 |
|
Tebra ar s uqemmuc-ik...

Yiwen akken kan yezweğ, yeffeγ akka akk d tmeṭṭut-is ar tmazirt, afus deg-ufus, amoureux kwa. Dγa truḥ-ed yiwet n tzizwit teqqes tameṭṭut-is ...Aḍris akken ma yella | I txeddem pizza !

Assa i yemmut Jean. Neγ ma iḍelli. Ur zṛiγ ara. D yemma-s, Geneviève, i yi-d-yennan. Nemyussan asseggas n 1989. Yusa-d netta d yiwet n terbaεt akken n Iṛupyen. usan-d ad ḥewwsen ad issinen Jeṛjer. Win ad sen-iwellhen iberdan d Mmi-s εemmi, Waεli. Ad sen-yessken tamurt. Waεli yesrezf-d Jean ar wexxam-nneγ. Ssmana i yeqqim γurn-eγ. Netta lexlaṣ-is yeḍmen. Yeṭṭf-iten d imeqqranen ! ...Aḍris akken ma yella |
|
|
 | | Isalen |  |
 |
| | | | | | Lweswas (tidmiwin: 7) M’ur d-iyi teḍra ara i nekkini a war d uγalen wiyiḍ . Tullist ''Mera suggestion'' yura Fernando Sorrentino , tasuqelt Amor Rekis Imeddukal-iw akk qqaren sεiγ lweswas. Icebba-yi Rebbi sεan lḥeq. Ayen yeḍran yid-i ass lexmis d ttbutt af akken d-nnan. Tasebḥit-nni, lliγ qqareγ ungal n tugdi, ulamma deg zal qayli, ikecmi-yi ccek d lweswas. Zgiγ umneγ dakken yella uεeddam yeffren di tkuzint. Aεeddam-agi, yegguni, yettrağu kan deg-i ad kecmeγ ar tkuzint ad ineggez fell-i s ad yessentu ajenwi yeṭṭef deg wfus-is deg uzagur-iw, ad isuffeγ tarwiḥt-iw. Mačči d tiselbi tagi tura ?! Ṛebbi yemmut ! (tidmiwin: 14) 
Ur teslim ara s wergaz abuhali, i yessaγen taftilt deg uzal qayli, iteddu deg wegni n ssuq yettsuγu: «ttnadiγ γef Ṛebbi ! γef Ṛebbi i ttqellibeγ anda yella ! » TALDIT (EL FATIḤA: tasuret n Leqran) (tidmiwin: 31)
S yism n Yakuc Amellay Amnahaγ
1)Tamayt I Yakuc
2)Mass n umeγrad
3)Amallay Amnahaγ
| |
 | | Asaru |  |
| | | | | | « Ass n unejmaε » : s tuget i d-usan imeshaniyen n Montréal ad ẓren tamezgunt ! Yiwet n dduṛt kan segmi i d-tεedda di Oṭṭawa-Hull, taceqquft tamaynut n Aεrab Sexi ‘’Ass n unejmaa ’’, tewweḍ-d γer tγiwant n Montréal anda tessefreḥ yal win i d-yusan yeẓra-tt. I tikkelt tamezwarut di Montréal, deg tzeqqa ‘’Patro le Prévost’’, i d-yezgan di ‘’7355 Christophe Colomb’’, teččur dayen kan ; deg wakken mačči d yiwen i d-yusan ad ẓren ‘’Ass n unejmaε’’ ur tettafeḍ ara amkan anda ara teqqimeḍ. Wid yesedduyen amezgun AAA (Amezgun Amaziγ Amaynut) gan akk tazmert-nsen d wayen sεan d allalen i wakken ad sferḥen wid i d-iruḥen s tuget ad walin ‘’Ass n unejmaa’’, i wakken diγen ad uγalen s tikti belli ass n 13 yunyu 2009, d ass adelsan urğin ad t-ttun. | |
 | | aεessas |  |
 | | Tansa Tilelli |  |
 |  |  | | | I yaaddan wa zdat wayeḍ | I yaaddan wa zdat wayeḍ Ulac win i d-issewqen Yal tikelt mi ad iyi-d-yaweḍ Win i yettaken asgunfu i wallen Allaγ din ad yezzerweḍ Izegger i tlisa i s-neḥkem Ass-mi i yi-qqaren ma tesneḍ S uqesser i yi-sqejqujen Yal wa yeqqar i wayeḍ Wissen anwa ajeggu ar a tt-yeddzen Ameslay-iw ziγ yebbweḍ Wissen kan amek i yelqem |
| |  |  |  | |
| | | | | | München neγ timlilit n yegduden… sγur NewaraTaggara n dduṛt-agi, tekcem-iyi tzizwitt s aqerru, εeggu yefka-yi tiyita, nniγ-as waqila ala tarewla ara tt-isellken!
