|
|
|
Neqber (Malek Houd)Neqber
Tafdult yundin ur tzeggel
Win teskuffer yeqqim din
S temrart amgerḍ yejgugel
(ɣe)F tmurt ur d-rsent tfednin
Nutni, ur ten-yeɛni uɣbel
Dhan-d d ujmaɛ n tɛeqqayin
Buglu deg umakan neɣ azzel
Taggara-k d ddaw n tmedlin
Rnu-as zzit i tmes
S ssekker ččar asegres
(de)G ubrid tewwteḍ: Hedd ! Tnin !
Tagrawla wwin n lyasmin
Idammen ur sɛin tariḥt
Acḥal d tarwiḥt i yeɣlin
Mmugren zzman n teqriḥt
D izgaren i izerɛen timẓin
Iɣyal ččant-tent s tiṣṣiḥt
Ttrad ɣur-sen d tixeddaɛin
Ɛudden tadamsa d taẓllit
Segger taflukt ɣer waman
Targuḍ azekka yelhan
Yečča uslem tameddit
Asirem, ha-t yessusem
Wiss ma ad iɛiwed ad d-ilal
Tiɣerɣert teččur d lhemm
Tudert yettwakkes-as wazal
Ɣer terbut yurag ssem
Nɣan amdan, wwin akal
Deg ugerjum yebleɛ wawal
Ɣas ma ur d-nenṭiq neḍlem
Wwten-aɣ merra ɣef walim
Ad nettu timẓin, aclim
Ɛelfen akerciw n ulɣem
Mel-iyi-d amek ad tefru
Taqnuẓt ur teshil tuɛer
Nbubb, nettbabba nettru
Tifrat tedha-d d uzuɣer
Bezzaf iḍul usaru
Uqbel taggara-s neqber
Tagnit, nebɣa-tt ad tdewwer
Yal wa ad yaweḍ lebɣi-s
Ad yettimɣur ccan-is
Tamurt, deg (yi)genni ad tzehher.
Malek HOUD
Iɛemrucen
Tawacult n Iɛemrucen
D yiwet n twacult iman-is
Imdanen, deg-s dehcen
Ḥṣan amek i d-tuɣ abrid-is
Terwa agessar d usawen
Deg yinig neɣ deg tmurt-is
Taddart-is d Iɣil Ɛli
Syinna i d-tebda tikli
Deg ubrid yessan d agris.
Tudert-is semmḍet d agris
Urǧin i d-temmuger tayri
Lezzayer tugi ddin-is
Ddin-is d win n Urumi
Fransa tɣucc tizzayrit-is
Imi ɣur-s urǧin telli
Amzun yeɛweq yixef-is
Tugi ad tezzenz nnif-is
Yeqqim dima d aqbayli.
Imeṭṭi-ines s teqbaylit
Akka i d Jean Lmuhub
Yura iḍrisen s tefransist
D tutlayt yečča am uḥbub
Netta d uletma-s Marguerite
D yemma-tsen Faḍma wwin ddnub
Anda ruḥen ugin-ten
D tismin i ttasmen deg-sen
Ɣur-sen zher d ajerbub.
Lmuhub d agrawli ameqqran
Yekkin deg tlelli n Lezzayer
Lezzayer ur s-tefki ccan
Ur teǧǧi isem-is ad d-yezher
Tedda d win i tt-yeǧǧan
Mi d-yekker umger s iger
D Yugurten i d imawlan
D timuzɣa i d iẓuran
Nnif n Jean ur inegger.
Cergen ul-is ameɣbun
Ires gar sin n yiberdan
Wwten amek ara s-nfun
Timuzɣa-s deg yiẓuran
Tigzi-s terra-t d ageldun
Ayen yura ɣur-s ccan
Tirgit-is treqq deg lkanun
Mačči d win i tettun
Isem-is yezdeɣ igenwan
Ha-t-an yezdi d yitran.
Malek HOUD
Asabter yellan deffir wa | Asabter n zdat
nacy abrous
-
Tinin-is...tanmirt i wawalen agi abaada wid yerzan tawacult Amrouche uklalen atas!
muhend
-
Tinin-is...Taqbaylit ad teccfu γaf widak i ḥunnen fell-as di ddiq, asmi ara d-tebin tafat, ad terr azal i wid-nni, i tt-id-yekksen deg wanda i tt-yerra ucengu, ad tessider ismawen-nsen ilebda, am akken i tedder s wawal-nsen.
mestafa
-
Tinin-is...ugadeγ ad tedru i wigi id-yekksen tamaziγt ger yifassen n ucengu am wid id-yekksen timunent i urumi. megreγ, neqqleγ-d, srewteγ, zuzreγ,ad d-asen yimcumen ad εebbin, ad ruhen, ad aγ-ğğen ikufan d ilmawen.
Urti
-
Tinin-is...Tanemmirt, γef usefru-nni i twacult Iεemrucen...