| Timsirin n Wemnay
|  | | |
| |
| Timsirin s usaru
|  |
|
| |
|
|
 | | Tadbelt n temsirin |  |
|
|
|
|
2) ISEM - ADDADEN N YISEMISEM - ADDADEN N YISEM Ass-a ad εerd'eγ ad kecmeγ deg weh'ric n yisem, imi d neţţa i yuγen adeg meqqren di tjerr'umt taqbaylit. Ad bduγ s yisem akk d waddaden-is. Seddaγ-d di tagara, imedyaten γef wayen i d-uran sin imesnalwen dda Lmulud akk d Mass N.Zerrad af weh'ric-a n waddad amaruz. Ur mgaraden-t at'as tmuγliwin nsen af wezwel-a. Acu kan, nezmer a d-nini d akken N.Zerrad yiwi-d ilugan d imaynuten (mačči d asnulfu maca d tanfalit) af wayen i d-yenna dda Lmulud. ISEMTABADUŢIsem d-awal ameskil yemmalen amdan , aγersiw neγ taγawsa. Imedyaten Anelmad d amdan. Agd’id’ d aghersiw . Agelzim d taγawsa.
Taγawsa tebd’a γef sin waggayen: akmam akk d amdwen. Af umedya -It’ij, aseklu, afus … ---> d ismawen ikmamen -Anebdu, ass, tameddit…---> d ismawen imdwen.
Agzul -Isem yezmer ad yili d amdan, d aγersiw neγ d taγawsa. -Taγawsa, neţţat, tezmer a ţţ-ili d akmam neγ d amdwen. ADDADEN N YISEM Alugen.1 Isem yesεa sin n waddaden: addad ilelli akk d waddad amaruz.
Imedyaten Anelmad / Unelmad Uccen / Wuccen Tamellalt / Tmellalt Aqcic / Weqcic Ul / Wul Tajewwaqt / Tjewwaqt
“Addad amaruz d ticki m’ ara tbeddel tiγri tamenzut n yisem neγ m’ ara s nezwar w neγ y i yisem.” *
-Ih'emmel weqcic seg wul. (da , d tamerniwt i s nerna w i tazwara i yisem) -Ameksa bu tjewwaqt.(da , nekkes tiγri tamenzut a)
Alugen.2 Ilmend a d-nsuleγ addad amaruz n yisem, isefk a s-nezwar s tenzaγt “neγ”. Imedyaten Akal ---> γer wakal. (d timerniwt i nerra /w/). Tixxamin ---> γer texxamin.(/i/ yeţţuγal d /e/) Tabburt(tawwurt)--->γer tebburt. ( /a/ yeţţuγal d /e/). Tamawt Addad amaruz yezmer ad yesεu yiwet n talγa akk d waddad ilelli. Akka am di - tala / γer tala - tuγmest / γer tuγmest - iγellen / γer iγallen Acu i d-yenna dda Lmulud af umaruz Amaruz n wunti Deg wuntiyen amagrad : a) iγelli (ma yili wesget n yisem ibedu s i) --Tura tabr'aţ ( imi asget d tibr'atin). --Llint(ldint) tewwura (imi asget d tiwwura). b)yeţţγimi ( ma yili wesget ibeddu s a neγ u) --nekcem taddart (asget : tuddar). --Teγma timmi (asget: tammiwin).
Amaruz umalay Di tuggti irennu azgenaγri (semi-voyelle) zdat n yisem. -Tikwal ur irennu-yara ( deg yismawen n 3 imelsa(tunt'iqin) neγ ugar ibeddun s i): --iğğuğğeg ilili. G.m. Awalen ur nbeddu-yara s teγri ur sεin ara amaruz: yenγa-t fad Ay yesεan talγa umaruz d: 1°)ismawen ibeddun s umagrad 2°)kra n wawalen nnid'en ibeddun s teγri, akka am: --wa, win, wihin, aya, ayen, ayahi, igad, albaεd', akkahi, amek, ach'al, annect, ansi, ilindi, imiren, azekka, acemma... Tit' n wa γef wa Ayen d-yura K.Naït-Zerrad af umaruz (Ay isuref kan mass N.zerrad ma yella tezleg tsuqqelt i s-giγ i wed'ris-is) Addad amaruz itefγ-ed seld tanzeγt: Yekcem deg wexxam. isem asemmad (neγ azwel s deffir wemyag) -Yewwet weqcic(A.I. : aqcic) # yewwet aqcic (asemmad n tγawsa usrid).
