TIMLILIT AKK D MUḤEND U YEḤYA
Aγmis Asalu Yennayer 1991 sγur Σumer ULAMARA

Tikkelt tamezwarut mi neẓra Muḥend U Yeḥya (s yisem-is Abḍella Muḥya), akken
a γ-d-yefk tadiwennit (interview), leğwab-is yegzem : « nekk s timmad-iw ulac ayen a wen iniγ. »
Γas akken, nemlal di lqahwa n Σemmi Ḥmed. Yella netta akk d yemddukal-is : Σemmi Ḥmed, Muḥend akk d Meẓyan. Yuγ-iten lḥal ḥman deg wawal, ulac tin ğğan. Dγa din i yaγ-d-yenna Muḥend U Yeḥya :
« Aql-aγ dagi d tarbaεt, mkul yiwen d acu yenna. Ala amsefhem ur nttemsefham ara. Ihi ma tebγam arut ayen tebγam deg ujernan-nwen. »
Akken i teffeγ. Ilmend tdiwennit kan n Muḥend U Yeḥya, nuγal-d s snat
tkasiḍin n unejmaε-agi, di lqahwa n Σemmi Ḥmed (18 Boulevard Richard Lenoir 75011 Paris).
AMEK I YEBDA WAWAL ΓEF LEBNI DI TMURT, WISSEN !?...
Muḥend U Yeḥya, yezzi γer Σemmi Ḥmed
… Akka dγa i yas-nniγ i Muḥend. Ma yebγa ad yebnu di tmurt, ad yebnu ddaw tmurt axir. Akken ur t-iẓer yiwen ; ur yettasem yiwen. Axater ass-a imdanen lhan-d ala di tid n wiyaḍ…
Meẓyan
Ula γur-neγ akka ! Llan sin n lğiran, yiwen ibennu s-ya, yettali γer igenni s texxamin nnig tiyaḍ, lğar-is iṭṭafar-it-id s-ya, s lḥiḍ n tlajurt, akken ad yeḥjeb lḥara-s. wissen dγa amek tefra gar-asen ass-a…
Σemmi Ḥmed
ẓer kan les ‘conneries’-nneγ, ala tigi i wumi nessen !...
Acemma kan awal ibeddel.
Muḥend
Ass-a nekni nuḥwağ irgazen i tdukli. Ayen akk nebγa iban am lemri.
Σemmi Ḥmed
Mačči weḥd-ek i telliḍ a Muḥend, ilaq-ak ad temsefhameḍ d wiyaḍ. Acu ara k-yawin γer yemγaren n taddart ad tettmerẓaḍ yid-sen ? Mačči d lḥeqq fell-ak.
Muḥend U Yeḥya
Ala a Muḥend ! Imγaren eğğ-iten di lehna . Imγaren qqar-asen : mselxir fell-awen, ssalam εlikum, rrbeḥ mi tellam bxir, s-yin wwet εeddi !
Σemmi Ḥmed, ileqqem awal i Muḥend U Yeḥya
Win yellan d amγar dγa ad iruḥ γer lḥiğ akken ad yekkes ddnub…
Muḥend, Din din Muḥend igzem-as awal
Teẓram amek sen-qqareγ i yemγaren di tmurt ? Tellam dagi ur tessinem ara Rebbi, ur terrim tamuγli γer win ixussen neγ igellil, taggara truḥem γer Mekka treğğmem ciṭan ; yerna tewwim-t-id yid-wen.
Muḥend U Yeḥya
Widen ini-yasen kan : reğmet ciṭan yellan di tmurt-nneγ uqbel win n medden. D win nneγ i yezwaren.
Awal itezzi γef tlajurin, imγaren, ciṭan… wissen anda ara ssiwḍen ma tkemmel akka ?
ASALU
Acu twalam degmi akka tbeddel liḥala di tmurt n Lezzayer ?
Muḥend U Yeḥya
Ur ttwaliγ acemma, neγ ayen walaγ nekk d ayen walan medden. Tidett kan, nekk awal nniγ-awent-id di tazwara, si terbaεt i d-itekk ṣṣwab. A s-nkemmel akka ma tebγam.
Tasusmi… dγa Muḥend U Yeḥya ikemmel-d awal is
Am akken nnan wiyaḍ, diri win i tt-yettcuddun, s trumit ‘il ne faut pas se prendre au sérieux’. Dacu i yaγ-yerwin nekkni : nella učči-nneγ d seksu, aql-aγ negguma ad as-nexḍu ! Atan seksu-ya ur nerbiḥ ara fell-as ! Ilaq-aγ a nwali acu tetten leğnas nniḍen, widen irebḥen am Lalman akk d Japu. Ihi ma yella Lalman itett la choucroute, nekkni a tt-nečč. Ma yella Japu itett rruẓ, ilaq nekkni a nečč rruẓ. Xater kra yellan da, deg wallaγ, si tεebbuṭ i d-itekk. Akka neγ ala a Σemmi Ḥmed ?
