Tamedyazt  Réduire
  • TILELLI
  • TIƔWIST TANEGGARUT...
  • Lakul n tayri (Tasuqqilt n "Madrasat al Hub " n Nizar Qabani
  • Ad nemḥemmal
  • BU TMELƔIƔT D BU TSELƔIƔT
  • Tafsut Nni
  • TIYERSI : ammud n yisefra n umedyaz MESƐUDEN Fahim yeffeɣ-d ass n 1 di maggu 2014
  • Creḍ ulawen qeblen
  • Deg wezniq-nneγ
  • A Reppi ttxil-k serreḥ-as-d i waḍu!
  • A saɛid ulaɛmara
  • L. Lionni s teqbaylit d tunṭict n Nnewal i warrac d tullas-nneγ
  • Ugadeɣ ad temzel tefsut
  • TASKELMUḤYET TAMEGGAZT !
  • Tamacahutt s ddaw yitran
  • Tamacahutt n tuḥdiqt
  • Tagi d Sunna
  • Ma ur d yezwir winnik,wayed ur k-isenttaray!!
  • Amulli n YEMMA: Mehjuba At Azzuz
  • ZAAZI
  • "Brut i wawal-iw" n Nufel Si tira ar tira
  • Azaglu
  • Ddivan, abehri, tudert n Abu Newwas
  • Neqber (Malek Houd)
  • Hemmel-iyi
  • Asmekti Muhya, awal, sin..."Ttxil n wudem-im"
  • Neččeḥ yiwen yiwen (M. Houd)
  • Ula d tagi d ssalima
  • Σeffeṭ (Malek Ḥud)
  • AΓULID NULI-T
  • Imedyazen am zik am tura
  • WIZA
  • Tiddukla i tmanit (Sɣur : D. Messaoudi)
  • Awala ger wergaz d tmeṭṭut (sγur Σmer u Deḥman seg Tala n Tazart)
  • Aqeddac үef yebkan (Sүur : D.Messaoudi, Takerboust)
  • Aya zṛiγ-t di Muṛsilya ! (Ğamal at Udiε)
  • tamurt imedyazen, Mexluf BUΓAREB
  • Berzidan iẓẓan d wakraren-is
  • Dihin…dagi ! (sγur Ğamal at Udiε)
  • imnegfen
  • Amenzu
  • Malek Ḥud: tasuγelt n usefru n Tespenyulit Angela Figuera Aymerich "Je ne veux pas" & Muḥend Saεid Amlikec
  • Terwi tebberwi (Sγur: D.Messaoudi)
  • Melmi ara yesleb urumi?
  • Imeṭṭi n wegdud (A. Mokrani)
  • "Ṣellit tura f Muḥemmed"!
  • Yennayer (Islam Bessaci)
  • AHRAḤU! (sγur Islam BESSACI)
  • Tiktiwin ubeεuc…neγ…ḥedṛeγ mi teḍra !
  • EĞĞT-AΓ
  • Affar d ugerninuc
  • Tallit n gerninuc (Ğamal at Udiε )
  • Yusef Ɛcuri : Kraḍ (3) isefra
  • Agujil (asefru sγur Amar Mokrani iwaḍiyen)
  • Tamusta n isefra sγur Belqasem Iḥiğaten
  • Kraḍ isefra n Ḥsen Maric
  • A kra i mu zeddiget lḥila
  • TANUMI g Tiṭṭawin: Nker Ay Amaziγ!
  • TUGDUT
  • Am wi yellan (C. B. Tanaslit).
  • I kečč a dda Muḥ
  • ISEFLAN N TEFSUT
  • In-asen daγen ayagi
  • Iγerban atnaya
  • Sif ...
  • Tawenza yurğan talalit
  • Ttxil-ek ay ul cfu
  • I kečč ay Azwaw
  • Teγzi n yiles , ammud isefra sγur εabdelḥafiḍ Kerruc
  • Farida n At Harun: Cfan igenwan...
  • A dda Ferḥat
  • Malek ḤUD
  • Nnig Wurfan sγur Abdellah Arkoub
  • Tamusta n isefra sγur Belqasem Iḥiǧaten
  • Asegres n Belqasem Ihiǧaten
  • Yugurten Segni
  • Timeẓriwt n Laḥlu
  • Asefru n Lwennas Matub ɣef 20 deg ibrir
  • Sliman Azem: Afṛux ifirelles
  • TAJMILT IWFENNAN (Farid Fellahi)
  • AMRIG-IW (Rabah Bettahar)
  • Ṛemḍan at Menṣuṛ (Isefra n at zik)
  • Inna-yas Ccix Muḥend
  • TRISITI
  • Ass n 25 di Yunyu : yeγli usalas
  • Belqasem Iḥiǧaten:Seg wawal γer wayeḍ.
  • Tamurt-inu ur tgi tamurt (ADERFI Laarbi)
  • Temẓi (Farid FELLAHI )
  • Aḥeddad l-Lqalus
  • Belqasem Ihiğaten
  • Muḥend U Σisa n Tala n Tazart (Awines (siècle) wis 18)
  • Daḥman Umsal
  • Nek d caf imaziγen (Tinzawatin)
  • Laḥlu' Musa: Yal awal s bab-is
  • Asefru n Σmeṛ amceddal (~1850)
  • spacer
     

