 | | |  |
 |  |  | |
|
|
|
Wwet a Qasi wwet, ssuma yiwet!Wwet a Qasi wwet, ssuma yiwet! 
Ṭṭbel d taẓuri swayes ttekksen fad iẓuran n tudert n tmetti taqbaylit seg wasmi d-yecfa wemdan i yemma-s n ddunit.
Anwa i izemren ad aγ-d-yemmeslay iḍelli, ass-a neγ azekka γef iḍebbalen, war ma yezwer-d isem-is? Anwa aqbayli ur nesli ara yes-s? Dda Qasi Ubudrar(Ibudraren): D isem yulin iṣubb am nnefs deg yimawen, d isem n yiwen wemdan seg wat ulac-iten llan iεeğğren d lebda deg wulawen, γas ulamma yunag, yeğğa-yaγ-d zdeffir-s di tefsut 1998, mi akken yewweḍ sani ara naweḍ akk.
Akken yella yesseḥmay sayan(70) iseggasen yeqqnen di tnelli yal tiγerγert n tuddar n tmurt n yeqbayliyen, i yezger ṭṭbel-is s agemmaḍ, yurar-it si talast n tmurt n Ledzayer akin.
Tezher ddunit (akken neqqar s teqbaylit) s mmi-s n Wegni n Teslent(Micli) di Fransa, yesker aγebbar daγen ula d anida ur yelli, di tmurt n Swis.
Anida ira yedda, yella yettekkes-asen lγecc d wurrif i wulawen iḍaqen s zzedwa-s mi ara tessawal, tunṭict d as-yettunenfken sγur at waman isemmaḍen γer ger ifassen-is tezmer ad terr ula d at laxert la ceṭṭḥen reddḥen. "Ttḥulfuγ s yiman-iw amzun uγaleγ d Muḥend-nneγ, amezdaγ n tudrin yersen γef tqacuct n wedrar n tmura ufella, mi ara d as-sleγ i Qasi Ubudrar la yekkat ṭṭbel" i yenna fell-as unaẓur ameqqran M. Isyaxem. "Wwet a Qasi wwet, ssuma yiwet!", d yiwen ger yinnan ur neli ara d aberrani γef imeẓẓuγen-nneγ, daγen d win yuγen amḍiq-is di tesga n tsekla taqbaylit ad awen-d-sbeddeγ akka tura d inigi umeslay neγ n wawal-agi d-zegreγ fell-as.
Lemmer ad nesteqsi iḥeddaden n wawal, at yiles yettuγalen d tistent neγ d isegni isennin imeslayen, mi ara ten-ttarran d isefra lqayen yessawaḍen uzzal yettagad ad yettwaflu yes-sen, war wahin neγ tahin ad aγ-d-inin, anamek-is d "AYEN YELLAN YELLA". Lehdur-agi teffγen-d seg yimawen-nneγ mi ara nettnadi γef talwit, nessekcam tamendit s ulawen-nneγ s ccna d ccḍeḥ, ntteffeγ-d yes-sen si tkurmut(lḥebs) n yiman-nneγ.
Dda Qasi yefsi-yas s ṭṭbel-is i tmetti taqbaylit yettwaxenqen tiyersi n tallest(ṭṭlam) d as-d-bubben ileγman d-izegren tiniri almi tettwakref deg wul d wallaγ. Widak uγent tegnatin ideg tella tessawal teqwit ger ifassen-is din, unagen akk iqerra-nsen γer tzeqqa umezgun n ssḥur ideg ulac anekcum i yal d amdan, yessekcem-iten daγen εemrayen si tattalt d dduḥ, alamma d nnεac-agi teqqel tudert n weqbayli mi ara yimγur, asmi ara yegzu"a ziγ turez-it twaγit!". "Lemmer ufiγ asmi ara yawḍeγ sani ara naweḍ, tanṭelt-iw ad tili s ṭṭbel" i yenna deg wawal-is dda Qasi iwumi rsen yeγsan-is i lebda deg wakal n taddart Ipuččiten, Agni n Teslent ideg d-yeldi allen-is tikkelt tamezwarut γer ddunit ass n 11.08.deg useggas 1907.