Ziγen Muḥend ur yettu yara tin akken n ciṭan, yuγal-d γer at iččumar-nni…
Muḥend
Ddiγ iḍelli γer yiwet tmeγra, newwi-d tislit di Montreuil. Dinna di tmeγra dγa, mačči yerra-yaγ-tt γer lpulitik ccix-nni ! Awaah d axessar !
Nella ihi nettqessir akk d leḥbab, kul yiwen s ansa i d-yekka. Acemma kan ata yusa-d ccix ara d-yeγren lfattiḥa. Akken kan d-yekcem si tewwurt, dγa yuli-yi-d lgaz. Ačamar anect n tmedwezt, ma d cclaγem ulac ! Yerna yelsa-d kulci d amellal amzun d isγi. Nniqal kkreγ-d ad ffγeγ. Nniγ-as i Ḥamid : ‘Nekk ur qebbleγ ccγel-a, ur ttγimiγ dagi’. Yuγal yeṭṭef-iyi, yerna d lεib a sen-d-ffγeγ si tmeγra. Mi d-yewweḍ lawan n lfatiḥa, yebda-d tisurtin-nni-ines. Iseγzef tatabaṭaṭa, nekkni ur nefhim yiwet. Awaah d imcumen at ičumar-agi.
Mi yekfa, yesteqsa-t yiwen yenna-yas :
‘Nekk zewğeγ bla ma neγra lfatiḥa, yeḥrem neγ ala ?’
Ccix-nni isusem dγa yenna-yas : ‘Amek kečč akk d trumit ?’
Aqcic-nni ikemmel-d yenna-yas :
‘Ala nekk akk d tzzayrit.’
Dγa εerqent-as i ccix-nni. Yezzi deg wawal ur d-iğaweb, ur isusem. Dinna kan yenteq yiwen yenna-yas :
‘A ccix, i win ara yeẓẓalen s teqbaylit, iğuz neγ la yağuz ?’
Din, ineggez ccix amcum am win t-yewten s rrsas. Udem-is yuγal d aberkan, allen-is uγent, yenna-yas :
‘D leḥram, d leḥram, d lmuḥal ur tewwiḍ ara ! awal Rebbi d taεrabt, leqran s taεrabt, taẓalit s taεrabt.’
Imiren dγa tekker. Mkul yiwen acu d-yenna, ur tfehhmeḍ awal. Welleh ar qrib yettwet ccix-nni bu ‘čamar. Lemmer deg webrid ad yečč tiγrit. Awaaah ! a γ-ssiwḍen γer lgirra gar-aneγ wigi !
TAMESLAYT… TIMESLAYIN, 1954, 1962…
Muḥend
Skud ur tefri yara temsalt-agi n tmeslayin di tmurt-nneγ, ur nezmir ara a nerr iman-nneγ d imdanen. Mkul lğens γur-s lasel, nekkni d acu-yaγ ? Ibaεtiyen-agi bγan ad qqnen Lezzayer γer ccerq akken a nuγal d irbiben-nnsen.
Walit kan ! Yewweḍ-aγ-d lhem n Xumini γer tmurt. Nγil yekfa lweqt-nni n leḥruz, wigi rran-t-id. Di lbutt-agi iεeddan di Tizi Wezzu, γef setta n tmeddit, welleh ar qrib i tt-yewwi Lfis ! Mačči d axessar wagi ?
Σemmi Ḥmed
Ayen d-tenniḍ akka a Muḥend, nekk walaγ ur d-yusi yiwen si berra ad yebuṭi di Tizi. D at tmurt akk. Amek d wid i yuγalen d at ičumar ? Tella daγen tayeḍ : tamurt-nneγ meqqret, γezzifet, hrawet. Si Lezzayer γer Tamenγest. Maεna kunwi tesimziyemt-id γer Tizi kan !
Muḥend U Yeḥya
Ma tebγiḍ, rnu-yas alamma d Dunkerque a Σemmi Ḥmed.
Muḥend
Si 1962 γer da, F L N yexdem tidak-is. Sḥercen wiyaḍ qqaren-asen belli mačči d inselmen, mačči d Izzayriyen n tidett, d afus n weεdaw. Amek tebγiḍ deg useggas kan n tugdut ad yettwakkes waya ? Ass-a ilaq-aγ a nekkes rraj yellan di tmurt-nneγ. A neddukel afus deg ufus a d-neffeγ si tesraft-agi deg yaγ-yenṭel wafalan (F L N) amcum.
Muḥend U Yeḥya
Ma yella neqqim akka s tlufa-nneγ, ur nezmir i yiwet. Di 1954 nni, lemmer neḥric, tili a nebges γer uxeddim, a neṭṭef iqemmaḥ-nneγ. Zer kan tura Japu, yiwen wass bγan ad wten Marikan. Yeḍḥa-d d Marikan i sen-ismecḥen taγebbart. Ihi seg wassen uγalen susmen, fehmen iman-nnsen. Ass-a yusa-yasen-d d asfel. Kecmen-tt di lkumirs d tiknikt, snernan tamusni di tmurt-nnsen. Aṭas ideg ifen Marikan. Ihi nekkni win yebγan taγawsa ad icemmer i yiγallen-is, ad yeṭṭef imi-s. Qqaren dγa ‘les anciens’ : “talast ma tekker fell-ak, xersum tuṭṭfa yimi.”
