|
 | | |  |
 |  |  | |
|
|
|
Ffad Di taddart, yella-d unejmeε. Iεeggalen n tejmaεt sawlen-d i at taddart i wakken ad sqerdcen cwiṭ γef temsalt-nni n Si Lbacir. Si Lbacir imi yefqaε, yerra ar taεwintt yellan deg uḥriq-is, yegzem aman. Ihi, taddart teqqim i ffad. Di temlilit, yezwar-d Bulekluf, aselway n tejmaεt, yenna : « Ad nṣelit γef nbi ṛasul llah a lxawa !!.... ». Urεad ur yekfi , yegzem-as awal Muḥend : « a Bulekluf, nussa-d ad nemslay γef Si Lbacir maci d taẓalit i d-nussa ad neẓẓal d-a. di laεnaya-k kcem srid ar wayen i aγ-d-iwwin γer d-a. - Ih yesεa azref Muḥend, yenna yuwen yellan di tqernit n wuxxam anda mlalen. Ayen i aγ-d-iwwin γer d-a d amek kan ar ad nekkes ffad γef taddart-nneγ. lemmer maci d tixerbicin n-wen di lğameε ur γ-iṭṭeṛṛu wayen yeṭṛan akk-a. ẓṛet kan d-acu is-txedmem i Si Lbacir, terriglimtt i wakken aγ-d-irr aman-a, uqbel ad yeṭṛu lmenker di taddart-nneγ. Imir-nni ma ad ifat lḥal, ad neqqar : ah lemmer nenwa akk-a !! Bulekluf : Ad nṣelit γef… dacu i ttixerbicin i nexdem ? ha.. ur tsetḥiṭ kečč a mmi-s n tinnatan. Lemmer tetsetḥiṭ, tili tettaseṭ-d ad teẓẓaleṭ am tizya-k.. Si Lbacir (s zεaf) : « inεel taẓalit i tettẓalam kunwi ay iεdawen n Ṛebbi. Nekk ur d-ttarraγ aman alma yettwakkes ccix-a i aγ-ttewim ur ẓṛiγ s anisa ? Ccix-a ay atmaten ma ad isγaṛay ur sfehmmeγ . Nniγ-as : yesefk aγ-ttheddreṭ s teqbaylit i wakken yal yuwen di taddart ak yefhem. Amedya : tudna nezmer ad-ttnessuqel γer teqbaylit, yak anect-a maci d laḥram ?!! Ay atma nniγ-as-d kan akk-a, am akken yulit-d uğğeniw, yeččay-i yessebleε-iyi. Yexdem-d ağarnan fell-i. Ihi nekk ay atmaten ur d-ttarraγ aman alma yeddem lqec_is ccix-a amcum, u ccix amaynut ar ad tawim, d win ar ad iteddnen s Teqbaylit. Neγ ma ulac ala !! i wakken awen d-sishileγ taluft, atan suqleγ-d tuddna γer teqbaylit. Hattan : Ṛebbi d ameqṛan, Ṛebbi d ameqṛan Giγ ulac ula yuwen s nnig-s, Giγ ulac ula yuwen s nnig-s Giγ belli Muḥemed d imceyeε-ines, Giγ belli Muḥemed d imceyeε-ines Asset-d γer teẓẓalit, Asset-d γer teẓẓalit Asset-d γer wesmures, Asset-d γer wesmures Ṛebbi d ameqṛan, Ṛebbi d ameqṛan Ulac ula yuwen s nnig-s Ma yella ur telha ara akk-a, nezmer ad nessiwel i yimusnawen n tutlayt i wakken ad tt-segmen, i yekkemel Si Lbacir. Maca, war akk-a yif xir ad ttemten si ffad. Nekk aman-iw d taqbaylit. » Yekker uhedwir di tajmaεt… wissen kan amek ar ad ttefrun ?!!! Asabter yellan deffir wa | Asabter n zdat
Zicis
- Tinin-is...Ih neffud taqbaylit. Taqbaylit deg uγerbaz taqbaylit di tmesgida taqbaylit di lbar taqbaylit di tilizri taqbaylit di ligliz TAQBAYLIT DI TMURT-IS el husin n yiqubab