    | | |

    Tamacahutt s ddaw yitran

    Tamacahutt agi, d tamacahutt n yiwen yilat neɣ ma teqqarem-as acacfal (géant), yettwa-snen di yal timura n umaḍal. Qqaren-d wid t-iwalan, m ad-yelḥu deg tlemmast n yill, iḍarren-is ttrusun af lqaɛa, maca aman ur d-ttawḍen ara ar tuyat-is. D angmar (chasseur) bu lhiba, yeẓwer deg ssyaḍa, ur yettagwad lewḥuc n teẓgi, s yedmaren ig ttqabal, ur yettuɣal timendeffirt.

    "Amnir" i d ism-is, iluled deg unebdu, seg uglim n wezger ig nṭel ugellid baba-s deg uḥriq s ddaw wakal ur n ttak igumma, yeswa-t s idammen n yizem, ur t-id-rba tmeṭṭut, ur yessin tilqeq akked uzuzzen n tyemmatt, ur d-yekker s tmucuha zdat lkanun.

    Ass-nni i deg yunag ar tmurt nniḍen, yezger izuɣar, idurar, akked lebḥur. Yewwi iberdan yennḍen, yeẓra-d tiẓegwa yessewḥacen, yelḥa ussan d wuḍan, armi yewweḍ ar yiwet tgelda ibeɛden. Yufa-d dinna tulawin maci d kra., maca ul-is ɣer tgeldunt ig mal. Mi yessuter afus n teqcict i baba-s, agellid yenna-yas deg awal-is : "Sliɣ la heddren medden, neṭqend ula d iɣersiwen, nnan-d kečč d angmar n yezmawen. Tessutreḍ-d yell-i f-ittnaɣen yergazen, attan d zwaǧ-ik maca wissen, ma tuklaleḍ mummu n wallen...". Ineṭqed wergaz yenna-d "ay agelliḍ amuqran, ak-id-yaweḍ ayen k-yehwan, creḍ ad-k-d-awiɣ ula d adefel yerɣan". Ixemmem ugellid yenna-yas : "Maci d adfel i ycuɣben, i yɣaḍen d wid yemmuten, yečča-ten waɣzen, ruḥ ma tzemreḍ ad-t-id-qabled s yidmaren, ad-k-heggiɣ tameɣra s iḍebbalen". Agellid yenna, argaz yesla, ur yewwi la učči, la aɛewdiw is-d-fkan, ala adebbuz ines, yerna yesbur agwlim n yizem, yedda.

    Ur ɛeddan ara kraḍ (3) w ussan yuɣaled, ar ass-a, yiwen ur yeẓri amek yenɣa waɣzen, maca yewwid icciwen-is deg culliḍ-is yessersi-ten zdat ugellid. Agellid, ibeddel wudm-is, ur yurǧi ara ad yuɣal wergaz d ameddur, yenna-yas "ih, ih, yirbeḥ a mm-i", maɛna maci d tameɣra is-d-ihegga i uḍeggwal, d acangel am win ttheggin i yir acengu. Yersed yiḍ, yceggɛed ugellid sstut m lebtut ar wexxam anda yeggan wergaz, s tmes tesserɣ-as allen-is almi yedderɣel, ṭṭfen-t di 20 yid-sen, refden-t, bwin-t, ḍeggren-t af yiri n yil, ǧǧan-t dinna akken ad-t-eččen w uccanen. I yewɛer lexdeɛ, deg ul n wergaz iḥerreq, yekker, yeggul ad yerr ttar, yekcem ar yil, allen-is smarayent idammen. Yebbwi abrid ger waman, yessared anezgum s temreɣ n yil, yesserɣ urfan s ḥammu n yiṭij, yteddu kan, wer yeẓri sani, mi yewweḍ ar yiwen weẓru, isenned, yerẓa-t ɛeggu, yewwi-t nadam.