Ayen nra nehder-it γef dda Qasi drus, yezmer wemdan ad yettmeslay neγ ad yettaru fell-as war taggara yerna ala ayen yelhan. Tura wwḍen sin d mraw(12) iseggasen seg wasmi d as-yeγli s irebbi i tmettant, llant tejmilin d as-yuγalen yakan, maca,
tameqqrant gar-asent, γas ulamma yuklal ugar, d asaru bu wezwel"Anaẓur n weglim d uγanim" iwumi d-yewweḍ wakud ideg yekfa, d tikli a d-yeffeγ. Asaru-agi d asenfar amezwaru ameqqran yettwazegren ilmend unaẓur aqbayli ameqqran n ṭṭbel. Mass Akli At Ṣalaḥ(24), d anelmad di Lpari tis-semmus(5), d mmi-s n Wegni n Teslent ula d netta, d yiwen ger widak ixenqen buberrak d-as-yersen i usenfar-a γef temgerṭ-is seg iseggasen 2000, akken ur yettγimi ara kan (usaru) d targit ur nteffeγ.
Segmi Akli deg wadeg iwulmen ideg yella, nesteqsa-t, yessawel-aγ-d tamacahut n wansi d-yekka, melmi d-yebda tikli d wanida d-yessaweḍ usaru-agi, atah d acu d aγ-d-yenna: 
Tikti tlul-d deg iseggasen 1990 sγur llsisan n umussu asduklan yakkd sin imeγnasen-agi n tiddukla AFARA d aγ-yeğğan ula d nutni"ad ten-id-yebder wayen yelhan!": Ğeεfer Tiγilt, yewweḍ sani ara naweḍ 1996 di tqedca taγelnawt yakkd Ğilali At Welḥağ yellan d ameγnas γef yidis n Ferḥat at Saεid(Mehenni) deg umussu adelsan amaziγ(MCB), ula d netta yeğğa-yaγ 1997. Aneggaru-a tegla yes-s tmettant s temxixt n tkerrust"ad rsen yeγsan-nsen di talwit akken ma llan!". Ihi nniγ-ak, mmeslayen ilmend n waya d Σebderraḥman Bugermuḥ, imekni n “Tewrirt yettwattun”. Zdeffir temlilit-nni, din din tura tullimt"teddez tebrez", dγa d Σebdennur Σebdeslam i tt-id-yessuqlen γer teqbaylit. D tarmist MG COM d-yeslal mass Σemruc Mehmel i d-ibegsen s asali usaru« Anazur n weglim d uγanim », d afares yezdin yakkd tidukkla AFARA n taddart n Wegni n Teslent. Tumin usaru yeḍra-d ahat aseggas ngum inig n dda Qasi deg Wegni n Teslent. Ladγa yemmeslay-d s telqey γef tmeddurt-is d tezririn-is, tizizdwin-is di Fransa d Swis… Mi ssalayen asaru, ttekkin at taddart qeccuc meccuc, d tadyant tameqqrant. Daγen nessuli kra deg At Weεban d Zzubga. Lbaḍna n wayen akk yeḍran di tegnatin-nni, mačči tura ara tt-id-feḍḥeγ, maca, ḥareγ melmi ara tt-twalim deg usaru, acku yella wayen ara teẓrem. Ur tettuγ ara a d-iniγ, dda Qasi yessegza-yaγ-d akken iwata tammagit n wallal-is d wamek i t-id-icemmex. Aql-aγ tura nessaweḍ-d γer tegnit ideg 80% n twuri-s tekfa, leqdic akk yessefken si tmurt daγen dayen, yeqqim-aγ-d kra umeslay d kra inaẓuren yakkd mass Meḥfufi, d inagan. Kamal Hammadi nefra-tt yid-s, gran-aγ-d tura Lewnis At Mangellat d Meḥfufi. Asenfar-a seg iseggasen 2000 i yers fell-as buberrak, nuγal nelha-d yid-s nekk d Ḥamid At Σellaq, nezzi-d fell-as nexneq-it buberrak-nni amcum, nemmeslay d bab n termist, mass Σemruc Mehmel akken ur yettγama ara usaru-a d targit ur neffiγ. Ḥamid si tama-s yeṭṭef ger ifassen-is timsal n wayen akk yessefken ad yettwaqdec di tmurt, nekk d ayen iwulmen ad yettwabrez di Lpari neγ di Fransa s umata i d-lhiγ, imi dagi i zedγeγ. Tullimt usaru d tasugna. S wawal wezzilen, d tamesnalest iceṭṭḥen alamma tjeddeb, sakin ad teṭṭef tiγmert akken ad tesgunfu, a d-tini s yiwet taγect d-iteffγen si telqaεt n wul"gziγ tura γef wacu i d-inuda yakk timura yisem n Qasi Ubudrar!". Tamarirt-a a d-tessiwel s taγect-is tameddurt n dda Qasi akken d as-nesla seg yimi-s netta. Ad nwali isuyas n wallasaskar, tameγra n rcil(zzwağ), dda Qasi s ṭṭbel-is d waṭas n tγawsiwin...
