Kles(Rijistri)
 
 

| | |

Tadiwennit n Zahia akk d Σetman Trisiti

Zahia(Imyura):Tamezwarut in-aγ-d wa-k-ilan, s wansi i-d-tusiṭ?
En premier lieu on voudrait que tu te présentes, qui es-tu , d'où
viens-tu?



trisiti.gifΣetman:W’iy-ilan ? Ism-iw “Ceɛban Σetman”. Semman iyi medden Σetman Trisiti axaṭer TRISITI d asefru neγ t-taqsiṭ tamezwarut uriγ deg seggwas n 1982, teɛjeb asen aṭas i medden aluṛ win i-y-imugren a yi-d yini “sahiṭ a trisiti “ ! Daγen imi ar a-yi-d-bedren “sur scène” qaren-d "a-wen-d-nsɛeddi Σatman Trisiti !" Deg imir nni ilseq-iyi yisem ayi.
Ansi akken i d usiγ ? Yebɛed wansi i-d-usiγ, manči d kra.
A ɛeddan dija 46 iseggwasen (ini-d lahibarek …) seg mi i-d-luleγ !
Luleγ deg taddart umi qaṛen Iγil Iɛlwanen ittikkin γer “la daïra” n Iγzeṛ Umizuṛ deg “lwilaya” n Bgayet.Taddart-iw tezga-d iwsaweeeeeeeeen qrib s ufella n tqacuct wedrar. Amṭiq nni qaṛen as zeɛbel dinna zdat n tigert n Ziyan.



Zahia(Imyura):Tis snat, sfehm-aγ-ed tamedyazt-ik ? Anw' amkan iteṭṭef “la satire” deg idles s umata, acu-t umkan n tefγulin ik degg idles n teqbaylit? D asaran kan neγ illa izen(message) defir nsent?

En second lieu peux-tu nous décrire ton art ?
Quel est le rôle de la satire en général et que représentent tes
sketches en particulier dans notre culture? Est-ce de l'humour gratuit
ou ont-ils un message à transmettre?


ɛetman: Tikwal ur zriγ ara amek ar a-siwlegh s teqbaylit i wayen akka xedmeγ. Ayen umi qaṛen iṛumiyen “satires” ur s ufiγ ara isem-is s teqbaylit. Ṛuzma tiqsiṭin ayi n inu, ttaruγ-tent am isefra, aluṛ qaṛeγ i medden a-wen-d-awiγ kra n isefra.
T-tidet mkul asefru (“satire”) ar ad-aruγ, kkateγ amek ar a-sfayden medden kra llefhama deg-s (Izen ? awal ayi mazal ur t ssineγ !).
Akken nwiγ ilzem ad ilin isefra yessakwayen medden manči a-neqqim kan g tin akken hemleγ-tt themel-iyi, ul-iw yeṛγa fell-as, ttarguγ-t am y-iḍ am ass, … I pi yegguma a-y-tt-yefk bab-as ...
Akken nwiγ, aṭas n lγaci g tmurt nneγ ur nezmir ara ad ldin tiktubin akken ad ddmen tiktiwin ar a-yeldin cwiṭ allaγ nsen ; ihi ilaq a-ten-nɛiwen g lefhama : Ama d wid ur neγr’ara, ama d wid iγṛan cwiṭ kan, neγ widak i geγṛan hala s taɛrabt nni taquṛant ( kifkif-iten d wid ur neγṛa ‘ra ) !





Zahia(Imyura): Yella kra n yiwen seg ‘naẓuren umi i tṭefreṭ abrid ? Ma « ih » anwa wayi?
As-tu été influencé ou inspiré par une quelconque personnalité? Si c'est le cas de qui s'agit-il?

Σetman:Ass mi lliγ d analmad deg « Ben Aknoun » g tmurt n ldzayer, deg seggwas n tmanyin, cfiγ sliγ i yisefra n yiwen umedyaz … Ddin Ṛṛebb ! Qimeγ wehmeγ ! i sṭenṭen-iyi. Inγa-yi ! Amedyaz nni qaṛen-as Muḥend U Yeḥya, a-s-yeɛfu ṛebbi, D ameqwṛan deg Medyazen n zman ayi nneγ.
Ihi, d netta iyi-d-yeldin abrid. D netta iyi-d-isfaqen belli s teqbaylit nezmer a-d-nini ayen i-γ-yehwan yerna ad-yecbeḥ. Uqbel Muhend U Yehya, ur umineγ ara belli a-nezmer a-naru ticequfin s teqbaylit.



Zahia(Imyura):Seg ass mi i-k-nezṛa ‘g “l'Olympia” ḥdac iseggasen ɛeddan, acu txedmeṭ, anwi abrid tewwiṭ?
Depuis qu'on t'a découvert à l'Olympia en 1994, qu'as-tu fait depuis, quelle voie as-tu pris?



