Kles(Rijistri)
Timenza  
  • NIKK TAMURT-A...!
  • AMENNUΓ N TMEṬṬUT TAQBAYLIT
  • A yemma ḥenna a nekk i tegreḍ di temda (asefru n at zik)
  • Asmi ara d-nawi tadsimant
  • Gma-s n Ğamal Benεuf tewwi-t tmettant
  • Tajmilt i dda Lmulud At Mεemmer (Numidya)
  • Wwet a Qasi wwet, ssuma yiwet!
  • Tikellax
  • Taqcict-nni !
  • Lweswas
  • Tabelluṭ uwaγzen
  • Kra isteqsiyen γef umecṭuḥ neγ tamecṭuḥt akk d tutlayin
  • Omaha Beach. Ass-a d wussan (PDF 772 KB)
  • Tisri n tayri « Dda Σebdella HAMAN » (sγur TANAṢLIT)
  • Tameṭṭut yeččan tamellalt n wezrem
  • Tezzem tsekkurt tafsut.
  • Zizi Belεid (Tullist sγur Malek Houd)
  • IMDUKKAL N TKELLAX
  • TAMDA N ṬMEΣ
  • Ass n 31.07.2009 (Ferḥat di München)
  • Nekk d allal atrar (sγur Malek Ḥud)
  • Ḥemmleγ
  • Iγyal n Lanjiri
  • Aberraḥ n tewkilin
  • Aḍu n tniri
  • AMEK ARA NETTU...
  • tabratt i umedyaz . mexluf Boughareb
  • Raison d'Etat neγ "Ẓwab" Uwannak
  • I KEČČ A LWENNAS
  • Si TIDAK NNA FA AR WASS UNEJMAA
  • TIMLILIT AKK D MUḤEND U YEḤYA
  • Asmekti n 20 yebrir deg iγil n Tala
  • Awal γef tmacahut « Tuεwijt iḍarren »
  • ABBUH!...
  • I MUḤEND U YEḤYA: Tuffγa isidiyen imaynuten n Sεid At Mεemmer
  • Tγileḍ a γ-tekseḍ ur neẓwiṛ
  • Ulac...
  • Ferḥat Mehenni γef tefranin
  • Kra seg welɣu d-yessufeɣ mass Ferḥat Mhenni
  • 8 Meγres/Ass agraγlan n tmeṭṭut.
  • TAJMILT I TMEṬṬUT (Islam Bessaci)
  • I s uḍar yeddan ḥafi,...(Sεid At Mεemmer)
  • Tazwart i yura Ferḥat i wedlis “Awal ɣef dda Lmulud”
  • Innan n yal ass si kraḍ tudrin n At Ɛebbas
  • Am tadla yečča yilef (Ǧamal at Udiε)
  • Kraḍ isefra* n tmedyazt/tamyarut Tanaṣlit
  • Rumpelstilzchen s teqbaylit. (Arezqi n Seεdi)
  • Diri-yi (D. Messaoudi)
  • Tafaska taγelnawt tis ssa(7) n tmedyazt tamaziγt
  • Inig (Ğamal at Udiε)
  • spacer
     

    | | |

    Wwet a Qasi wwet, ssuma yiwet!

    Wwet a Qasi wwet, ssuma yiwet!

    Qasi Ubudrar

     