S tujjma lqayen i la ttrağuγ tuffγa usaru-agi, aql-i ḥareγγur-s , tanemmirt yemmden ay Akli! Sεid At Mεemmer - Win neγ tin ara d-isersen aḍris-agi deg wesmel, aγmis, tasγunt, asebter n facebook neγ ayen-nniḍen, ad yecreh yes-s wul n dda Qasi Ubudrar!
- Ẓriγ ad yili aṭas i yettuγ seg wayen akk d-iyi-d-yenna, ladγa ismawen n waṭas n yemdanen n At Wegni n Teslent d wiyaḍ yellan zdeffir waya neγ iqedcen ayen-nniḍen ilmend usenfar-a, ad iyi-yessuref kan Wakli, daya!
Asabter yellan deffir wa | Asabter n zdat
Awetniri
- Tinin-is...Azul fell-awen, Xseγ ad ak-snemmreγ nezzeh ilmend umagrad-agi imi d win i d-yessakayen iḥulfan n wemdan, ladγa ma iḥemmel taqbaylit d wayen akk icudden γur-s: ansayen, taẓuri... Dda Qasi Ibudraren, win ur t-nessin, yesla yes-s, acku d anaẓur meqqren. S tidet daγen imi d-tbedreḍ Isyaxem, iḥemmel nezzeh ayen t-id-yesmektayen s idurar! Ula d Xdija Aksun (tinna akken d-yuraren deg usaru-nni n Yidir d Wakli, i d-yessufeγ Iftisan seg wungal n Malek Wari),tenna : asmi lliγ deg Dzayer tamaneγt, yal mi ara ruḥeγ s axxam n Isyaxem, yettak-iyi-d abendir akken a s-d-urareγ , u a s-d-cnuγ kra icewwiqen. Dda Qasi Ibudraren γas d win izegren i tilas n waẓi ideg yezdeγ... maca, yal tamnaṭ daγen γur-s yiwen uḍebbal akka yettwassnen , amedya n Crif n Waεrab( yettwassnen s yisem n "Crif n seksu") Di temnaṭ n At Σebbas. Netta si Tqerrabt, ula d Uleḥlu yebder-it-id deg yiwet tezlit-ines: "Fkiγ aεerbun i ṭṭbel, i Crib n Waεrab..." Fiḥel ma zziγ, nnḍen. I tikkelt-nniḍen "tanemmirt". Awetniri Sεid
- Tinin-is...Tanemmirt ay Awetniri, ay Awetniri tanemmirt!
muhend
- Tinin-is...azul fell-awen azul a Sεid igerrez umagrad-a, d tdiwennit i d-tewiḍ d Wakli At Salaḥ, d ayen yelhan, imi d asmekti n Dda Qasi Ubudrar, ammer akk ad gen fell-asen isura, am akka ara d-yessli yiwen usaru Mass Σemruc Mehmel, γef Dda Qasi, i wakken tisutwin i d-iteddun ur tettun ara inaẓuren-nneγ.