    M id-yuki si tnafa, yufa iman-is deg usu, zdat-s yḥulfa i tmeṭṭut, yemḥaḥed, yebɣa ad-yekker, tenna-yas : "tbaneḍ-d d amennay, neɣ d angmar, sgunfu wer ttagad". Tɛawez fell-as sa (7) wussan, d sa (7) wuḍan, yal ass tsefaḍ-as allen-is s tḥergiwin (potion magique), armi d ass-nni i deg d-yeldi allen-is. A tafat id-yeflalin fell-as, a tayri t-id-yeqsen, mi yeẓra tameṭṭut i t-id-ijemɛen. I yecbeḥ weglim-is, i zuggwaɣit tcenfirin-is, af tuyat yeɣli-d wemzur-is. Yeẓra-d tiziri deg zal, yeshetrif wer aṭan, teqsit-id tayri, deg ul-is ṭṭerḍqen iḥulfan, ifeggeḍ d leḥmala, yesmared asirem.

    Tameṭṭut ula d nettat d tangmart, aneccab-is (flèche) d usdid, werǧin yezgel tanegmirt (proie). Teteddu d iɣersiwen, anda truḥ ad-dduklen, yides zgan wuccanen d izamaren, iqjan, iwtal, ifrax, tizerzert d izerzaren. S anda ma tedda, tedda tnguft-is (escorte), tcalin deg teẓgi, am wakken tcalin iselman s ddaw waman. Maɛna maci ala d iɣersiwen d wumi teddukkul, ɣur-s tiklatin, gar-asent llan sa (7) tyessetmatin, teddunt yides, qeddcent fell-as, xeddment leḥruz imi d tiwkilin. Yal ta tif weltma-s :

    Tamezwarut ṣṣut-is d alegɣan, m ad-tecnu awaɣezniw yettuɣal d llufan,
    tis-snat tessen i wẓawan, m ad-turar snitra ula d Rebbi yeggan,
    tis-kraḍ tessen i cḍeḥ yettban, m ad-thuz tuyat deg uzal ttirriqen yitran,
    ma d tayeḍ d tanaẓurt s ccan, s yiniten tesbeɣ ula d igenwan,
    weltma-s tettbeddil timeqwa n waman, yes-ent txeddem iseɣwan (bijoux),
    tikent-is tegnu tiksiwin mabla lkettan, tfeṣṣel tirkasin s lmerǧan,
    taneggarut tif di ssifa kra yellan, yewwi daɛwessu kra itt-iwalan.

    Imi tent-iwala wemcum, yettu tayri-s, yettu awal s-yefka i tin iḥemmel, mi s-yenna "nekk yidem i lebda". Yuɣal am umattar, yezga yeṭṭafar tiwkilin, anda ruḥent yedda, anda yedda rewlent. Am yiṭij awk d yitran, tturanren tuqqna tuffra.

    Ayagi yak ur d-as-iruḥ ara i tuzyint, teẓra kra yellan. Turǧa ad-yeɣli yiḍ, mi gnen iɣersiwen d lewḥuc, tessawel i teklatin-is, tenna-yasent "fernemt acu tebɣamt, nekk ad-kunt-serrḥeɣ kunemti ruḥemt anda kunt-yehwa, maca ur d-ttuɣalemt ara ar tegzirt-a, sbeɛdemt anda kunt-yehwa, ad-kunt-tefkeɣ iɣersiwen i terramt, ad-tidiremt d tilelliyin, ulac acu ara kunt-ixaṣṣen". Tneṭq-ed tmenzut tennay-as "nukkenti dagi i nettidir, ula anda an-ruḥ". Tenna-yasent "ad-truḥemt neɣ ad-akunt-erreɣ d iɣersiwen, fernemt !". Tenna tlemmast deg-sent "ayɣer ara nruḥ, d tagi id tamurt nneɣ, seg mi d necfa af yemma-s n ddunit". Tenna-yasent "ihi ad-kunt-rreɣ d iɣersiwen !". Tenṭeq tmecṭuḥt tenna-d deg awal-is : "ihi rraɣ d itbiren akken ad-nesrifeg s anida nniḍen". Ihi terra-tent d itbiren, maca werǧin srafgent ar tmura nniḍen, qqiment dinna, ddawarent af uxxam n yillat, i bɣant d ttar ad-terrent.

    Imi ig-faq wergaz tiwkilin qlun-t d itbiren, yuɣal yettɣimi kan ɣur-sent, ur yecliɛ deg amek i gant, yettmeḥsis ala i nuttenti, imi s-wwint allaɣ-is, ula d netta yefkayasent ul-is. Terfa tmeṭṭut, win tḥemmel yezga d yitbiren, ɣurrentett s inciwen. Lvaz yeǧǧa taninna af yitbiren, amqerqur yessams tasekkurt s ileddayen.

