Kles(Rijistri)
Timenza  
  • Ddayxa (Malek HOUD)
  • Timenγiwt n Lwennas Matub
  • TAYRI N LEBDA (Tullist)
  • Yemma
  • TARMIT-INU G TẒURI D TIRRA
  • Ilul ass n 13 Yebrir 1949, yemmut ass n 22 Mayyu 1996
  • Tadiwennit n Ferḥat d rradyu Tamurt n 17 mayu 2010
  • Ukkuẓ isefra d-yesmuḥyet Sεid At Mεemmer γer teqbaylit
  • AMEZRUY ΓEF UẒAR N TUTLAYT TAMAZIΓT.
  • Amuli wis 30 n Tefsut n yimaziγen.
  • TABRAT YEΓLIN DEG WEDFEL
  • Yella waya yella wayen yugaren aya
  • Tameγra n Leqbellec
  • NIKK TAMURT-A...!
  • AMENNUΓ N TMEṬṬUT TAQBAYLIT
  • A yemma ḥenna a nekk i tegreḍ di temda (asefru n at zik)
  • Asmi ara d-nawi tadsimant
  • Gma-s n Ğamal Benεuf tewwi-t tmettant
  • Tajmilt i dda Lmulud At Mεemmer (Numidya)
  • Wwet a Qasi wwet, ssuma yiwet!
  • Tikellax
  • Taqcict-nni !
  • Lweswas
  • Tabelluṭ uwaγzen
  • Kra isteqsiyen γef umecṭuḥ neγ tamecṭuḥt akk d tutlayin
  • Omaha Beach. Ass-a d wussan (PDF 772 KB)
  • Tisri n tayri « Dda Σebdella HAMAN » (sγur TANAṢLIT)
  • Tameṭṭut yeččan tamellalt n wezrem
  • Tezzem tsekkurt tafsut.
  • Zizi Belεid (Tullist sγur Malek Houd)
  • IMDUKKAL N TKELLAX
  • TAMDA N ṬMEΣ
  • Ass n 31.07.2009 (Ferḥat di München)
  • Nekk d allal atrar (sγur Malek Ḥud)
  • Ḥemmleγ
  • Iγyal n Lanjiri
  • Aberraḥ n tewkilin
  • Aḍu n tniri
  • AMEK ARA NETTU...
  • tabratt i umedyaz . mexluf Boughareb
  • Raison d'Etat neγ "Ẓwab" Uwannak
  • I KEČČ A LWENNAS
  • Si TIDAK NNA FA AR WASS UNEJMAA
  • TIMLILIT AKK D MUḤEND U YEḤYA
  • Asmekti n 20 yebrir deg iγil n Tala
  • Awal γef tmacahut « Tuεwijt iḍarren »
  • ABBUH!...
  • I MUḤEND U YEḤYA: Tuffγa isidiyen imaynuten n Sεid At Mεemmer
  • Tγileḍ a γ-tekseḍ ur neẓwiṛ
  • Ulac...
  • spacer
     

    | | |

    TIMLILIT AKK D MUḤEND U YEḤYA

     
     
    TIMLILIT AKK D MUḤEND U YEḤYA
     
    Aγmis Asalu Yennayer 1991 sγur Σumer ULAMARA
     
    Muḥend U Yeḥya 1991Tikkelt tamezwarut mi neẓra Muḥend U Yeḥya (s yisem-is Abḍella Muḥya), akken
     a γ-d-yefk tadiwennit (interview), leğwab-is yegzem : « nekk s timmad-iw ulac ayen a wen iniγ. »
     Γas akken, nemlal di lqahwa n Σemmi Ḥmed. Yella netta akk d yemddukal-is : Σemmi Ḥmed, Muḥend akk d Meẓyan.  Yuγ-iten lḥal ḥman deg wawal, ulac tin ğğan. Dγa din i yaγ-d-yenna  Muḥend U Yeḥya :
    « Aql-aγ dagi d tarbaεt, mkul yiwen d acu yenna. Ala amsefhem ur nttemsefham ara. Ihi ma tebγam arut ayen tebγam deg ujernan-nwen. »
     
    Akken i teffeγ. Ilmend tdiwennit kan n Muḥend U Yeḥya, nuγal-d s snat
    tkasiḍin n unejmaε-agi, di lqahwa n Σemmi Ḥmed (18 Boulevard Richard Lenoir 75011 Paris).
     
     
    AMEK I YEBDA WAWAL ΓEF LEBNI DI TMURT, WISSEN !?...
     
    Muḥend U Yeḥya, yezzi γer Σemmi Ḥmed
    … Akka dγa i yas-nniγ i Muḥend. Ma yebγa ad yebnu di tmurt, ad yebnu ddaw tmurt axir. Akken ur t-iẓer yiwen ; ur yettasem yiwen. Axater ass-a imdanen lhan-d ala di tid n wiyaḍ…
     
    Meẓyan
    Ula γur-neγ akka ! Llan sin n lğiran, yiwen ibennu s-ya, yettali γer igenni s texxamin nnig tiyaḍ, lğar-is iṭṭafar-it-id s-ya, s lḥiḍ n tlajurt, akken ad yeḥjeb lḥara-s. wissen dγa amek tefra gar-asen ass-a…
     
    Σemmi Ḥmed
    ẓer kan les ‘conneries’-nneγ, ala tigi i wumi nessen !...
     
    Acemma kan awal ibeddel.
     
    Muḥend
    Ass-a nekni nuḥwağ irgazen i tdukli. Ayen akk nebγa iban am lemri.
     