Muḥend
Nezmer a nexdem neγ ur nezmir ara, wagi d awal kan ! Di sektember-agi d-iteddun, a tebdu leqraya s tmaziγt di Tizi, s-yin a twaliḍ ma nezmer neγ ma ur nezmir. Ayen ur xeddmen wiyiḍ nekkni a t-nexdem. Tawaγit tameqqrant dγa, d amek ara d-nerr kra n leqraya akk d ttrebga n tidett di tmurt-nneγ. Ass-a taluft tameqqrant d tagi. Srewten s tarwa-nneγ acḥal-aya ma d tarwa-nnsen fkan-tt ad tγer di tmura n berra, Fransa, Legliz d Marikan ; tura ğğan tamurt tenger…
ASALU
Iḍelli kan, mi yufan γer yiwen lkaγeḍ yuran s tmaziγt a t-zzuγren . ass-a tbeddel : teffγen-d ijirnanen tiktabin s Tmaziγt…
Muḥend
Ulac laman ! Γurwet a ken-kelxen ! Skud ur frint ara ur nessusum ara. Mačči dγa mi γ-d-fkan adipartma di Tizi, neγ yeffeγ-d ujernan a s-tiniḍ frant ! acḥal dγa i kelxen fell-aneγ si 1980 ar ass-a. Di taddart-nneγ sin i wwin γer lḥebs γef tmaziγt-agi…
Muḥend U Yeḥya
Mmektaγ-d yiwet teqsiṭ. Yiwen wass ttqessireγ d yiwen wemγar, nniγ-as : “Tamurt-agi-nneγ, bezzaf tella deg-s lexsara !” Dγa netta yenna-yi-d : “Ih ! Maâna lexsara tettili anda yella lxir !”
Ihi arrac-agi-nneγ γas wwin-ten γer lḥebs, yella lxir, qedder γef yiman-ik. Llah ibarek lxir yella, irgazen-nneγ ur ttfukkun ara.
NELHA-D DI TYENNATIN-AGI !...
Meẓyan
Akka dγa i yas yenna Dda Musa : « Anda yella useqqi azeggaγ, ruḥ a tmecḥeḍ, ma ulac yettfakka Rebbi ad aγ-ifakk. » Mi t-steqsaγ acu-t useqqi-ya azeggaγ, dγa yenna-yi-d : « Iih ! Anda yella rrbeḥ ! D win i d aseqqi azeggaγ ».
Muḥend U Yeḥya
Am akka s-yenna wagi, aql-aγ newweḍ γur-s.
Muḥend
Teẓram ! Skud mazal-aγ di tyennatin-agi n leğwamaε di tmurt-nneγ...
Σemmi Ḥmed, ineggez-d.
Eğğ-aγ di laεnaya-k si temsalin-agi n Rebbi d leğwamaε ! a d-nezzi a d-nezzi a d-nuγal γer din. I melmi a neddu γer zdat ?
Muḥend U Yeḥya
Lğamaε yelha d amkan anda tettili lehna, yettili ssmaḥ… a tkecmeḍ γer lğamaε s wurfan, a d-teffγeḍ s-yin susṭa !
Muḥend ibeddel awal, seg uzebbuj γer tulmutt
Nekk, walaγ absolument ad mlilen yilemẓiyen-agi-nneγ ; ama d Irsidi (R.C.D), ama d afafas (F.F.S), ad dduklen i yiwet tcemlit, akken a d-nawi lḥeqq-nneγ d azuran.
Meẓyan
Ahat yibbas ad mlilen ; d ayen akk i nessaram. Ad dduklen afus deg ufus a s-ččen seksu…
Muḥend U Yeḥya
Ala ! Akka ay axir. Sin ipartiyen neγ ugar, yelha. Akka win yeccḍen wayeḍ a d-yeqqim. Tura dγa a ttwaliγ llant tismin. Ilaq kan ad ilint γer sswab d usnerni, mačči γer ucebbaḍ n tmellalin…
Muḥend
Amek lhant tismin ? Deg yexxamen attan terwi gar watmaten ! Γas akken s wawal kan. Dγa i ccifan ipartiyen-agi acu ttrağun akken ad nnaγen akken ilaq neγ ad frun akken ilaq ?
Muḥend U Yeḥya
Nniγ-ak cwiṭ n ccwal yelha. Mi temjadaleḍ akk d yiwen, s-yin akkin ruḥet swet-as lqahwa…
ASALU
Ass-a taluft tameqqrant d tagi. Ma yella d amjadel, neγ d akritiki γef tsertit, anwi abrid ara taγ tmurt, ulac uγilif, d tinna dγa i d tugdut. Ayen n diri d awalen-nni : ‘wihin akka, wagi akka, wagi d axabit.’… Tuγal am tin n iderma-nni n zik.
Muḥend
Akka dγa ! deg wakken d-lhan gar-asen, atan ttun axsim-nni ameqqran : Afalan-nni, at ičumar-nni, akk d la crise-nni…
Muḥend U Yeḥya
Ur ttakk ara tameẓẓuγt i tigi, xaṭer nniγ-ak, s-ya γer zdat yiwen ur tt-yettağew γef wayeḍ.