    Teggul, ur tesseḥnet, iḍ agi ad-terɛed. Turǧa ad yers iḍ, mi gnent tetbirin af useklu (arbre), tessawel i wfalku, tenna-yas "Meḥqiten-t aken i meḥqent ul-iw, s yidammen nsent ara yeḥlu ufeddix-iw". Netta iberrez fell-asent am yizem, yeṭṭef-itent ger waccaren-is, ssawlent ula w ad-yerren, yessugḍ-itent yiwet yiwet, a Rebbi ur telliḍ d amsellek. Ygezm-itent, igezr-itent, ur d-yeqqim deg-sent ala rric, yeɣl-id am udfel yessa.

    Teɣli-d tsusmi af teẓgi, ggugmen iɣersiwen, isekla qquren, kkawen waman deg saffen, qujjren wulawen... teqqim teqcict ar lqaɛa, tesḥissif, tismin id-tt-issawḍen ar wannect-a. Tjemɛed rric-nni af irebbi-s, tsuḍ fella-s s unezgum, yesrafeg rric ar yigenni, qqlunt tewkilin d itran. Tmuqel ɣer-sent, cebbḥent igenni s wucraraq-nsent. Maca tiẓgi ur tessin asurif...

    Yesla-d wergaz i wannect-nni n usuɣu, yuzzel-d, yufa tameṭṭut di lqaɛa, rric ger ifassen-is. Ibedd di tlemmast n yiḍ, yettmuqul kan. Tefɣed tɣirḍemt s ddaw lqaɛa, id-tt-id-yuznen d agama, berikt am tirgin, tettirriq si ddɣel, tusad ad-tawi asfel, s-wayes ad-terr ttar n wid d-turew teẓgi. Mi id-teqqes tɣirḍemt tasemmamt argaz, ula d-as-d-yexedem wenẓar, yuzzel deg-s ssem, yečča agwlim-is s ddɣel, yeɣli af tikelt, tiɣri-ines tcerreg igenwan. Nnan-d wid yeddren di tallit-nni, ula d lqaɛa thuzz mi yebbenṭeḥ, asuɣu-ines yessakwid ula d wid yemmuten. Tuzzled ɣer-s tmerrayt-is, tessawel, tettru, tmejjed, ula wa d-yeslen. Uzzlen imeṭṭawen am wasif af tfekka n win tḥemmel, tmedl-as allen, s ttawil teddem-d tarwiḥt-is, twehhatt ar yigenni, "Atan wasfel n ugama awi-t". Am rric-nni, tuli terwiḥt n mmi-s ugelliḍ ar yigenwan, teqqul ula d nettat d itran, teṭṭafar itbiren n wuḍan, akka id-ḥkan wid yecfan.

     

     

    yir.taqcict@imyura.net

    Asabter yellan deffir wa | Asabter n zdat


    Ulac win i d-yennan kra γef umagrad-a. Ilik(kem) d-amdan amenzu ara d-yinin kra fell-as.

    Zdi-t deg Facebook
    Copyright 2006 imyura.net
    Just how well will this year�s Air Jordan gamma blue 11s retro do give that it�s a colorway we�ve never seen before? We can�t exactly imagine an Air Jordan XI sitting on shelves for too terribly long, but we have a feeling they won�t fly off shelves as quick as previous years� �Concord� and �Bred� releases. The sneakers will land a bit earlier than we�re used to seeing them-December 21st is the due date. Stay with us after the break for extra images on the �Gamma Blue� Jordan 11 gamma blue 11s and watch for them soon at shops like Nohble.Gamma Blue 11s}Jordan 11 Gamma Blue}Jordan 11 Gamma BlueGamma Blue 11sJordan gamma blue 11jordan 11 gamma blueJordan 11 Gamma BlueJordan 11 Gamma BlueGamma Blue 11sJordan Gamma Blue 11Gamma Blue 11sJordan 11 Gamma BlueGamma 11sGamma Blue 11sGamma Blue 11sJordan Gamma Blue 11Gamma Blue 11sJordan Retro 11 gamma blueGamma Blue 11sJordan Gamma Blue 11Gamma 11sJordan Retro 11Jordan Retro 11 gamma blueJordan Gamma Blue 11Gamma Blue 11sJordan Retro 11Gamma 11sGamma Blue 11sJordan 11 Gamma Bluegamma blue 11sgamma blue 11gamma blue 11s for saleJordan 11 ChristmasJordan 11 ChristmasGamma Blue 11sJordan Retro 11Retro 11 2013Retro 11 Gamma BlueJordan Retro 11Jordan 11 2013Jordan Retro 11Gamma Blue 11s For SaleGamma Blue 11sjordan retro 11jordan 11 gamma bluejordan 11gamma blue 11sGamma Blue 11s For SaleGamma Blue 11sGamma Blue 11sGamma Blue 11s