    Σemmi Ḥmed
    Mačči weḥd-ek i telliḍ a Muḥend, ilaq-ak ad temsefhameḍ d wiyaḍ. Acu ara k-yawin γer yemγaren n taddart ad tettmerẓaḍ yid-sen ? Mačči d lḥeqq fell-ak.
     
    Muḥend U Yeḥya
    Ala a Muḥend  ! Imγaren eğğ-iten di lehna . Imγaren qqar-asen : mselxir fell-awen, ssalam εlikum, rrbeḥ mi tellam bxir, s-yin wwet εeddi !
     
    Σemmi Ḥmed, ileqqem awal i Muḥend U Yeḥya
    Win yellan d amγar dγa ad iruḥ γer lḥiğ akken ad yekkes ddnub…
     
    Muḥend, Din din Muḥend igzem-as awal
    Teẓram amek sen-qqareγ i yemγaren di tmurt ? Tellam dagi ur tessinem ara Rebbi, ur terrim tamuγli γer win ixussen neγ igellil, taggara truḥem γer Mekka treğğmem ciṭan ; yerna tewwim-t-id yid-wen.
     
    Muḥend U Yeḥya
    Widen ini-yasen kan : reğmet ciṭan yellan di tmurt-nneγ uqbel win n medden. D win nneγ i yezwaren.
     
    Awal itezzi γef tlajurin, imγaren, ciṭan… wissen anda ara ssiwḍen ma tkemmel akka ?
     
    ASALU
    Acu twalam degmi akka tbeddel liḥala di tmurt n Lezzayer ?
     
    Muḥend U Yeḥya
    Ur ttwaliγ acemma, neγ ayen walaγ nekk d ayen walan medden. Tidett kan, nekk awal nniγ-awent-id di tazwara, si terbaεt i d-itekk ṣṣwab. A s-nkemmel akka ma tebγam.
     
    Tasusmi… dγa Muḥend U Yeḥya ikemmel-d awal is
     
    Am akken nnan wiyaḍ, diri win i tt-yettcuddun, s trumit ‘il ne faut pas se prendre au sérieux’. Dacu i yaγ-yerwin nekkni : nella učči-nneγ d seksu, aql-aγ negguma ad as-nexḍu ! Atan seksu-ya ur nerbiḥ ara fell-as ! Ilaq-aγ a nwali acu tetten leğnas nniḍen, widen irebḥen am Lalman akk d Japu. Ihi ma yella Lalman itett la choucroute, nekkni a tt-nečč. Ma yella Japu itett rruẓ, ilaq nekkni a nečč rruẓ. Xater kra yellan da, deg wallaγ, si tεebbuṭ i d-itekk. Akka neγ ala a Σemmi Ḥmed ?
     
    Ziγen Muḥend ur yettu yara tin akken n ciṭan, yuγal-d γer at iččumar-nni…
     
    Muḥend
    Ddiγ iḍelli γer yiwet tmeγra, newwi-d tislit di Montreuil. Dinna di tmeγra dγa, mačči yerra-yaγ-tt γer lpulitik ccix-nni ! Awaah d axessar !
     
    Nella ihi nettqessir akk d leḥbab, kul yiwen s ansa i d-yekka. Acemma kan ata yusa-d ccix ara d-yeγren lfattiḥa. Akken kan d-yekcem si tewwurt, dγa yuli-yi-d lgaz. Ačamar anect n tmedwezt, ma d cclaγem ulac ! Yerna yelsa-d kulci d amellal amzun d isγi. Nniqal kkreγ-d ad ffγeγ. Nniγ-as i Ḥamid : ‘Nekk ur qebbleγ ccγel-a, ur ttγimiγ dagi’. Yuγal yeṭṭef-iyi, yerna d lεib a sen-d-ffγeγ si tmeγra. Mi d-yewweḍ lawan n lfatiḥa, yebda-d tisurtin-nni-ines. Iseγzef tatabaṭaṭa, nekkni ur nefhim yiwet. Awaah d imcumen at ičumar-agi.
    Mi yekfa, yesteqsa-t yiwen yenna-yas :
    ‘Nekk zewğeγ bla ma neγra lfatiḥa, yeḥrem neγ ala ?’
    Ccix-nni isusem dγa yenna-yas : ‘Amek kečč akk d trumit ?’
    Aqcic-nni ikemmel-d yenna-yas :
    ‘Ala nekk akk d tzzayrit.’
    Dγa εerqent-as i ccix-nni. Yezzi deg wawal ur d-iğaweb, ur isusem. Dinna kan yenteq yiwen yenna-yas :
    ‘A ccix, i win ara yeẓẓalen s teqbaylit, iğuz neγ la yağuz ?’
    Din, ineggez ccix amcum am win t-yewten s rrsas. Udem-is yuγal d aberkan, allen-is uγent, yenna-yas :
    ‘D leḥram, d leḥram, d lmuḥal ur tewwiḍ ara ! awal Rebbi d taεrabt, leqran s taεrabt, taẓalit s taεrabt.’
    Imiren dγa tekker. Mkul yiwen acu d-yenna, ur tfehhmeḍ awal. Welleh ar qrib yettwet ccix-nni bu ‘čamar. Lemmer deg webrid ad yečč tiγrit. Awaaah ! a γ-ssiwḍen γer lgirra gar-aneγ wigi !
     
    TAMESLAYT… TIMESLAYIN,  1954, 1962…
     
    Muḥend
    Skud ur tefri yara temsalt-agi n tmeslayin di tmurt-nneγ, ur nezmir ara a nerr iman-nneγ d imdanen. Mkul lğens γur-s lasel, nekkni d acu-yaγ ? Ibaεtiyen-agi bγan ad qqnen Lezzayer γer ccerq akken a nuγal d irbiben-nnsen.
    Walit kan ! Yewweḍ-aγ-d lhem n Xumini γer tmurt. Nγil yekfa lweqt-nni n leḥruz, wigi rran-t-id. Di lbutt-agi iεeddan di Tizi Wezzu, γef setta n tmeddit, welleh ar qrib i tt-yewwi Lfis ! Mačči d axessar wagi ?
     