AH ! TIKASIḌIN-NNI ?...
ASALU
I tkasiḍin-nni mazal tessuffuγeḍ-d ?
Muḥend U Yeḥya
…
Muḥend U Yeḥya yeṭṭerḍeq s taḍsa. Ziγ awal-agi n tkasiḍin yesmekta-yas-d taqsiṭ nniḍen. Dγa d Meẓyan i d-ineṭqen d amezwaru.
Meẓyan
Attan tewweḍ-d teqsiṭ-nni n tkasiḍin. Ilaq aγ-tt-id-teḥkuḍ a Σemmi Ḥmed !
Σemmi Ḥmed
Aah ! Qbel a wen-tt-id-ḥkuγ, a wen-d-zwireγ amek i d-tusa.
Yenna-yi-d Muḥend iḍelli : « Tura mi ara tselleḍ i rradyu n Lezzayer ur tfehhmeḍ ara. Heddren ala s tmaziγt-nni taqurant. » Dγa nniγ-as i Muḥend : « a ssiεqa ! Ayagi ur yelhi yara ! xater ma yella s tefransist ur fehhmeγ ara, s taεrabt ur fehhmeγ ara, ma yella s tmaziγt ur fehhmeγ ara, dγa d tawaγit ! » d tagi dγa i d sebba s yes-d-ḥkiγ taqsiṭ-agi n tkasiḍin.
Muḥend U Yeḥya
Wet a Σemmi Ḥmed, ur tezzi yara i wawal !
Σemmi Ḥmed
Iruḥ yiwen si Fransa γer tmurt. Netta yuγ tanumi yesmuzgut i rradyu Tamaziγt akk d rradyu Tiwizi. Dγa yessen akk awalen-a ijdiden n tmaziγt. ass-mi yewweḍ s axxam-nnsen yufa-d baba-s yenna-yas :
« Azul fell-ak a baba. »
Baba-s-nni ur yefhim ara neγ yefhem ayen nniḍen…
Yenna-yas : « Amek aεzul ? »
Yenna-yas : Yak a mmi atmaten-ik meẓẓiyit, yerna kečč tura kan i d-texḍeḍ, tebγiḍ a tεezleḍ ?
mmi-s-nni εerqent-as,
yenna-yas : « Ala ! Nniγ-ak azul a baba, d Tamaziγt ! »
Baba-s-nni ikemmel, inna-yas : « Amek ? »
Inna-yas : « Tebγiḍ a tεezleḍ ad ternuḍ ad tawiḍ tamazirt ? »
Aqcic-nni yuγal yemsefham netta d baba-s. yuγal yezzi γer yemma-s, yenna-yas : « Γurem a yemma atan wwiγ-am-d kra n tesfifin ! »
Tamγart-nni tefreḥ, nettat am temγarin nniḍen, tḥemmel ad tnadi di tbalizt n mmi-s.
Tenna-yas : « A lxir-iw ! Yernu ulac tisfifin dagi di tmurt ! »
Tamγart-nni tnuda di tbalizt, ur tufi yara tisfifin, tenna-yas :
« A mmi ur ufiγ ara tisfifin ! »
Mmi-s-nni iger afus-is γer tbalizt, yenna-yas : « Hatentin tisfifin ! D tigi i d tisfifin ! Xemsa neγ setta i yam-d-wwiγ, yerna lhant ! »
yemma-s-nni thuz aqerruy-is, tenna-yas : « A mmi ! Tigi neqqar-asent tikasiḍin ! »
Muḥend, s wurfan.
Iban wi ? Ur nessin ara tameslayt-nneγ, aql-aγ dagi a nettaḍsa γef tmeslayt-nneγ d yiman-nneγ.
Σemmi Ḥmed
Kečč a Muḥend ! Aql-ik trekkbeḍ alγem yewwi-k γer sseḥra ?!...
Muḥend
Nekk, arraw-iw s Tmaziγt kan i sen-heddreγ deg wexxam. Ulac “Σelxir”, arraw-iw nekk azul kan i qqaren. Ameẓyan-nni yekcem aseggas-a γer lakul. Ass-mi yekcem kan εerqent-as ; yufa dinna ddunit nniḍen s taεrabt. Zer kan ! Ilmend i deg a s-ldin allen, netta rran-t γer tesraft. Wanag tasarut n llufan d tameslayt n tyemmatt-is ; d tin i yes yeṭṭeḍ ayefki ara yeṭṭeḍ tamussni !...
Σemmi Ḥmed
Teẓriḍ anda i tent-nuγ a Muḥend ? Nuγ-itent dagi ! Deg wallaγ. Ilaq-aγ a nexdem « la révolution mentale. »
Muḥend U Yeḥya
Acu i d-aγ-ixussen ?
Σemmi Ḥmed
D rray i yaγ-ixussen ! Nelha-d di tlufa gar-aneγ almi nettu tid i yaγ-yuγen s tidett…
Σemmi Ḥmed yezzi deg wawal, iruḥ akkin, yuγal-d akka, acemma kan, Muḥend yegzem-as awal.
