Issufeɣ-d Belqasem Ihijjaten adlis nniḍen n tmedyazt. D wis-7 id-ifɣen ar ass-a, yerna tzemrem ad teɣrem ayen d-nniɣ fell-asen dagi: 1, 2, 3, 4. Aneggaru yagi iffeɣ-d di teẓrigin n L’harmattan s snat n tmeslayin: udem s teqbaylit, wayeḍ s tefransist.
Send ad refdaɣ awal ɣef udlis-agi n Belqasem, nniɣ-as ad inniɣ sin wawalen ɣef kra imedyazen n tmura timeẓyanin n Turuft irefden amennuɣ ɣef tnekkit di tmiḍi neɣ lqern n wis-XIX. Ṭaqa seg-sen ad ten-id-nebder kan deg awal. Maca yiwen seg-sen, d aslandi, ad sɣezfaɣ cwiṭ fell-as awal acku tmacahutt-is tekka nnig tilawt deg akken amennuɣ irfed ɣef tnekkit idda yid-s s aẓekka.
Jonas Hallgrimssom am Einar Benediktsson d amedyaz amuqwran n tmurt n Islanda. Di tudart-is irfed amennuɣ ɣef uzarug n tmurt-is iddren ddaw uḍar n tmurt n Ddanmark. Am netta, llan aṭas imedyazen igren irebbi i umennuɣ ɣef tmura nsen timeẓyanin di Turuft. Ad d-nebder Petofi di Hungarya, Mickiewicz di Pulunya, Preseren di Slobinya, Maca di Buhemya, Ccebccenku di Ukrayina, Wergland di Norwijya, Lonnrot di Finlandya. Akken ma llan kkren s wawal i wayen ikkan akk-in i wawal d wayen yugaren ameslay.
Hallgrimssom iddar di tmaneɣt n Ddanmark, Kupenhagen. Illa, am wid akw itent-yuɣen, ites macci d kra. Yiwen yiḍ, iswa almi is-iqqar i uɣyul ssek di ttberna d imeddukal-is, iffeɣ-d iṭṭef abrid s axxam d timziraz. Iteddu ittemdarkal, tafekka-s d ttejja-s tettengagunt gemmaḍ-in gemmaḍ-a. Iskaṛ. Iteddu tikli usekṛan. Mi ewweḍ ar wanda izdeɣ, ibda ittali tiseddaṛin ara t-issewḍen s axxam xas akken ur ifṛiz ara aṭas anda ittak iḍaren-is. Dɣa imlella iɣli. Iṛṛez deg uḍar. Azekka-nni yufa-d aḍar-is amcum ibzeg, icuf amzun d tabettint yerna izegzu akw. Yuɣal-as udrar n wafud amzun d abriq ubrin. Kra n wussan akken-nni immut. Inɣa-t uḍar-is maca d afus-is is-tt-id-ewwin. Anect-a iḍra-d deg useggwass n 1845. Anda iddar Hallgrimssom i ittwanḍel, di Kupenhagen.
Izri 99 d assegwass ar ussegwass n 1944, tamurt n Islanda tḥella-d azarug-is. Tessukkes-ed tilelli-s u tessali awanek amaynut. Awanek ilelli. Irna ussegwass nniḍen, ezzi-d umuli uzarug di 1945, yurga yiwen umerkanti aslandi akeswaḥ-nni n Hallgrimssom. Iwala-t di tirga. Imlal-it di laxart. Inna-yas-d Hallgrimssom: “100 issegwassen iḍtsen iɣessan-iw di tmurt tawardanit yernu d tacenggutt! Atan ewweḍ-d wass ad uɣaleɣ ar tmurt iyi-d-issekren akken ad sgunfuɣ i lebda. Ad sersaɣ taεkwemt, ad ersen iɣessan-iw gar wid iyi-fkan anzi.”
Akka i d amedyaz. Ur isrus ula di laxart ayen irfed di tudart. Ziɣen ula ddaw tmedlin, tayri iẓuran d tamuddurt. 100 isegwassen ur tekken ara s nnig wayen iccan tasa, isehblen allaɣ. 100 issegwassen d tasawent, uɣalen-d iɣessan n Hallgrimssom ar tmurt nsen. Ahat tura ad it-henni deg uẓekka-s.
Di tmura timeẓyanin, idren ddaw uḍar n tmura tent-yugaren neɣ i tent-isseknan, ṭṭuqten imedyazen. D nutni, s yiles aẓidan d wawal aɣdim, imi snen-as tikli d uktili, id-iqqaren, id-iskanen tirga ittargu ugdud: tilelli. Imedyazen di tegwnatin am tigi ttuɣalen d taɣect, d taḍatt neɣ d imi akw-ya n medden. Imdanen di tmura ittwaḥersen uɣent-ent mkemmed u d imedyazen nsen kan isen iteksen cwiṭ ɣef ul. Yak macci d yiwen macci d sin imedyazen irruḥen d asfel ɣef tmura nsen.