    Σemmi Ḥmed
    Ayen d-tenniḍ akka a Muḥend, nekk walaγ ur d-yusi yiwen si berra ad yebuṭi di Tizi. D at tmurt akk. Amek d wid i yuγalen d at ičumar ? Tella daγen tayeḍ : tamurt-nneγ meqqret, γezzifet, hrawet. Si Lezzayer γer Tamenγest. Maεna kunwi tesimziyemt-id γer Tizi kan !
     
    Muḥend U Yeḥya
    Ma tebγiḍ, rnu-yas alamma d Dunkerque a Σemmi  Ḥmed.
     
    Muḥend
    Si 1962 γer da, F L N yexdem tidak-is. Sḥercen wiyaḍ qqaren-asen belli mačči d inselmen, mačči d Izzayriyen n tidett, d afus n weεdaw. Amek tebγiḍ deg useggas kan n tugdut ad yettwakkes waya ? Ass-a ilaq-aγ a nekkes rraj yellan di tmurt-nneγ. A neddukel afus deg ufus a d-neffeγ si tesraft-agi deg yaγ-yenṭel wafalan (F L N) amcum.
     
    Muḥend U Yeḥya
    Ma yella neqqim akka s tlufa-nneγ, ur nezmir i yiwet. Di 1954 nni, lemmer neḥric, tili a nebges γer uxeddim, a neṭṭef iqemmaḥ-nneγ. Zer kan tura Japu, yiwen wass bγan ad wten Marikan. Yeḍḥa-d d Marikan i sen-ismecḥen taγebbart. Ihi seg wassen uγalen susmen, fehmen iman-nnsen. Ass-a yusa-yasen-d d asfel. Kecmen-tt di lkumirs d tiknikt, snernan tamusni di tmurt-nnsen. Aṭas ideg ifen Marikan. Ihi nekkni win yebγan taγawsa ad icemmer i yiγallen-is, ad yeṭṭef imi-s. Qqaren dγa ‘les anciens’ : “talast ma tekker fell-ak, xersum tuṭṭfa yimi.”
     
    Muḥend
    Nezmer a nexdem neγ ur nezmir ara, wagi d awal kan ! Di sektember-agi d-iteddun, a tebdu leqraya s tmaziγt di Tizi, s-yin a twaliḍ ma nezmer neγ ma ur nezmir. Ayen ur xeddmen wiyiḍ nekkni a t-nexdem. Tawaγit tameqqrant dγa, d amek ara d-nerr kra n leqraya akk d ttrebga n tidett di tmurt-nneγ. Ass-a taluft tameqqrant d tagi. Srewten s tarwa-nneγ acḥal-aya ma d tarwa-nnsen fkan-tt ad tγer di tmura n berra, Fransa, Legliz d Marikan ; tura ğğan tamurt tenger…
     
    ASALU
    Iḍelli kan, mi yufan γer yiwen lkaγeḍ yuran s tmaziγt a t-zzuγren . ass-a tbeddel : teffγen-d ijirnanen tiktabin s Tmaziγt…
     
    Muḥend
    Ulac laman ! Γurwet a ken-kelxen ! Skud ur frint ara ur nessusum ara. Mačči dγa mi γ-d-fkan adipartma di Tizi, neγ yeffeγ-d ujernan a s-tiniḍ frant ! acḥal dγa i kelxen fell-aneγ si 1980 ar ass-a. Di taddart-nneγ sin i wwin γer lḥebs γef tmaziγt-agi…
     
    Muḥend U Yeḥya
    Mmektaγ-d yiwet teqsiṭ. Yiwen wass ttqessireγ d yiwen wemγar, nniγ-as : “Tamurt-agi-nneγ, bezzaf tella deg-s lexsara !” Dγa netta yenna-yi-d : “Ih ! Maâna lexsara tettili anda yella lxir !”
    Ihi arrac-agi-nneγ γas wwin-ten γer lḥebs, yella lxir, qedder γef yiman-ik. Llah ibarek lxir yella, irgazen-nneγ ur ttfukkun ara.
     
     
     
    NELHA-D DI TYENNATIN-AGI !...
     
    Meẓyan
    Akka dγa i yas yenna Dda Musa : « Anda yella useqqi azeggaγ, ruḥ a tmecḥeḍ, ma ulac yettfakka Rebbi ad aγ-ifakk. » Mi t-steqsaγ acu-t useqqi-ya azeggaγ, dγa yenna-yi-d : « Iih ! Anda yella rrbeḥ ! D win i d aseqqi azeggaγ ».
     
    Muḥend U Yeḥya
    Am akka s-yenna wagi, aql-aγ newweḍ γur-s.
     
    Muḥend
    Teẓram ! Skud mazal-aγ di tyennatin-agi n leğwamaε di tmurt-nneγ...
     
    Σemmi Ḥmed, ineggez-d.
    Eğğ-aγ di laεnaya-k si temsalin-agi n Rebbi d leğwamaε ! a d-nezzi a d-nezzi a d-nuγal γer din. I melmi a neddu γer zdat ?
     
    Muḥend U Yeḥya
    Lğamaε yelha d amkan anda tettili lehna, yettili ssmaḥ… a tkecmeḍ γer lğamaε s wurfan, a d-teffγeḍ s-yin susṭa !
     