Muḥend
Tella tayeḍ a wen-tt-iniγ. Ussan-agi iεeddan yenna-yi-d mmi : « A baba, melmi ara γreγ Tamaziγt ? ». welleh ar yi-iγaḍ meskin. Dγa imiren nniγ-as : « Ala a mmi, am kečč am wiyaḍ, issin taεrabt, tafransist ; akka kra yiseggasen ad teγreḍ Tamaziγt. » Wissen ma skadbeγ-as neγ ala… Nniγ-awen d ‘les baathistes’-agi i yaγ-yenγan !...
Σemmi Ḥmed
Ma tebγam a nemsefham yeshel ! Tamsalt n lislam weḥdes, tamsalt n taεrabt weḥdes. Win yebγan ad yeẓẓal, ad yeẓẓal s wayen s-yehwan : s taεrabt-is, neγ s tmaziγt-is, neγ s teglizit-is. Rebbi ifehhem akk timeslayin n widen i d-yexleq !
Muḥend U Yeḥya
Awaah ! Mi tennulem awal-agi n ddin, dγa ad teḥmum. Zret tamsalt-agi, ur tt-frin acḥal n leqrun-uya. A wi yufan, mkul wa ad yelhu kan d llaẓ-is…
TILIBIZYU-NNI N TSURTIN AKK D ‘LES CONNERIES’
ASALU
Amek twalam ad tili tilibizyu s tmaziγt… ass’ azekka ?...
Σemmi Ḥmed
Ma d tilibizyu ur fehhmeγ ara, ula iwumi-tt !
Muḥend U Yeḥya
Tilibizyi, akken ad telhu, ilaq ad tili am wegraw-agi-nneγ : wid ur nettemsefham ara ; mkul yiwen s anda ikerrez… akken, ad telhu. Ma yella d tilibizyu n tsurtin… yif-itt fiḥel.
Muḥend
Tella tayeḍ a Muḥend U Yeḥya ! Akken ad telhu tilibizyu n Lezzayer, ilaq ad tili di tazwara s tzzayrit, s tmeslayt n Lezzayer : taεrabt akk d tmaziγt. ma laqen snat n’les chaines’, ad ilint snat ‘les chaines’. Nγan-aγ s les films n Maser… Welleh ar teččeḍ lkarbir ! Ass-a, wid ifehmen ur ssaγayen ara tilibizyu deg yexxamen-nnsen. Xaṭer d libizyu n tsurtin akk d tin n’les conneries’.
Tameslayt yifen akk timeslayin !...
Meẓyan
Di Bgayet, ussan-agi iεeddan, qqimen sin heddren s Teqbaylit. Acemma kan tekker gar-asen, bdan leεyaḍ, wissen dacu deg mxalafen. Fkiγ tameẓẓuγt : akken ḥman ttnaγen rran-tt s taεrabt !...
Σemmi Ḥmed
Tawaγit-nneγ d tagi : alxir-nneγ s taεrabt, rregmat-nneγ s taεrabt. Yerna awal-nni d-tennam belli tamaziγt yiwet kan i yellan, nekkini ur qbileγ ara. Mi ara heddren Icelḥiyen neγ Imẓabiyen, nekk ur fehhmeγ ara.
Muḥend
Ala ! Tamaziγt yiwet kan i yellan, aẓar yiwen. Γas akken nemxalaf tanṭeqt neγ kra wawalen. Tigi, nekk walaγ d lakul a tent-yefrun, ass-mi ar ad γren warrac Tamaziγt…
Muḥend U Yeḥya
Γas nemxalaf timeslayin ulac γers. At wexxam ttemsefhamen gar-asen, at ssuq ttemsefhamen gar-asen… Wid akked tettsewwiqeḍ, tewwi-d fell-ak ad tfehmeḍ tameslayt-nnsen. Di ssuq mkul yiwen ad yewwet a k-ikellex s tmeslayt-ik. Ihi, ad yewwet akken a tt-yissin. Wigi n Japu, steqsan-ten yiwen wass, nnan-asen : « Anta tameslayt yifen akk tiyiḍ ? » Nitni nnan-as : « Tameslayt yifen akk tiyiḍ d tin ukliyan (= client) ! »
Akken tamaziγt ad telhu γur-neγ, ad telhu γer wiyaḍ, ilaq ad yili wayen ara tezzenzeḍ, akk d wayen ara taγeḍ.
TIRA N TMAZIΓT-NNI : AZELMAḌ… NEΓ AYEFFUS ?...
ASALU
Ussan-agi di tmurt teḥma γef temsalt n tira n tmaziγt ; ma yella a naru s tlaṭinit neγ s taεrabt neγ s tfinaγ. I kunwi acu tennam ?
Muḥend, ineggez-d.
Ala ! Ur γ-ttaddin ara tixeftett !