- Tinin-is...azul, giγ γer γur ek kečč anamek is "d achadu" ? wiss kan amek i t yessuqel kamel n at zerrad wawal-a, imi netta yexdem kra n tsuqqilin i kra n tsurtin deg tesṛeṭ, iwwi d a ttḍefreḍ neγ ak yeḍfer, ur d yewwi ara a ttemxalafen di tsuqqilt a gma d aya kan i bγiγ ad inniγ, imi manci d aḍris n menwala kan,.iwakken ad tennekmal tmaziγt iwwi d a ttemuqleḍ ayen gan weyyaḍ., wama ,yelha ulagrad -a imi yeččur d anamek . Bercus
- Tinin-is...D tidett wayen d-nniḍ a gma, ur ilaq ara ad nestehzay s tlufa yicban ti-yi. Imi d ayen yeččuren d iḥulfuten (sensibilités) [ur ẓriγ ma yella yezga-d wawal-a naγ xaṭi] Dacu kan, ula d win yuran aḍris-a yesteεṛef s wanect-a, imi d-yenna: " Ma yella ur telha ara akk-a, nezmer ad nessiwel i yimusnawen n tutlayt i wakken ad tt-segmen"
Si Lbaci tcelεas kan di teqbaylit-is. Γer γur-s, d nettat i d aman, d tudert... ama ayen niḍen yettas-d deffir-s. tanemmirt. muḥend
- Tinin-is...azul fell-awen/t a Dda Lḥusin, γur-i adlis-nni n Kamal Nat Zerrad, maca ur d-isedda ara deg-s tuddna, lant kan 49 tsurtin, attan amek i tga tssuqilt n elfatiḥa=taldayt s teqbaylit
S yisem n Yakuc amellay amnahaγ
Tamayt i Yakuc, mass n umeγrad Amellay amnahaγ Agellid n wass n wesγan D kečč i nettmudu, γur-k la ntetter tullin Welleh-aγ s abrid amaγud Abrid n wid imi tessugteḍ tinufa, ur d wid γef i terfiḍ, ur d imunaf.
tamawt: deg unebdu-yagi yezrin, ccix n taddart-nneγ, deg lxeṭṭba-s, yenna-d, win ara d-yinin yiwet, n tikkelt kan "S yisem n Yakuc amellay amnahaγ" ad yawi 10 lḥasanat, maca tilaq s taεrabt ara t-id-tiniḍ.
Illu d aεṛab?
- Tinin-is...Tanemmirt-ik γef tṣuret-a D acu kan riγ a d-fkeγ yiwen usteqsi i ccix n taddart-nwen: Illu d win i d-sellen i wul n yimdanen neγ i tutlayin i ttmeslayen? muḥend
- Tinin-is...atan ur d-teqqim ara tinna, Illu yettwali ar wulawen, mačči ar wudemawen, tura uγalen akk d lecyux, deg yal tiγmert ad tessleḍ ssawalen-d awal Ṛebbi, yernu ilaq ad tamneḍ s wayen d-ssketkiten, ma tenniḍ mačči akka, atan ad terwi fell-ak, acku nutni ğahaden i wakken ad ssnernin ddin s tfelsafit yellan deg taεrabt kan, mačči s tfelsafit n tutlayin nniḍen, ihi ttγulun win iran ad yegzu anamek-is, ili kan d ineslem tessusmeḍ, seg zik ar tura ulac tilelli, ẓer tasuret-a, ma akken i tt-gziγ nekkini,
S yisem n Yakuc amellay amnahaγ
Ad neγḍen ifassen n Abu Lahab d netta ad yenγeḍ! Ur t-yessebγer ayla-s d wayen ila Ad yadef ajajiḥ n tmes Ma d tameṭṭut-is tazeddamt n yesγaren Γef yiri-s amrar n wasan
muḥend
- Tinin-is...nekk akken i gziγ tasuret-agi n"ttebbet yadda"="asan" s tmaziγt, Abu Lahab ur yebγa ara ad yettikki, deg wayen i d-yesnulfa mmi-s n gma-s, dγa yedεa-yas s wuhuḍ, d imeslayen-a i s-ibudd i εemi-s akk d tmeṭṭut-is.
qqimet di tlelli ay imidawen
muḥend | |  |  |  | |
|
|