    Muḥend ibeddel awal, seg uzebbuj γer tulmutt
    Nekk, walaγ absolument ad mlilen yilemẓiyen-agi-nneγ ; ama d Irsidi (R.C.D), ama d afafas (F.F.S), ad dduklen i yiwet tcemlit, akken a d-nawi lḥeqq-nneγ d azuran.
     
    Meẓyan
    Ahat yibbas ad mlilen ; d ayen akk i nessaram. Ad dduklen afus deg ufus a s-ččen seksu…
     
    Muḥend U Yeḥya
    Ala ! Akka ay axir. Sin ipartiyen neγ ugar, yelha. Akka win yeccḍen wayeḍ a d-yeqqim. Tura dγa a ttwaliγ llant tismin. Ilaq kan ad ilint γer sswab d usnerni, mačči γer ucebbaḍ n tmellalin…
     
    Muḥend
    Amek lhant tismin ? Deg yexxamen attan terwi gar watmaten ! Γas akken s wawal kan. Dγa i ccifan ipartiyen-agi acu ttrağun akken ad nnaγen akken ilaq neγ ad frun akken ilaq ?
     
    Muḥend U Yeḥya
    Nniγ-ak cwiṭ n ccwal yelha. Mi temjadaleḍ akk d yiwen, s-yin akkin ruḥet swet-as lqahwa…
     
    ASALU
    Ass-a taluft tameqqrant d tagi. Ma yella d amjadel, neγ d akritiki γef tsertit, anwi abrid ara taγ tmurt, ulac uγilif, d tinna dγa i d tugdut. Ayen n diri d awalen-nni : ‘wihin akka, wagi akka, wagi d axabit.’… Tuγal am tin n iderma-nni n zik.
     
    Muḥend
    Akka dγa ! deg wakken d-lhan gar-asen, atan ttun axsim-nni ameqqran : Afalan-nni, at ičumar-nni, akk d la crise-nni…
     
    Muḥend U Yeḥya
    Ur ttakk ara tameẓẓuγt i tigi, xaṭer nniγ-ak, s-ya γer zdat yiwen ur tt-yettağew γef wayeḍ.
     
    AH ! TIKASIḌIN-NNI ?...
     
    ASALU
    I tkasiḍin-nni mazal tessuffuγeḍ-d ?
     
    Muḥend U Yeḥya
    Muḥend U Yeḥya yeṭṭerḍeq s taḍsa. Ziγ awal-agi n tkasiḍin yesmekta-yas-d taqsiṭ nniḍen. Dγa d Meẓyan i d-ineṭqen d amezwaru.
     
    Meẓyan
    Attan tewweḍ-d teqsiṭ-nni n tkasiḍin. Ilaq aγ-tt-id-teḥkuḍ a Σemmi Ḥmed !
     
    Σemmi Ḥmed
    Aah ! Qbel a wen-tt-id-ḥkuγ, a wen-d-zwireγ amek i d-tusa.
    Yenna-yi-d Muḥend iḍelli : « Tura mi ara tselleḍ i rradyu n Lezzayer ur tfehhmeḍ ara. Heddren ala s tmaziγt-nni taqurant. » Dγa nniγ-as i Muḥend : « a ssiεqa ! Ayagi ur yelhi yara ! xater ma yella s tefransist ur fehhmeγ ara, s taεrabt ur fehhmeγ ara, ma yella s tmaziγt ur fehhmeγ ara, dγa d tawaγit ! » d tagi dγa i d sebba s yes-d-ḥkiγ taqsiṭ-agi n tkasiḍin.
     
    Muḥend U Yeḥya
    Wet a Σemmi Ḥmed, ur tezzi yara i wawal !
     
    Σemmi Ḥmed
    Iruḥ yiwen si Fransa γer tmurt. Netta yuγ tanumi yesmuzgut i rradyu Tamaziγt akk d rradyu Tiwizi. Dγa yessen akk awalen-a ijdiden n tmaziγt. ass-mi yewweḍ s axxam-nnsen yufa-d baba-s yenna-yas :
    « Azul fell-ak a baba. »
    Baba-s-nni ur yefhim ara neγ yefhem ayen nniḍen…
    Yenna-yas : « Amek aεzul ? »
    Yenna-yas : Yak a mmi atmaten-ik meẓẓiyit, yerna kečč tura kan i d-texḍeḍ, tebγiḍ a tεezleḍ ?
    mmi-s-nni εerqent-as,
    yenna-yas : « Ala ! Nniγ-ak azul a baba, d Tamaziγt ! »
    Baba-s-nni ikemmel, inna-yas : « Amek ? »
    Inna-yas : « Tebγiḍ a tεezleḍ ad ternuḍ ad tawiḍ tamazirt ? »
    Aqcic-nni yuγal yemsefham netta d baba-s. yuγal yezzi γer yemma-s, yenna-yas : « Γurem a yemma atan wwiγ-am-d kra n tesfifin ! »
    Tamγart-nni tefreḥ, nettat am temγarin nniḍen, tḥemmel ad tnadi di tbalizt n mmi-s.
    Tenna-yas : « A lxir-iw ! Yernu ulac tisfifin dagi di tmurt ! »
    Tamγart-nni tnuda di tbalizt, ur tufi yara tisfifin, tenna-yas :
    «  A mmi ur ufiγ ara tisfifin ! »
    Mmi-s-nni iger afus-is γer tbalizt, yenna-yas : « Hatentin tisfifin ! D tigi i d tisfifin ! Xemsa neγ setta i yam-d-wwiγ, yerna lhant ! »
    yemma-s-nni thuz aqerruy-is, tenna-yas : « A mmi ! Tigi neqqar-asent tikasiḍin ! »
     
    Muḥend, s wurfan.
    Iban wi ? Ur nessin ara tameslayt-nneγ, aql-aγ dagi a nettaḍsa γef tmeslayt-nneγ d yiman-nneγ.
     