Muḥend U Yeḥya
Atan tesneṭqeḍ-d Muḥend. Tigi ur tent-izeggel ara… Nekk zemreγ a d-iniγ rreḥma Rebbi tewseε. Win yebγan ad yaru, ad yaru s wayen s-yehwan. Awi-d kan ad yexdem. S tlaṭinit neγ s taεrabt neγ s wayen nniḍen…
Meẓyan
Wigi yeqqaren « ilaq akka ». Nitni ur xdimen tigert-nneγ ‘si’ xedmen ! ttawin arrac-nneγ γer lḥebs, nekk walaγ d asefcel kan i yaγ-sefcalen : neγ gubbren ayen nniḍen, ruḥ kečč wali dacu ?...
Muḥend
Ih ! Wigi yebγan a γ-d-gen afrag, akken kan yekkes cckal nniḍen, akken kan d-ldint tewwura n leḥbus, wigi d iεdawen nniḍen ara nqabel s-ya γer zdat. Ass-a ur nqebbel ara afrag nniḍen. Dγa wigi yebγan bessif ad taru Tmaziγt s Taεrabt, d tasraft i γ-d-ttheggin…
APARTI N ΣEMMI ḤMED…
ASALU
I lbuṭ-agi i d-iteddun i tejmaεt n l’A P N, amek twalam ?
Muḥend U Yeḥya
Atan yebγa a d-ibedd Σemmi Ḥmed ! Ad yuγal d adipiti.
Σemmi Ḥmed
Lxuf, ma yella s tidett ğehden at ičumar-agi ! Ma d afalan yemmut. S-yin wissen amek ?
Muḥend
Akken ihi ur tt-ttawin ara wigi, ilaq di tazwara ad ibeddel lqanun n lbuṭ. Ilaq daγen argaz ad ibuṭi i yiman-is, tameṭṭut ad tebuṭi i yiman-is. Ulac lewkala !… Daγen, ilaq ipartiyen-agi ‘les démocrates’, ad dduklen afus deg ufus. Akken daγen ad frunt temsalin n ddin d lpulitik, akken ad yili lğamaε weḥdes, lamiri neγ lwilaya weḥdes.
Meẓyan
Ussan-agi ad yili unejmaâ ula dagi di Paris, akken ad ssalin agraw ameqqran n « les démocrates ». Akken daγen ad ssutren ad ilin “les députés” i yeγriben. Amek akken s-qqaren i wegraw-agi a Muḥend ?
Σemmi Ḥmed
Lemmer i yaγ-yehwi lewqam, tili di 1962 ara nebdu lebni, ibarağen, iberdan… maεna widen i yaγ-iḥekmen, nutni rran-tt i tukerḍa !...
Muḥend
Nessaram aparti-agi-nneγ ad yezwir deg wayen ilaqen. A d-yelhu d tid n tidett, i lfayda n tmurt, mačči di tukerḍa !…
Muḥend U Yeḥya
Atan Muḥend isekcem-d aparti-ines. Iban ! Ula d Σemmi Ḥmed yesnulfa-s aparti-ines ; xas akken weḥdes kan i yella deg-s, maεna llant deg-s tlata n “les tendances” !...
Zik Lalman ttarran iman-nnsen weεren aṭas. Bγan ad ḥekmen akk ddunit. Asmi ččan tiγrit di 1945-nni, lhan-d d yiman-nnsen, ass-a bxir i llan.
CCUMAJ… IBERDAN AKK SEYXEN
Meẓyan
Ussan-agi truḥ akken yiwet terbaεt akken a d-walin Lwali. Nnan-as ilaq ad γ-tekkseḍ ttberna-agi ; yernu fkan-as tabratt stenyan-tt azal 2 000 n yemdanen. Yenna-yasen Lwali : « Attan tebratt ideg stenyan ugar 12 000 yemdanen. » Dγa ffγen-d at ičumar-nni…
Muḥend
Aaa wi !
D tagi i d « la démocratie ! »
Σemmi Ḥmed
Skud nessutur kan acu a γ-d-fken, ur nxeddem yiwet. Nekk γur-i, ayen ara d-yessuffγen Lezzayer seg tesraft-agi ideg nella, d axeddim.
Meẓyan
Tidett kan, mkul yiwen deg webrid-is. Tenna-yas nnesxa yiwen wass i tqerεatt n ccrab : « Atan tewwiḍ-iyi akk irgazen-iw ! » Dγa terra-yas-d tqerεett-nni tenna-yas : « Aha kan ! asmi εyiγ deg-sen a m-ten-id-rreγ ! »
Muḥend
Ihi, tilufa n tmurt-nneγ, mačči d ddin, mačči d leğwameε neγ tissit. Tilufa-nneγ d iberdan, d aman, d lxedma akk d leqraya yelhan i tarwa-nneγ... atan cumaj yečča tamurt, iberdan seyxen, imeẓyanen-nneγ bγan ad nnejlin γer tmura n medden ! “Incroyable” !...
ASALU
Tenniḍ-d tura kan a Muḥend U Yehya bxir i nella. Acḥal n twaγiyin i yaγ-yuγen. Seg wass-mi tebda ddunit, tamurt-nneγ ddaw uzaglu i tella.