    Ṭṭbel d taẓuri swayes ttekksen fad iẓuran n tudert n tmetti taqbaylit seg wasmi d-yecfa wemdan i yemma-s n ddunit.
    Anwa i izemren ad aγ-d-yemmeslay iḍelli, ass-a neγ azekka γef iḍebbalen, war ma yezwer-d isem-is? Anwa aqbayli ur nesli ara yes-s?
    Dda Qasi Ubudrar(Ibudraren): D isem yulin iṣubb am nnefs deg yimawen, d isem n yiwen wemdan seg wat ulac-iten llan iεeğğren d lebda deg wulawen, γas ulamma yunag, yeğğa-yaγ-d zdeffir-s di tefsut 1998, mi akken yewweḍ sani ara naweḍ akk.
    Akken yella yesseḥmay sayan(70) iseggasen yeqqnen di tnelli yal tiγerγert n tuddar n tmurt n yeqbayliyen, i yezger ṭṭbel-is s agemmaḍ, yurar-it si talast n tmurt n Ledzayer akin.
    Tezher ddunit (akken neqqar s teqbaylit) s mmi-s n Wegni n Teslent(Micli) di Fransa, yesker aγebbar daγen ula d anida ur yelli, di tmurt n Swis.
    Anida ira yedda, yella yettekkes-asen lγecc d wurrif i wulawen iḍaqen s zzedwa-s mi ara tessawal, tunṭict d as-yettunenfken
    sγur at waman isemmaḍen γer ger ifassen-is tezmer ad terr ula d at laxert la ceṭṭḥen reddḥen.
    "Ttḥulfuγ s yiman-iw amzun uγaleγ d Muḥend-nneγ, amezdaγ n tudrin yersen γef tqacuct n wedrar n tmura ufella, mi ara d as-sleγ i Qasi Ubudrar la yekkat ṭṭbel" i yenna fell-as unaẓur ameqqran M. Isyaxem.
    "Wwet a Qasi wwet, ssuma yiwet!", d yiwen ger yinnan ur neli ara d aberrani γef imeẓẓuγen-nneγ, daγen d win yuγen amḍiq-is di tesga n tsekla taqbaylit ad awen-d-sbeddeγ akka tura d inigi umeslay neγ n wawal-agi d-zegreγ fell-as.
    Lemmer ad nesteqsi iḥeddaden n wawal, at yiles yettuγalen d tistent neγ d isegni isennin imeslayen, mi ara ten-ttarran d isefra lqayen yessawaḍen uzzal yettagad ad yettwaflu yes-sen, war wahin neγ tahin ad aγ-d-inin, anamek-is d "AYEN YELLAN YELLA". Lehdur-agi teffγen-d seg yimawen-nneγ mi ara nettnadi γef talwit, nessekcam tamendit s ulawen-nneγ s ccna d ccḍeḥ, ntteffeγ-d yes-sen si tkurmut(lḥebs) n yiman-nneγ.
    Dda Qasi yefsi-yas s ṭṭbel-is i tmetti taqbaylit yettwaxenqen tiyersi n tallest(ṭṭlam) d as-d-bubben ileγman d-izegren tiniri almi tettwakref deg wul d wallaγ. Widak uγent tegnatin ideg tella tessawal teqwit ger ifassen-is din, unagen akk iqerra-nsen γer tzeqqa umezgun n ssḥur ideg ulac anekcum i yal d amdan, yessekcem-iten daγen εemrayen si tattalt d dduḥ, alamma d nnεac-agi teqqel tudert n weqbayli mi ara yimγur, asmi ara yegzu"a ziγ turez-it twaγit!".
    "Lemmer ufiγ asmi ara yawḍeγ sani ara naweḍ, tanṭelt-iw ad tili s ṭṭbel" i yenna deg wawal-is dda Qasi iwumi rsen yeγsan-is i lebda deg wakal n taddart Ipuččiten, Agni n Teslent ideg d-yeldi allen-is tikkelt tamezwarut γer ddunit ass n 11.08.deg useggas 1907.
    Ayen nra nehder-it γef dda Qasi drus, yezmer wemdan ad yettmeslay neγ ad yettaru fell-as war taggara yerna ala ayen yelhan. Tura wwḍen sin d mraw(12) iseggasen seg wasmi d as-yeγli s irebbi i tmettant, llant tejmilin d as-yuγalen yakan, maca,
    tameqqrant gar-asent, γas ulamma yuklal ugar, d asaru bu wezwel"Anaẓur n weglim d uγanim" iwumi d-yewweḍ wakud ideg yekfa, d tikli a d-yeffeγ. Asaru-agi d asenfar amezwaru ameqqran yettwazegren ilmend unaẓur aqbayli ameqqran n ṭṭbel.

    Mass Akli At Ṣalaḥ(24), d anelmad di Lpari tis-semmus(5), d mmi-s n Wegni n Teslent ula d netta, d yiwen ger widak ixenqen buberrak d-as-yersen i usenfar-a γef temgerṭ-is seg iseggasen 2000, akken ur yettγimi ara kan (usaru) d targit ur nteffeγ.
    Segmi Akli deg wadeg iwulmen ideg yella, nesteqsa-t, yessawel-aγ-d tamacahut n wansi d-yekka, melmi d-yebda tikli d wanida d-yessaweḍ usaru-agi, atah d acu d aγ-d-yenna:

    Akli at Salah

    Tikti tlul-d deg iseggasen 1990 sγur llsisan n umussu asduklan yakkd sin imeγnasen-agi n tiddukla AFARA d aγ-yeğğan ula d nutni"ad ten-id-yebder wayen yelhan!":
    Ğeεfer Tiγilt, yewweḍ sani ara naweḍ 1996 di tqedca taγelnawt yakkd Ğilali At Welḥağ yellan d ameγnas γef yidis n Ferḥat at Saεid(Mehenni) deg umussu adelsan amaziγ(MCB), ula d netta yeğğa-yaγ 1997. Aneggaru-a tegla yes-s tmettant s temxixt n tkerrust"ad rsen yeγsan-nsen di talwit akken ma llan!".
    Ihi nniγ-ak, mmeslayen ilmend n waya d Σebderraḥman Bugermuḥ, imekni n “Tewrirt yettwattun”.
    Zdeffir temlilit-nni, din din tura tullimt"teddez tebrez", dγa d Σebdennur Σebdeslam i tt-id-yessuqlen γer teqbaylit.
    D tarmist MG COM d-yeslal mass Σemruc Mehmel i d-ibegsen s asali usaru« Anazur n weglim d uγanim », d afares yezdin yakkd tidukkla AFARA n taddart n Wegni n Teslent. Tumin usaru yeḍra-d ahat aseggas ngum inig n dda Qasi deg Wegni n Teslent. Ladγa yemmeslay-d s telqey γef tmeddurt-is d tezririn-is, tizizdwin-is di Fransa d Swis…
    Mi ssalayen asaru, ttekkin at taddart qeccuc meccuc,
    d tadyant tameqqrant. Daγen nessuli kra deg At Weεban d Zzubga.
    Lbaḍna n wayen akk yeḍran di tegnatin-nni, mačči tura ara tt-id-feḍḥeγ, maca, ḥareγ melmi ara tt-twalim deg usaru, acku yella wayen ara teẓrem.
    Ur tettuγ ara a d-iniγ, dda Qasi yessegza-yaγ-d akken iwata tammagit n wallal-is d wamek i t-id-icemmex.
    Aql-aγ tura nessaweḍ-d γer tegnit ideg 80% n twuri-s tekfa,
    leqdic akk yessefken si tmurt daγen dayen, yeqqim-aγ-d kra umeslay d kra inaẓuren yakkd mass Meḥfufi, d inagan.
    Kamal Hammadi nefra-tt yid-s, gran-aγ-d tura Lewnis At Mangellat d Meḥfufi.
    Asenfar-a seg iseggasen 2000 i yers fell-as buberrak, nuγal nelha-d yid-s nekk d Ḥamid At Σellaq, nezzi-d fell-as nexneq-it buberrak-nni amcum, nemmeslay d bab n termist, mass Σemruc Mehmel akken ur yettγama ara usaru-a d targit ur neffiγ.
    Ḥamid si tama-s yeṭṭef ger ifassen-is timsal n wayen akk yessefken ad yettwaqdec di tmurt, nekk d ayen iwulmen ad yettwabrez di Lpari neγ di Fransa s umata i d-lhiγ, imi dagi i zedγeγ.
    Tullimt usaru d tasugna. S wawal wezzilen, d tamesnalest iceṭṭḥen alamma tjeddeb, sakin ad teṭṭef tiγmert akken ad tesgunfu, a d-tini s yiwet taγect d-iteffγen si telqaεt n wul"gziγ tura γef wacu i d-inuda yakk timura yisem n Qasi Ubudrar!". Tamarirt-a a d-tessiwel s taγect-is tameddurt n dda Qasi akken d as-nesla seg yimi-s netta.
    Ad nwali isuyas n wallasaskar, tameγra n rcil(zzwağ), dda Qasi s ṭṭbel-is d waṭas n tγawsiwin...

    S tujjma lqayen i la ttrağuγ tuffγa usaru-agi, aql-i ḥareγγur-s , tanemmirt yemmden ay Akli!
                            
    Sεid At Mεemmer

    Tamawt:

    •   Win neγ tin ara d-isersen aḍris-agi deg wesmel, aγmis, tasγunt, asebter n facebook neγ ayen-nniḍen, ad yecreh yes-s wul n dda Qasi Ubudrar! 
    •   Ẓriγ ad yili aṭas i yettuγ seg wayen akk d-iyi-d-yenna, ladγa ismawen n waṭas n yemdanen n At Wegni n Teslent d wiyaḍ yellan zdeffir waya neγ iqedcen ayen-nniḍen ilmend usenfar-a, ad iyi-yessuref kan Wakli, daya!
     

    Nna Crifa 

     

    Akli at Salah akk d Kamal Hemmadi

     

    Iεeggalen n tiddukla Afara

     

    Asabter yellan deffir wa | Asabter n zdat


    Awetniri - Tinin-is...
    Sεid - Tinin-is...
    muhend - Tinin-is...
    Sεid - Tinin-is...
    Sεid - Tinin-is...
    muhend - Tinin-is...
    Sεid - Tinin-is...
    Awlawal - Tinin-is...
    Sεid - Tinin-is...
    muḥend - Tinin-is...

    Copyright 2006 imyura.net