    Σemmi Ḥmed
    Kečč a Muḥend ! Aql-ik trekkbeḍ alγem yewwi-k γer sseḥra ?!...
     
    Muḥend
    Nekk, arraw-iw s Tmaziγt kan i sen-heddreγ deg wexxam. Ulac “Σelxir”, arraw-iw nekk azul kan i qqaren. Ameẓyan-nni yekcem aseggas-a γer lakul. Ass-mi yekcem kan εerqent-as ; yufa dinna ddunit nniḍen s taεrabt. Zer kan ! Ilmend i deg a s-ldin allen, netta rran-t γer tesraft. Wanag tasarut n llufan d tameslayt n tyemmatt-is ; d tin i yes yeṭṭeḍ ayefki ara yeṭṭeḍ tamussni !...
     
     
    Σemmi Ḥmed
    Teẓriḍ anda i tent-nuγ a Muḥend ? Nuγ-itent dagi ! Deg wallaγ. Ilaq-aγ a nexdem « la révolution mentale. »
     
    Muḥend U Yeḥya
    Acu i d-aγ-ixussen ?
     
    Σemmi Ḥmed
    D rray i  yaγ-ixussen ! Nelha-d di tlufa gar-aneγ almi nettu tid i yaγ-yuγen s tidett…
     
    Σemmi Ḥmed yezzi deg wawal, iruḥ akkin, yuγal-d akka, acemma kan, Muḥend yegzem-as awal.
     
    Muḥend 
    Tella tayeḍ a wen-tt-iniγ. Ussan-agi iεeddan yenna-yi-d mmi : « A baba, melmi ara γreγ Tamaziγt ? ». welleh ar yi-iγaḍ meskin. Dγa imiren nniγ-as : « Ala a mmi, am kečč am wiyaḍ, issin taεrabt, tafransist ; akka kra yiseggasen ad teγreḍ Tamaziγt. » Wissen ma skadbeγ-as neγ ala… Nniγ-awen d ‘les baathistes’-agi i yaγ-yenγan !...
     
    Σemmi Ḥmed
    Ma tebγam a nemsefham yeshel ! Tamsalt n lislam weḥdes, tamsalt n taεrabt weḥdes. Win yebγan ad yeẓẓal, ad yeẓẓal s wayen s-yehwan : s taεrabt-is, neγ s tmaziγt-is, neγ s teglizit-is. Rebbi ifehhem akk timeslayin n widen i d-yexleq !
     
    Muḥend U Yeḥya
    Awaah ! Mi tennulem awal-agi n ddin, dγa ad teḥmum. Zret tamsalt-agi, ur tt-frin acḥal n leqrun-uya. A wi yufan, mkul wa ad yelhu kan d llaẓ-is…
     
     
    TILIBIZYU-NNI N TSURTIN   AKK D ‘LES CONNERIES’
     
    ASALU
    Amek twalam ad tili tilibizyu s tmaziγt… ass’ azekka ?...
     
    Σemmi Ḥmed
    Ma d tilibizyu ur fehhmeγ ara, ula iwumi-tt !
     
    Muḥend U Yeḥya
    Tilibizyi, akken ad telhu, ilaq ad tili am wegraw-agi-nneγ : wid ur nettemsefham ara ; mkul yiwen s anda ikerrez… akken, ad telhu. Ma yella d tilibizyu n tsurtin… yif-itt fiḥel.
     
    Muḥend
    Tella tayeḍ a Muḥend U Yeḥya ! Akken ad telhu tilibizyu n Lezzayer, ilaq ad tili di tazwara s tzzayrit, s tmeslayt n Lezzayer : taεrabt akk d tmaziγt. ma laqen snat n’les chaines’, ad ilint snat ‘les chaines’. Nγan-aγ s les films n Maser… Welleh ar teččeḍ lkarbir ! Ass-a, wid ifehmen ur ssaγayen ara tilibizyu deg yexxamen-nnsen. Xaṭer d libizyu n tsurtin akk d tin n’les conneries’.
     
    Tameslayt yifen akk timeslayin !...
     
    Meẓyan
    Di Bgayet, ussan-agi iεeddan, qqimen sin heddren s Teqbaylit. Acemma kan tekker gar-asen, bdan leεyaḍ, wissen dacu deg mxalafen. Fkiγ tameẓẓuγt : akken ḥman ttnaγen rran-tt s taεrabt !...
     
    Σemmi Ḥmed
    Tawaγit-nneγ d tagi : alxir-nneγ s taεrabt, rregmat-nneγ s taεrabt. Yerna awal-nni d-tennam belli tamaziγt yiwet kan i yellan, nekkini ur qbileγ ara. Mi ara heddren Icelḥiyen neγ Imẓabiyen, nekk ur fehhmeγ ara.
     
    Muḥend
    Ala ! Tamaziγt yiwet kan i yellan, aẓar yiwen. Γas akken nemxalaf tanṭeqt neγ kra wawalen. Tigi, nekk walaγ d lakul a tent-yefrun, ass-mi ar ad γren warrac Tamaziγt…
     
    Muḥend U Yeḥya
    Γas nemxalaf timeslayin ulac γers. At wexxam ttemsefhamen gar-asen, at ssuq ttemsefhamen gar-asen… Wid akked tettsewwiqeḍ, tewwi-d fell-ak ad tfehmeḍ tameslayt-nnsen. Di ssuq mkul yiwen ad yewwet a k-ikellex s tmeslayt-ik. Ihi, ad yewwet akken a tt-yissin. Wigi n Japu, steqsan-ten yiwen wass, nnan-asen : « Anta tameslayt yifen akk tiyiḍ ? » Nitni nnan-as : « Tameslayt yifen akk tiyiḍ d tin ukliyan (= client) ! »
     Akken tamaziγt ad telhu γur-neγ, ad telhu γer wiyaḍ, ilaq ad yili wayen ara tezzenzeḍ, akk d wayen ara taγeḍ.
     