Muḥend U Yeḥya
Ala ! Di littaε i nella. Ilaq a tent-naγ ugar. Zer kan aγyul, ma tqerreb-it-id tyaziṭ, γas alamma d iḍarren-is, ur yettembiwil ara. Ma iqerreb-it-d weγyul am netta, xas s lbeεd, dinna ad yebdu ad yettzenqir… Nekkni ihi akka.
ILES YELHA, ILES DIRI-T …
Muḥend
D awal qerriḥen. Maεna ilaq-aγ a d-naf amek ara nekkes taγennant-agi gar-aneγ... am wakken i s-yenna Lewnis : « Γas deg wawal d atmaten, i tegmatt melmi. »…
Muḥend U Yeḥya
Ini-yi-d dγa amek ara tḥemleḍ win i tkerheḍ ?
Muḥend
Nezmer a d-naf amek !
Muḥend U Yeḥya
Ruḥ ini-yasen i temγarin-nni d lecyax-nni yettarun leḥruz a k-d-inin amek !
Muḥend
Ayen n diri akk d iles. Ilaq yal yiwen deg-neγ ad iwessi γer wayen yelhan. A nekkes nnḥas yellan gar-aneγ. Akken daγen a d-neğğ lehna i tarwa-nneγ.
Σemmi Ḥmed
Seg yiles i d-yettekk ddwa, i d-iteffeγ waṭan.
Muḥend U Yeḥya
Iles-agi dγa ssefran fell-as yeqdimen. Yiwen wass yiwen wergaz yenna i mmi-s : « Ruḥ aγ-iyi-d ayen akk yelhan di ssuq. » Mmi-s-nni yuγ-as-d iles. Ass nniḍen yenna-yas : « Ruḥ aγ-d ayen akk n diri di ssuq. » Mmi-s-nni yuγ-as-d iles. Dγa argaz-nni yewhem, isteqsa mmi-s-nni, yenna-yas : « D acu-t wagi ? » Mmi-s-nni yenna-yas : « Iles d ayen akk yelhan d ayen akk n diri di ddunit, nekkini ihi ufiγ s-yin i d-itekk wayen yelhan, i d-itekk wayen n diri. »
ILAQ, ILAQ !...
Σemmi Ḥmed
Yiwen wass neqqim akka nettqessir. Mkul yiwen d acu yenna. Acemma kan iqerreb-d Dda Lḥusin γer tmeẓẓuγt-iw, yenna-yi-d : « Twalaḍ wigi akk iheddren ?... Wa yenna-d kan azgen n wayen yessen, ma d wagi nniḍen, acḥal-aya deg yesserwat deg wayen ur yessin. »
Muḥend U Yeḥya
Ih ! Tzemreḍ ad temsefhameḍ d yiwen, ma yella deg-s cwiṭ n lefhama. Ma yella ulac, ulac amsefham.
Σemmi Ḥmed
Arebbi dγa mačči di lakul kan ; yebda deg wexxam, deg yimawlan…
Muḥend
Ula d lecyax ilaq ad neḍren γer wayen yelhan..
Σemmi Ḥmed
yerna mxalafen medden akken ttrebbin dderya-nnsen. Llan widen i ten-ineḍren γer wayen yelhan, llan wiyiḍ γer wayen n diri.
SI PERTUF ET COMPAGNIE…
ASALU
Yella kra wejdid di tira umezgun ?
Muḥend U Yeḥya, yettaḍsa kan
Ayen…
Σemmi Ḥmed, igzem-as awal
Acḥal n tid yura, ama d aṭerğem ama d tira. Llant tid yettwassnen am “Si Pertuf”, neγ “Am win yettrağun Rebbi”, xas llant tiyaḍ ur ttwassnent ara.
Muḥend U Yeḥya
Nxeddem kan ayen i wumi nezmer.
Σemmi Ḥmed
Di mkul ccγel, di tfellaḥt neγ ayen nniḍen, ala ayen tzerεeḍ ara tmegreḍ. Cfiγ ass-mi yebda ixeddem theâtre dagi di Paris. Ddeqs n warrac i yuraren, lemden γur-s. Maεna am akken qqaren, lxedma-yagi « i wudem Rebbi », neγ “volontaria”’ γur-s talast. Amezgun akken ad yennerni ilaq-as wemkan-is. Di Lezzayer ass-a atan tettwalim…
Ah ! Yiwen wass yella Dda Qasi ikerrez. Akken yelha wass, atan igenni yerwi-d ; Dda Qasi mazal-as kra iḍerfan, yebγa a ten-d-isellek. Abrid yefka-d Weḥsen, d lğar-is dinna, dγa yenna-yas : “Wehmeγ deg-k a Dda Qasi. Aql-ik tellexseḍ akk, arkasen-ik yuli-ten waluḍ, izgaren-ik s lḥif kan i teddun. Wellah ma tella lmizirya yugaren tagi. Yak mazal ussan n Rebbi ?
Yyan ! Bru-d i tyuga, kečč ad tesseḥmuḍ deg wejdar, yerna tella cwiṭ n lqahwa. Izgaren-ik ad sgunfun.“
Lmaεna n teqsiṭ-agi, ccγel mačči deg yiwen wass kan. Rnu, yif win yesmuzguten, win iheddren.