-Tajewwaqt umeksa( A.I.: ameksa). -Yiwen n wedrar(A.I : adrar). -Yiwet tfunast (A.I.: tafunast). * nekkes-it-id seg "tajerr'umt n tmaziγt tamirant" n K.Naït-ZerradAmawalAγersiw = animal Addad = état Addad amaruz = état d'annexion Addad ilelli = état libre Talγa = forme Akmam = temporel Amdwen = atemporel Agzul = résume (vient de Ssegzel = résumer) Tasuqilt(tasuqqelt) = traduction (vient de ssuqel = traduire) Amalay = masculin Unti = féminin Asget = pluriel Asabter yellan deffir wa | Asabter n zdat
Bassu
- Tinin-is...Je pense que les Kabyles ont confondu 2 états liés qui ne sont qu'une seule forme non standardisée, c'est celle de U et de W. Exemples: Iqqar unelmad. (U) Yewwet weqcic. (W) Mais il s'agit d'un U qui a glissé en W. Ameksa Umeksa Amur Umur Azegzaw Uzegzaw Aberrkan Uberrkan Aqcic Uqcic ... Normalement, cet état lié a une seule forme et non deux! hadroug lamia
- Tinin-is...je veux savoir quand en va ècrir un e et quand en va pas ecrir le e Amnay
- Tinin-is...Azul a Lamia: Asekkil "e" nettarut ma yella msed'farent at'as n tergalin. ''e" neqqar-as tighri tilemt, acku ur tt-neh'wadj ara i tira. (la voyelle "e" survient pour éviter les surcharges de consonnes qui se suivent)
--Yughal-d (ou yughal-ed) --"nettizmir" (en realite on peut écrire nttizmir) usrid_nnu
- Tinin-is...azul ghri tamawt : amaruz di tantala tafessatwit ur yelli , (adrar n nfusa ) Amaziɣ
- Tinin-is...addad amaruz yettili-d akka : a yettuɣal d u negh wa i yettuɣal d yi u yettuɣal d wu ulac nnig wakka ay amnay.0 Winna
- Tinin-is...Azul ay Amnay... M'ara, macci d-tamsertit n imir+ad ? ugaret
- Tinin-is...azul fell -awen ,tanemmirt a gma mi txedmeḍ timsirin n tmaziγt ,maca awi yufan s tira tumrist(tamirant) n tmaziγt acku aṭas n wugulen i yellan deg tira-inek (uγal γer udlis "ilugan n tira " i d-xedmen iselmaden n tmaziγt n tesga n tutlayt d yidles amaziγ n Bgayet gar asen BOUMARA K d RABHI A d wiyad isem d awal (ulac ajerrid n tuqna)........ tanemmirt surfiyi maca akk-a i d iddu tmaziγt i sdat (yella umgired ger tira deg iseggasen iεeddan d tura) 48 ilugan abuddu adelsan a gma 48 htilelli
- Tinin-is...Azul: m'ara d tamsertit n" mi ara " mlalent snat n teɣra teɣli yiwet (tamenzut ), Yal yiwen ɣur-s azref ad yemmeslay akken yebɣa maca deg tira yewwi-d ad aɣ-tezdi imi d yiwet n tutlayt. Addad amaruz yettili deg yisem mi ara yili d asemmad imsegzi(ameggay), asemmad arusrid, asemmad n yisem neɣ d asemmad n tenzeɣt amedya: Asemmad imsegzi : Tečča teqcic , taqcict yuɣal teqcic s ubeddel n " a" ɣer " e " Asemmad arusrid : Yura tabrat i umeddakkel-is . ameddakkel yuɣal umeddakkel s ubeddel n "a " ɣer "u " Asemmad n yisem : Aksil d mmi-s n yizem , izem yuɣal d yizem (+ Y ) asemmad n tenzeɣt: Iruḥ ɣer wakal-is. akal yuɣal wakal (+w) Asemmad imsegzi : tečča tmeṭṭut. tameṭṭut tuɣal tmeṭṭut aɣelluy n teɣra Maca llan yismawen ur ttbeddilen ara, neɣ ur d-yettban ara waddad amaruz-nsen (ur sɛin ara) amedya tala , Iruḥ ɣer tala. Γas ma d asemmad n tenzeɣt maca yeqqim kan akken . Tira n yilem . Deg tmaziɣt ilem "e" ɣur-s azal d ameqqran imi yessishil assusru, werǧin ad tafeḍ kraḍ n tergalin dduklent yezga yilem ibeṭṭu-tent, Mi ara yemlil yilem"e" + targalt + taɣra (a,i,e,u ) targalt n tlemmast ilebda tessed. Werǧin ad tafeḍ ilem deg taggara n wawal neɣ deg tazwara anager deg yimyagen yesɛan yiwet n tergalt tessed amedya : ečč, err, eǧǧ, neɣ deg yimyagen yesɛan snat n tergalin amedya : els, eɣr, enɣ, efk..... | |
|
|
|