     
    TIRA N TMAZIΓT-NNI : AZELMAḌ… NEΓ AYEFFUS ?...
     
    ASALU
    Ussan-agi di tmurt teḥma γef temsalt n tira n tmaziγt ; ma yella a naru s tlaṭinit neγ s taεrabt neγ s tfinaγ. I kunwi acu tennam ?
     
    Muḥend, ineggez-d.
    Ala ! Ur γ-ttaddin ara tixeftett !
     
    Muḥend U Yeḥya
    Atan tesneṭqeḍ-d Muḥend. Tigi ur tent-izeggel ara… Nekk zemreγ a d-iniγ rreḥma Rebbi tewseε. Win yebγan ad yaru, ad yaru s wayen s-yehwan. Awi-d kan ad yexdem. S tlaṭinit neγ s taεrabt neγ s wayen nniḍen…
     
    Meẓyan
    Wigi yeqqaren « ilaq akka ». Nitni ur xdimen tigert-nneγ ‘si’ xedmen ! ttawin arrac-nneγ γer lḥebs, nekk walaγ d asefcel kan i yaγ-sefcalen : neγ gubbren ayen nniḍen, ruḥ kečč wali dacu ?...
     
    Muḥend
    Ih ! Wigi yebγan a γ-d-gen afrag, akken kan yekkes cckal nniḍen, akken kan d-ldint tewwura n leḥbus, wigi d iεdawen nniḍen ara nqabel s-ya γer zdat. Ass-a ur nqebbel ara afrag nniḍen. Dγa wigi yebγan bessif ad taru Tmaziγt s Taεrabt, d tasraft i γ-d-ttheggin…
     
    APARTI N ΣEMMI ḤMED…
     
    ASALU
    I lbuṭ-agi i d-iteddun i tejmaεt n l’A P N, amek twalam ?
     
    Muḥend U Yeḥya
    Atan yebγa a d-ibedd Σemmi Ḥmed ! Ad yuγal d adipiti.
     
    Σemmi Ḥmed
    Lxuf, ma yella s tidett ğehden at ičumar-agi ! Ma d afalan yemmut. S-yin wissen amek ?
     
     
    Muḥend
    Akken ihi ur tt-ttawin ara wigi, ilaq di tazwara ad ibeddel lqanun n lbuṭ. Ilaq daγen argaz ad ibuṭi i yiman-is, tameṭṭut ad tebuṭi i yiman-is. Ulac lewkala !… Daγen, ilaq ipartiyen-agi ‘les démocrates’, ad dduklen afus deg ufus. Akken daγen ad frunt temsalin n ddin d lpulitik, akken ad yili lğamaε weḥdes, lamiri neγ lwilaya weḥdes.
     
    Meẓyan
    Ussan-agi ad yili unejmaâ ula dagi di Paris, akken ad ssalin agraw ameqqran n « les démocrates ». Akken daγen ad ssutren ad ilin “les députés” i yeγriben. Amek akken s-qqaren i wegraw-agi a Muḥend ?
     
    Σemmi Ḥmed
    Lemmer i yaγ-yehwi lewqam, tili di 1962 ara nebdu lebni, ibarağen, iberdan… maεna widen i yaγ-iḥekmen, nutni rran-tt i tukerḍa !...
     
    Muḥend
    Nessaram aparti-agi-nneγ ad yezwir deg wayen ilaqen. A d-yelhu d tid n tidett, i lfayda n tmurt, mačči di tukerḍa !…
     
    Muḥend U Yeḥya
    Atan Muḥend isekcem-d aparti-ines. Iban ! Ula d Σemmi Ḥmed yesnulfa-s aparti-ines ; xas akken weḥdes kan i yella deg-s, maεna llant deg-s tlata n “les tendances” !...
    Zik Lalman ttarran iman-nnsen weεren aṭas. Bγan ad ḥekmen akk ddunit. Asmi ččan tiγrit di 1945-nni, lhan-d d yiman-nnsen, ass-a bxir i llan.
     
     
    CCUMAJ… IBERDAN AKK SEYXEN
     
    Meẓyan
    Ussan-agi truḥ akken yiwet terbaεt akken a d-walin Lwali. Nnan-as ilaq ad γ-tekkseḍ ttberna-agi ; yernu fkan-as tabratt stenyan-tt azal 2 000 n yemdanen. Yenna-yasen Lwali : « Attan tebratt ideg stenyan ugar 12 000 yemdanen. » Dγa ffγen-d at ičumar-nni…
     
    Muḥend
    Aaa wi !
    D tagi i d « la démocratie ! »
     
    Σemmi Ḥmed
    Skud nessutur kan acu a γ-d-fken, ur nxeddem yiwet. Nekk γur-i, ayen ara d-yessuffγen Lezzayer seg tesraft-agi ideg nella, d axeddim.
     
    Meẓyan
    Tidett kan, mkul yiwen deg webrid-is. Tenna-yas nnesxa yiwen wass i tqerεatt n ccrab : « Atan tewwiḍ-iyi akk irgazen-iw ! » Dγa terra-yas-d tqerεett-nni tenna-yas : « Aha kan ! asmi εyiγ deg-sen a m-ten-id-rreγ ! »
     
    Muḥend
    Ihi, tilufa n tmurt-nneγ, mačči d ddin, mačči d leğwameε  neγ tissit. Tilufa-nneγ d iberdan, d aman, d lxedma akk d leqraya yelhan i tarwa-nneγ... atan cumaj yečča tamurt, iberdan seyxen, imeẓyanen-nneγ bγan ad nnejlin γer tmura n medden ! “Incroyable” !...
     