Muḥend U Yeḥya
Asmi tefra di 1962-nni, nγil yella wayen i wumi nezmer. Nγil nekkes lḥif ameqqran, a nebges i ccγel. Nγil daγen nezleg kan iwsawen, ziγ nuγ-itent ikessar iwsawen. Nettxed akken ilaq.
Σemmi Ḥmed
Ala. Di tmura yakk n ddunit, llan wid yelhan llan wid n diri. Timura-yagi ur tent-nxulef ara. Ma yella d timsalin-agi n tmeslayt, dagi di Fransa, iḍelli kan ur k-d-isaḥ ara a d-temeslayeḍ s wawal n tebrutunt. Yella dγa wawal-nni “intirdi” tisusaf yakk d umeslay s tebruṭunt, i hakka ! Ma d tura, tabruṭunt-a atan a tt-sγarayen. Ihi, tilufa ferrunt, ma mačči ass-a, azekka. Tameslayt, d arraw-is i d ifadden-is.
Sliγ-as i yiwen akken yeqqar : « Ilaq a nexdem am warraw n Musa » ; ihi arraw-agi n Musa akkagi, ma yella di Marikan ad yuγal d amarikani, ma yella di Legliz, ad yuγal d aglizi ; maεna netta ul-is dayem yekkat γer tmurt-is, γer lejdud-is, tameslayt-is akk d ddin-is. S waya i dduklen, begsen, γas akken…
Muḥend U Yeḥya
Awal-agi-inek yesmekta-yi-d yiwet teqsiṭ. Tella yiwet taddart, imezdaγ-is akk ḥercen. Deg wakken ttwassnen aṭas, ttasen-d γur-sen si yal tamurt ad awin rray yelhan. Tikwal dγa teffγen γef tuddar ferrun tilufa gar medden. Deg wakken ğğan taddart-nnsen, tamurt-nnsen tuγal tbuṛ. Ulac win ara ikerzen, ulac win ara d-yerren tiqit. Mi walan akken tawaγit yewten taddart-nnsen nutni, yiwen wass nejmaεen, nnan-as : « Tazzla-yagi γef tmura ur nerbiḥ ara fell-as, a nerr iman-nneγ d iγyal akken ur d-yettas yiwen γur-neγ i ferru n tlufa-nnsen. Dγa xedmen akken. Dinna bnan lğameε bla ṭṭaq, ḍessen fell-asen at tuddar nniḍen. Yiwen wass daγen sendan ticekkarin akken ad jemεen iṭij i ccetwa…
Akken slan akk at tuddar nniḍen s wayen xeddmen wiyi, dγa uγalen ttasen-d ad ferrğen, ttserrifen dinna di taddart-nni. Dγa at taddart-nni, qqimen di taddart-nnsen, rebḥen, srebḥen taddart-nnsen…
D ABRID ΓER BEΓDAD
ASALU
Acu twalam akka di temsalt-a n Lεiraq. Sadam Ḥusin yeγleḍ neγ ala ? (> anekcum n tmurt n Kwait)
Σemmi Ḥmed
Tinna ? Am win yetturaren tiddas. Bγan ad yaγlay lpitrul, atan ufan-as-d amek. Ma ddaw tmurt ayen yellan gar tmura yiwen ur t-yeẓri. Nekk γur-i ayen akk d-qqaren ijirnanen d timucuha !
Muḥend
Ala a Σemmi Ḥmed ! Tamurt ikecmen tamurt nniḍen terẓa lqanun, mačči d timucuha. Wagi d lbaṭel aberkan. Dγa win iğehden ad yečč wayeḍ ? Sebba yebγun tella, tilisa n tmurt γur-sent leqder. Ihi nekkni nezmer a d-naf sebba i yes a nekcem γer Tunes neγ Muritanya ? Nniγ-awen, tilisa d tilisa…
Σemmi Ḥmed
Tiyita-nni fkan i Maser di 1967, qqaren d udayen kan. Netta d Marikan i iseggmen lecγal. Dγa tirγi-nni i sen-sserγen labyuwat di ddqiqa ! Am assen, am ass-a, d lecγal n Marikan akk wigi.
Muḥend
Di temsalin-agi mxalafen lecγal. Ulac akkin neγ akka. Lεiraq s tlisa-s, Lekwit s tlisa-s. Lezzayer s tlisa-s. Γas tajmaεt n tmura yedduklen, l’ONU, ur texdim ara ayen ilaqen di temsalin-nni yecban Falisṭin, Lubnan neγ Afγanistan ass-mi yekcem Rrus, ass-a texdem ayen ilaqen. Tbeddel liḥala segmi d-sersen lehna gar-asen. Marikan d Rrus, ur ttemgabaren ara. Ihi, lbaṭel yeḍran iḍelli, ur yettsamaḥ ara win n wass-a. lqanun yiwen i yellan !
Muḥend U Yeḥya
Lqanun, lqanun… Terbeḥ !
Awal d-yeṭṭef
Aomer OULAMARA
Aγmis “ASALU” Yennayer 1991