urğin lliγ mgal idles i yebγu yili. Ḥemleγ ad lemdeγ tutlayin nniḍen imi umneγ d akken wid yettaẓen ar zdat d wid yumnen s yegduden nniḍen, d wid yetteeraḍen ad issinen idelsan nniḍen.
Tamaziγt | Tafransist | | Taqbaylit | Tafransist |
Aγerbaz Asirem Adlis Tasdawit Azen Tutlayt Aselmad Gzi Almud Maḥyaf Ḥulfu Adabu Idles Tamsirt Tasnawit Isdawanen Srid Taγiwant Aguccel Tabγest Ilelli Tinekkit Agellid Senğaq Tazmamt Asekkil Agemmay Akud Tafelwit Tigemmi Atrar Tiγemiwin Tidwilin Ikayaden Timeεnest Tamusni Allaγen Tiggaz Tiserkam Allalen Tikta Tajerrumt Taseddast Tasnalγa Tasnamka Imazzagen | Ecole Espoir Livre Université Envoyer Langue Enseignant Comprendre Etudes Discrimination Sentir Pouvoir Culture Cours Lycée Universitaires Directe Commune Détermination Courage Libre Identité Roi Drapeau Cahier Lettre Alphabet Temps Tableau Patrimoine Moderne Civilisations Emissions Examens Militantisme Sagesse Cerveaux Inscriptions Classes Moyens Idées Grammaire Syntaxe Morphologie Sémantique Spécialistes | | Timusniwin Suddes Timzikniyin Tijmilin Imyura Inaẓuren Imeγnasen Isaragen Snefli Aswir Tatut Tisγunin Iγmisen Amahil Tamekdit Tiliẓri Tallelt Timetti Ansay Amzenzi Amejjay Iswi Innaw Aselway Tigduda Awezγi Tunṣibt Taγelnawt Tifranin Imesbaniyen Tinegmiyin Tanuba Tirmisin Turagt Tannant Tusna uselkin Aselkin Isemlan Asentel Tasekla Taflest Ungalen Ticeqqufin Amezgun | Connaissances Organiser Expositions Hommages Ecrivains Artistes Militants Conférences Développer Niveau Oubli Revues Journaux Travail Fidèle Télévision Aide Société Tradition Commerçant Médecin But Discours Président République Impossible Officielle Nationale Vote Manifestants Revendications Adolescence Entreprises Licence Stage Informatique Ordinateur Sites Thème Littérature Confiance Romans Pièces Théâtre |