    ASALU
    Tenniḍ-d tura kan a Muḥend U Yehya bxir i nella. Acḥal n twaγiyin i yaγ-yuγen. Seg wass-mi tebda ddunit, tamurt-nneγ ddaw uzaglu i tella.
     
    Muḥend U Yeḥya
    Ala ! Di littaε i nella. Ilaq a tent-naγ ugar. Zer kan aγyul, ma tqerreb-it-id tyaziṭ, γas alamma d iḍarren-is, ur yettembiwil ara. Ma iqerreb-it-d weγyul am netta, xas s lbeεd, dinna ad yebdu ad yettzenqir… Nekkni ihi akka.
     
     
    ILES YELHA, ILES DIRI-T …
     
    Muḥend
    D awal qerriḥen. Maεna ilaq-aγ a d-naf amek ara nekkes taγennant-agi gar-aneγ... am wakken i s-yenna Lewnis : « Γas deg wawal d atmaten, i tegmatt melmi. »…
     
    Muḥend U Yeḥya
    Ini-yi-d dγa amek ara tḥemleḍ win i tkerheḍ ?
     
    Muḥend
    Nezmer a d-naf amek !
     
    Muḥend U Yeḥya
    Ruḥ ini-yasen i temγarin-nni d lecyax-nni yettarun leḥruz a k-d-inin amek !
     
    Muḥend
    Ayen n diri akk d iles. Ilaq yal yiwen deg-neγ ad iwessi γer wayen yelhan. A nekkes nnḥas yellan gar-aneγ. Akken daγen a d-neğğ lehna i tarwa-nneγ.
     
    Σemmi Ḥmed
    Seg yiles i d-yettekk ddwa, i d-iteffeγ waṭan.
     
    Muḥend U Yeḥya
    Iles-agi dγa ssefran fell-as yeqdimen. Yiwen wass yiwen wergaz yenna i mmi-s : « Ruḥ aγ-iyi-d ayen akk yelhan di ssuq. » Mmi-s-nni yuγ-as-d iles. Ass nniḍen yenna-yas : « Ruḥ aγ-d ayen akk n diri di ssuq. » Mmi-s-nni yuγ-as-d iles. Dγa argaz-nni yewhem, isteqsa mmi-s-nni, yenna-yas : « D acu-t wagi ? » Mmi-s-nni yenna-yas : « Iles d ayen akk yelhan d ayen akk n diri di ddunit, nekkini ihi ufiγ s-yin i d-itekk wayen yelhan, i d-itekk wayen n diri. »
     
     
    ILAQ, ILAQ !...
     
    Σemmi Ḥmed
    Yiwen wass neqqim akka nettqessir. Mkul yiwen d acu yenna. Acemma kan iqerreb-d Dda Lḥusin γer tmeẓẓuγt-iw, yenna-yi-d : « Twalaḍ wigi akk iheddren ?... Wa yenna-d kan azgen n wayen yessen, ma d wagi nniḍen, acḥal-aya deg yesserwat deg wayen ur yessin. »
     
    Muḥend U Yeḥya
    Ih ! Tzemreḍ ad temsefhameḍ d yiwen, ma yella deg-s cwiṭ n lefhama. Ma yella ulac, ulac amsefham.
     
    Σemmi Ḥmed
    Arebbi dγa mačči di lakul kan ; yebda deg wexxam, deg yimawlan…
     
    Muḥend
    Ula d lecyax ilaq ad neḍren γer wayen yelhan..
     
     
    Σemmi Ḥmed
    yerna mxalafen medden akken ttrebbin dderya-nnsen. Llan widen i ten-ineḍren γer wayen yelhan, llan wiyiḍ γer wayen n diri.
     
     
    SI PERTUF ET COMPAGNIE…
     
    ASALU
    Yella kra wejdid di tira umezgun ?
     
    Muḥend U Yeḥya, yettaḍsa kan
    Ayen…
     
    Σemmi Ḥmed, igzem-as awal
    Acḥal n tid yura, ama d aṭerğem ama d tira. Llant tid yettwassnen am “Si Pertuf”, neγ “Am win yettrağun Rebbi”, xas llant tiyaḍ ur ttwassnent ara.
     
    Muḥend U Yeḥya
    Nxeddem kan ayen i wumi nezmer.
     
    Σemmi Ḥmed
    Di mkul ccγel, di tfellaḥt neγ ayen nniḍen, ala ayen tzerεeḍ ara tmegreḍ. Cfiγ ass-mi yebda ixeddem theâtre dagi di Paris. Ddeqs n warrac i yuraren, lemden γur-s. Maεna am akken qqaren, lxedma-yagi « i wudem Rebbi », neγ “volontaria”’ γur-s talast. Amezgun akken ad yennerni ilaq-as wemkan-is. Di Lezzayer ass-a atan tettwalim…
    Ah ! Yiwen wass yella Dda Qasi ikerrez. Akken yelha wass, atan igenni yerwi-d ; Dda Qasi mazal-as kra iḍerfan, yebγa a ten-d-isellek. Abrid yefka-d Weḥsen, d lğar-is dinna, dγa yenna-yas : “Wehmeγ deg-k a Dda Qasi. Aql-ik tellexseḍ akk, arkasen-ik yuli-ten waluḍ, izgaren-ik s lḥif kan i teddun. Wellah ma tella lmizirya yugaren tagi. Yak mazal ussan n Rebbi ?
    Yyan ! Bru-d i tyuga, kečč ad tesseḥmuḍ deg wejdar, yerna tella cwiṭ n lqahwa. Izgaren-ik ad sgunfun.“
    Lmaεna n teqsiṭ-agi, ccγel mačči deg yiwen wass kan. Rnu, yif win yesmuzguten, win iheddren.
     