Di tmurt n Iqbayliyen akken i-tella diɣen. Teḍra yid-neɣ am akken teḍra d tmura timeẓyanin n Turuft n tmidi tis-XIX. Nuɣi-tent, neqqim. Ahat d aya diɣen-netta i ɣef d-llan ar ɣur-neɣ aṭas imedyazen ittwasnen wanag wid ur nettwasen fiḥel ma nenna-d. Illa-d ihi Si Muḥ Umḥand, Aεmar Uqasi, Ccix Muḥand, Amellaḥ. Irna-d ɣur-sen diɣen Dda Sliman, Imaziɣen Imula, Lwennas Matub, Umengellat d Ben Muḥemmed. Tagara yagi ifruri-d Ssaεid At Mεemer di Llalman, Belqacem Ihijjaten d Ḥasen Zeyyani di Kanada d wiyaḍ akw irran taḥjurt i wawal di tmurt, di Fransa, di Marikan. Lḥasun macci d yiwen a t-id-nadder. Macca win igren tamawt ar isefra nsen ad yaf d tanekkit teṭṭef tiɣmart tamuqrant. Aḥric-is ɣwezzif, hraw.
Γur-neγ tagara yagi, udem n tmedyazt ibeddel cwiṭ. Innarna wannar-is imi tura tefɣen-d isefra deg tesfifin, d ussiden (isidiyen) neɣ deg idlisen. Tikwal aṭas n idlisen ilaqen akken aten-id ikfu umedyaz. Aḥeddad n wawal meskud illa, illa wawal-is neɣ umyag-is imi ass-a tekcem tmedyazt annar n tira. Amedyaz ihi ittaru irennu. Iqqar ittsenni. Igem isnarnay. D tigi tura i issawḍen Belqasem Ihijjaten ar udlis wis-7 u mazal ɣur-s. Atnin yerna kfan s tira ugar n 5 idlisen nniḍen ara d-ifɣen aguren-a d-iteddun.
Uḍhir Uffir. Nniɣ-as dacu-t akka uzamul am wa ay amedyaz. Inna-yi ur tezriḍ ara ? Yerna macci d ayen ifren, d ayen iḍehren. Akka i nebda awal.Syin nniɣ-as "i tura ay amedyaz, dacu i tzemreḍ ad t-id-inniḍ ɣef udlis-a?" Irfed aqerruy-is s igenni, ikkes nwaḍer, icca-yi-d s wallen. “Dacu ara ak-iniɣ tura!” Issaɣ igiru, ijbed deg-s irna-d “nek ayen wallaɣ qqareɣ-t-id deg idlisen inu ma d ayen nniḍen ad anfaɣ i wid ara t-iɣren ad d-inin ayen isen-ihwan fell-as. Tura adlis-agi atan gar ifassen medden. Yak akka?” Akka ih ay amedyaz. Adlis atan gar ifassen n medden.
D tidett yerna, awal aneggaru atan ar imeɣriyen. Yiwen deg-sen d nek. Awal-iw aneggaru nek, ad iniɣ kan i wid ur t-neɣri ara ar tura: ɣiwlet! Acku isefra-s tikkelt-a mgaraden nezzeh ɣef wid nennum neqqaren-iten di tmedyazt n Belqasem. Akken ad tt-walim acḥal i tbeddel tmuɣli-s inna-yi-d “nek macci d amedyaz. D win kan d-iqqaren ayen iwala, ayen iḥulfa d wayen akw it-irḥan. Maca deg sefra-w llan ula d issalen ama ɣef ayen iḍerrun ass-a ama ɣef tbaɣurt n tmurt n Yeqbayliyen!” akka ihi deg usentel ar wayeḍ ad t-afem ayen ur tenwim deg udlis-a, ladɣa kra isefra ɣef tbaɣurt n tmurt. Nniɣ-as "am akka tabaɣurt n tmurt!". Issened aɛrur-is ɣef ukarsi, isenna aḍar ayeffus ɣef uzelmaḍ u iẓẓel-iten sdat-es, inna-d "Ih ɣef tbaɣurt. Am d tin i ɣef iccukec udabu azzayri aεrab am d tin ifren, iḍtsen ittrajjun azekka!" Tura am akken teḥsam, asefru ɣef uzzal d uffal, ɣef uraɣ d lgaz d wayen akw "iḍtsen" deg akal n tmurt macci d asentel iccahwan Belqasem, maca ira ad yenni i medden hemma! Γur-wat! Γur-wat ayla-nneɣ. Icca-t wul-is ɣef kra n wayen iqnen ar tmurt nneɣ, ar tnekkit nneɣ.
“I tmeslayt dacu-t wudem-is di tmedyazt-ik?” Dagi iḍsa-tt-id ur d-irni awal. Issusem. Maca nek zriɣ-t d amedyaz iḥemlen tameslayt-is. Amek izmer umedyaz ad iɣuc iles-is ? Ula ɣef tmeslayin nniḍen issefra-d fell-asent maca tin i tent-yugaren meṛṛa, am deg ul umedyaz ama deg udlis-a, d taqbaylit. Atan yiwen seg isefra i deg is-irra tajmilt tuklal. Azal usefru yagi macci d aqwermaḍ.
Tillwit
Ttaruɣ s teqbaylit
D awal n tjaddit
I tuddra n imeslayen
Ulamma ssneɣ tarumit
Feṛṛzaɣ taglizit
Ma d taεrabt d ay-en n iḍen
Lḥiɣ, uffiɣ di ddunit
Temgarrad tillwit*
Di tqammumt n yilsawen.
Ma macci d taẓuri n wawal tagi, ur fṛṛizaɣ dacu-tt. Llant diɣen kra n tvidyutin i tzemrem ad tent-walim am tagi:
http://www.youtube.com/watch?v=CQxZ5fLbhWc&feature=mfu_in_order&list=UL