tamawt: mačči kan ala deg isefra, deg yal taγult...tanemmirt-ik a Sεid
muḥend Sεid
- Tinin-is...Tanemmirt-ik a dda Muḥ, ssarameγ igerrez wakken telliḍ! Twalaḍ a dda Muḥ, nettṣekkik yessent di 14, maca, yugi ad aγ-d-iwali mmi-s n Wemsed afuḥan, a d-yuγal:-))
Sεid
- Tinin-is...A dda Muḥ, ucbiḥ-agi n Wakli d xali, dda Qasi daγen.
muhend
- Tinin-is...Aqla-aγ, akka d wakka, ussan-a ala adfel d usemmiḍ, ahat dinna γur-wen, yella ugar n da!, newhem akk amek Mmi-s n Wemsed yeggama a γ-id-iwali, εni iγumm-aγ wagu γef tiṭ-is, am yiṭij, i t-nettrağu, mi ara d-ibin, i tekkes adfel d semmiḍ, iḥqa awal-a n "YIṬIJ" mačči sin wawalen i yellan deg-s? IṬ+IJENNA= tiṭ igenni,
atan ihi, nniγ-ak-id anamek n yiṭij, γas ahat teẓriḍ anamek-is yakan, kečč tiniḍ-iyi-d anamek: isuyas n wallasaskar,
tettarew tezdayt ttmer muḥend Sεid
- Tinin-is...Azul a dda Muḥ,
dagi yers-as akken iwata d yessefk wedfel aseggas-a, yugi yakk ad yekfu asxincew. Tanemmirt ilmend usegzi unamek n yiṭij, s uqerru-w ma ssneγ-t yakan. Isuyas n wallasaskar: Scènes de reconstitution Tanemmirt a dda Muḥ!
Awlawal
- Tinin-is...Azul fell-awen, Amek tettiliḍ a dda Muḥend? Nessaram ur ken-yuγ wayra. S tidet, d aḍris igerrzen, yernu nezzeh! Dinna, yessa-tt wedfel, ula di tmurt daγen: iberdan akk reglen, ladγa ger Bgayet d Tizi; ger Sṭif d Lberğ... ma dagi γur-neγ, anagar agris akk d ssmaḍiḥ-ines!.. "Ageffur ddari-yas, adfel ddu-yas; ma d agris yegzem tikerkas". Mmi-s n Wemsed di tmur i yella, wamag ur ḥṣiγ ad yeğğ asmel! Qqaren asif ad iruḥ a d-yuγal γer lḥedd-is. Ula d netta daγen akken a d-yuγal a d-yennulfu. D acu kan ssemḥissifeγ imi ulac-it da, deg wass-a n sidi Valuntinu! Ula d Tanaṣlit daγen di tmurt i tella; ğğan-aγ d igujilen. Afud anezmar a dadda Sεid. Awer tennuγnim ihi! Awlawal Sεid
- Tinin-is...Azul ay Awetniri, ahat d landistri ijeğğigen i yessuli di tmurt mmi-s Wemsed, ifaq-as ula d netta n sidi-s Valentinu. Eğğet-aγ ad nerret asmel ad yecceεceε, tura attan tekker ger yemcumen(Tufiq d Butef) i la yeqqar gma-tneγ winna, ad nefrut nekkni d mmi-s d Wemsed, akken ad yecreh wul n dadda-tneγ Lεerbi bu lxir:-)) Tura atan ger ifassen n Muḥya, ad as-d-yawi tinna n "Muḥend Ṣṣalaḥ Yeḥyawi, a Rebbi dawi neγ awi!", netta ad as-yini: " Iyya-d, qerreb-d γer dagi a Lεerbi bu Lxir, qerreb-d tura ulac akk ttmesxir, imi temmuteḍ ay axir!".
muḥend
- Tinin-is...azul ay Awlawal, ssarameγ tgerrzem akk ur ken-yuγ wara, s wat tiddukla Numidya, d tidet, iγab Mmi-s n Wemsed γef wesmel, armi nuγal neggugem εerqent-aγ akk, ixuss deg wass n Sidi Valentinu, ammer yella meqqar a d-yawi awal γef tujjut n tjeğğigin,
| |  |  |  | |
|