    Muḥend U Yeḥya
    Asmi tefra di 1962-nni, nγil yella wayen i wumi nezmer. Nγil nekkes lḥif ameqqran, a nebges i ccγel. Nγil daγen nezleg kan iwsawen, ziγ nuγ-itent ikessar iwsawen. Nettxed akken ilaq.
     
    Σemmi Ḥmed
    Ala. Di tmura yakk n ddunit, llan wid yelhan llan wid n diri. Timura-yagi ur tent-nxulef ara. Ma yella d timsalin-agi n tmeslayt, dagi di Fransa, iḍelli kan ur k-d-isaḥ ara a d-temeslayeḍ s wawal n tebrutunt. Yella dγa wawal-nni “intirdi” tisusaf yakk d umeslay s tebruṭunt, i hakka ! Ma d tura, tabruṭunt-a atan a tt-sγarayen. Ihi, tilufa ferrunt, ma mačči ass-a, azekka. Tameslayt, d arraw-is i d ifadden-is.
    Sliγ-as i yiwen akken yeqqar : « Ilaq a nexdem am warraw n Musa » ; ihi arraw-agi n Musa akkagi, ma yella di Marikan ad yuγal d amarikani, ma yella di Legliz, ad yuγal d aglizi ; maεna netta ul-is dayem yekkat γer tmurt-is, γer lejdud-is, tameslayt-is akk d ddin-is. S waya i dduklen, begsen, γas akken…
     
    Muḥend U Yeḥya
    Awal-agi-inek yesmekta-yi-d yiwet teqsiṭ. Tella yiwet taddart, imezdaγ-is akk ḥercen. Deg wakken ttwassnen aṭas, ttasen-d γur-sen si yal tamurt ad awin rray yelhan. Tikwal dγa teffγen γef tuddar ferrun tilufa gar medden. Deg wakken ğğan taddart-nnsen, tamurt-nnsen tuγal tbuṛ. Ulac win ara ikerzen, ulac win ara d-yerren tiqit. Mi walan akken tawaγit yewten taddart-nnsen nutni, yiwen wass nejmaεen, nnan-as : « Tazzla-yagi γef tmura ur nerbiḥ ara fell-as, a nerr iman-nneγ d iγyal akken ur d-yettas yiwen γur-neγ i ferru n tlufa-nnsen. Dγa xedmen akken. Dinna bnan lğameε bla ṭṭaq, ḍessen fell-asen at tuddar nniḍen. Yiwen wass daγen sendan ticekkarin akken ad jemεen iṭij i ccetwa…
    Akken slan akk at tuddar nniḍen s wayen xeddmen wiyi, dγa uγalen ttasen-d ad ferrğen, ttserrifen dinna di taddart-nni. Dγa at taddart-nni, qqimen di taddart-nnsen, rebḥen, srebḥen taddart-nnsen…
     
     
    D ABRID ΓER BEΓDAD
     
    ASALU
    Acu twalam akka di temsalt-a n Lεiraq. Sadam Ḥusin yeγleḍ neγ ala ? (> anekcum n tmurt n Kwait)
     
    Σemmi Ḥmed
    Tinna ? Am win yetturaren tiddas. Bγan ad yaγlay lpitrul, atan ufan-as-d amek. Ma ddaw tmurt ayen yellan gar tmura yiwen ur t-yeẓri. Nekk γur-i ayen akk d-qqaren ijirnanen d timucuha !
     
    Muḥend
    Ala a Σemmi Ḥmed ! Tamurt ikecmen tamurt nniḍen terẓa lqanun, mačči d timucuha. Wagi d lbaṭel aberkan. Dγa win iğehden ad yečč wayeḍ ? Sebba yebγun tella, tilisa n tmurt γur-sent leqder. Ihi nekkni nezmer a d-naf sebba i yes a nekcem γer Tunes neγ Muritanya ? Nniγ-awen, tilisa d tilisa…
     
    Σemmi Ḥmed
    Tiyita-nni fkan i Maser di 1967, qqaren d udayen kan. Netta d Marikan i iseggmen lecγal. Dγa tirγi-nni i sen-sserγen labyuwat di ddqiqa ! Am assen, am ass-a, d lecγal n Marikan akk wigi.
     
    Muḥend
    Di temsalin-agi mxalafen lecγal. Ulac akkin neγ akka. Lεiraq s tlisa-s, Lekwit s tlisa-s. Lezzayer s tlisa-s. Γas tajmaεt n tmura yedduklen, l’ONU, ur texdim ara ayen ilaqen di temsalin-nni yecban Falisṭin, Lubnan neγ Afγanistan ass-mi yekcem Rrus, ass-a texdem ayen ilaqen. Tbeddel liḥala segmi d-sersen lehna gar-asen. Marikan d Rrus, ur ttemgabaren ara. Ihi, lbaṭel yeḍran iḍelli, ur yettsamaḥ ara win n wass-a. lqanun yiwen i yellan !
     
    Muḥend U Yeḥya
    Lqanun, lqanun… Terbeḥ !
     
    Awal d-yeṭṭef
    Aomer OULAMARA
    Aγmis “ASALU” Yennayer 1991
       
     
     
     

    Asabter yellan deffir wa | Asabter n zdat


    Sεid - Tinin-is...
    Anonyme - Tinin-is...
    Aggur wis sin - Tinin-is...

    Copyright 2006 imyura.net