Σetman:Mi igɛedda 1994, sufγeγ-ed taktabt d tesfift (« un livre et une cassette audio) deg acu ay rriγ akw isefra ay sɛigh g lweqt nni. Sufγeγ-tent-id seg lǧib-iw axaṭeṛ « les éditeurs »-nneγ ugin. Yiwen cfiγ inna-y-id s tefransist: « Il faut mettre une chanson ou deux de fête dans ta cassette » ! Manči yesefcel-iyi ?! Iskkaw-iyi tigecrar-iw ?! yeṛza-yi deg ammas ?!
Din i faqeγ belli akw « les éditeurs » n teqbaylit ziγen d tteǧaṛ (« commerçants ») !
D idrimen i gezwaren ! Ma yella ur uminen ara belli tasfift a-sen-d-tawi imelyan d imelyan yerna « tout de suite » , « et bien » ur-tt-id-sufuγen ara ! Ur sinen ara ad-qemṛen γef yiwen, a-s-inin, ayen akka ixeddem yelha, γas ur tenza’ra tkasiṭ tamezwarut, ad-tnez tis snat.
Tagara xelṣeγ kulec g lǧib-iw. Am tkasiṭ am tektabt xeṣreγ ɛeddan g 1000 €, am temzin yečča weγyul ! Axaṭeṛ yuɛeṛ apri a-tent-zenzeṭ !
Tiktabin nni cfiγ kra zenzeγ-t meɛna azgen ameqwṛan t-tikci i-tent-fkiγ i medden !
Tisfifin nni, xedmeγ-ed 500, mazal-iyi-d ahat 400 deg karṭunen deg wexxam !




Zahia(Imyura): Anti tamerwayt it rujaṭ? Amek azayez aqbayli ik-id-imugger?
Quel impact comptais-tu avoir? Comment le public kabyle t'a-t-il accueilli?

Σetman: Manči t-tamerwayt ay ṛujaγ. Mi d-nexdem tasfift neγ taktabt nessaram a neɛjeb i w-aṭas n medden. I wakken a neɛjeb I waṭas, yelzem tasfift neγ taktabt nni ad-awḍent ger ifassen n lγaci akken a-γ-slen neγ a-γ-γṛen. Din i tuḍen icc-is. Axaṭeṛ yuɛeṛ akken ad-tzerɛeṭ ayen i-d-tessefṛuṛxeṭ ! (distribuer son produit est la plus dure des étapes d’auto-production artistique !).

Kra wid i yuγen ayen xedmeγ nnan-d belli tɛjeb-asen aṭas.
Zemreγ a-d-iniγ belli deqqa i-y-sersen tteǧaṛ n idles nneγ (les commerçants de notre culture : « éditeurs-producteurs-organisateurs de spectacles, associations, … », tḥuza-yi manči d kra; ahat sin neγ tlata iseggwasen ur seqsaγ fell-asen ! Xedmeγ lagrib (“j’ai fait la grève !”).




Zahia(Imyura):Tesɛiṭ asenfar, tettheyiṭ kra γeṛ zat neγ xaṭi?
Quels sont tes projets à l'avenir?

Σetman: Deg ayen yeɛnan idles nneγ, sɛiγ asenfar d amejṭuḥ. Uriγ-ed tacequft s tmaziγt deg acu ay rriγ akw tiqsiṭin n inu. Nurar-itt yakan nek d yiwen umi sawalen Salaḥ Belkalem, kra 5 iberdan. Teɛjeb i lγaci. D acu kan yiwen wass nekra « un théâtre » nexdem « la pub » ; tagara usan d 18 n medden !
Deg ass nni dγa neggul , nenna-yas « akka d-asawen a-nurar melmi i nebγa i yiman nneγ (pour notre plaisir).
Waqila agdud nneγ i gellan dagi g lγeṛba mazal ur yessaweṭ ara ad-iḥmel ticeqqufin umezgun « le théâtre » ; iḥmel kan ad-ihuz timeccacin-is g tmeγṛiwin n zdag-rdag !



Zahia(Imyura):Tzemreṭ a-γ-tiniṭ alγu inek γef tyaṭeṛ (Amezgun) γuṛ neγ?
Peux-tu nous exposer ton avis sur la place du théâtre dans notre culture? ( si jamais tu parles de tes projets théâtraux)

Σetman: Akken nwiγ, amer ineḥkamen n tmurt nneγ, d imaziγen, neγ d wid i gebγan ad-innerni idles nneγ, yili fkan-as azal d ameqwṛan i wmezgun amaziγ. Axaṭeṛ amezgun yettaḥwaǧ aṭas n wallalen « les moyens materiels et financiers » ; ilzem imdebṛen n tmurt a-t-ɛiwnen .
Tarbaɛt n umezgun ur tezmir ara iman-is ad-tqabel ameṣṛuf ilaqen i tceqqufin ar ad-turar.

Akken nwiγ, amezgun ma yella ibna γef tlelli n umeslay yelha. Agdud ad-isfayed aṭas deg-s.
Ma yerna yufa-d lemɛawna seg wid yettḍebiren deg-s, dγa tgerrez maṭi.
Ma yella d-aneḥkam i-s-yeqqaṛen i terbaɛt nni “xdem taceqquft γef waya d waya …” dinna dγa … eṭes eṭes mazal lḥal … akken i-s-yeqqaṛ Mengellat.

Isteqsiyen, i-s-ten-ifkan i Σetman Trisiti d Zahia.

Asabter yellan deffir wa | Asabter n zdat


Karim - Tinin-is...
Zahia - Tinin-is...
Winna - Tinin-is...
RAFIK MAOUCHE - Tinin-is...
naser abbassi - Tinin-is...
naser abbassi - Tinin-is...
Zahia - Tinin-is...

Copyright 2006 imyura.net