Imi Internet yella, timsal ur w... | |
 | |  | | |  | | Wid d tid yellan |
| | | |  | Ittwakelsen |  | Aneggaru :cacnaq1 |  | Ass-a :0 |  | Iḍelli :0 |  | Seg tazwara :265 |
|
| |  | |  | | |
|
|
 | | Tamenzut |  |
 |  |  | | Wwet a Qasi wwet, ssuma yiwet!
Sγur Sεid At Mεemmer Akk d Wakli At Salaḥ 
Ṭṭbel d taẓuri swayes ttekksen fad iẓuran n tudert n tmetti taqbaylit seg wasmi d-yecfa wemdan i yemma-s n ddunit.
Anwa i izemren ad aγ-d-yemmeslay iḍelli, ass-a neγ azekka γef iḍebbalen, war ma yezwer-d isem-is? Anwa aqbayli ur nesli ara yes-s? ...Aḍris akken ma yella | Tikellax
imal idel-it uγilif
igli yergel γef wallen ...Aḍris akken ma yella | Taqcict-nni !
Lqedd-is yebded, acebbub-is iruḥ s tewreγ, udem-is yecbeḥ, muhab, m' ad tettmeslay tettruẓu yiwet n tiṭ, irennu-yas-d agejdur n sser….! Ansa a s tekkeḍ i sser am wa…!? Nniγ-as ad tt-id-ṭṭfeγ deg umeslay, syin a s-afeγ amek !...
ulac amek... ! ...Aḍris akken ma yella | Lweswas
M’ur d-iyi teḍra ara i nekkini a war d uγalen wiyiḍ . Tullist ''Mera suggestion'' yura Fernando Sorrentino , tasuqelt Amor Rekis Imeddukal-iw akk qqaren sεiγ lweswas. Icebba-yi Rebbi sεan lḥeq. Ayen yeḍran yid-i ass lexmis d ttbutt af akken d-nnan. Tasebḥit-nni, lliγ qqareγ ungal n tugdi, ulamma deg zal qayli, ikecmi-yi ccek d lweswas. Zgiγ umneγ dakken yella uεeddam yeffren di tkuzint. Aεeddam-agi, yegguni, yettrağu kan deg-i ad kecmeγ ar tkuzint ad ineggez fell-i s ad yessentu ajenwi yeṭṭef deg wfus-is deg uzagur-iw, ad isuffeγ tarwiḥt-iw. Mačči d tiselbi tagi tura ?! ...Aḍris akken ma yella | Tabelluṭ uwaγzen
Amacahu, tamacahutt-iw ad telhu, ad tiγzif am usaru. Zik-nni di tallit taqburt, yella yiwen wemγar, yezdeγ yiwen uεecciw di leεzib deg ugemmaḍ akkin n tadart.Yettraju a d-yas wass-is ad t-tawi tmeṭṭant. leεmer yeffiγ deg wexxam, acku iεab ur yezmir ad yeddu . Usu-ines γer tama n tewwurt, tawwurt icudd-itt s useγwen i wakken a tt-id-yelli ma yella win i d-yerzan γur-s . Γriba tukyist, d tasa n tasa, tqeddec γef jedd-is acku imawlan-is ur sεin ukud. Akken zgan wussan Γriba tettas-ed γer jedd-is tettawi-yas-d kra n seksu d weγrum u tqeddec fell-as alama d temeddit. Mi ara taweḍ Γriba s-axxam n jedd-is ad tessawal s kra uḥiḥi: "Ttxilek lli-yi-d tawwurt a baba inuba, a baba inuba" ...Aḍris akken ma yella |
| |  |  |  | |
|
 | |  | |
|
|
Asefru:*1976*
|
|
Asefru yura Smaεil Mejbeṛ deg useggas 1976 "Ini-yas i yemma"! "Fkiγ tudert-iw d asfel, rran fell-i tibbura. Ur ẓerreγ iṭij d wedfel, tilelli-w di tsura. Ini-yas ! Ini-yas i yemma! Ssugten fell-i tisluqbatin, am yiḍan sseglafen. Di rregmat d tkerkas ur ğğin, di « creε » s tmettant i d iyi-yeṭṭfen. Ini-yas ! Ini-yas i yemma! Xas di lḥebs nnuγniγ, ayen zerεeγ yessegm-d. Tennerna tutlayt-nneγ, tarwa umaziγ tbedd. Ini-yas ! Ini-yas i yemma! - Akken tamaziγt ad tili. -Akken Tamazγa ad tili. -Akken Amaziγ ad yili. Fkiγ tudert-iw d asfel. Ini-yas ! Ini-yas i yemma"!!!
|
| |  | |  |
| | | | | | Imedyazen n Breme Γur yiwen n- wergaz aγyul,acḥal lesnin neṭṭa d aεebbi fellas, armi yeεya w aghyul, argaz amcum yevγa ad yazzu tahidurt is. Lameεna aγyul ma xas d aghyul , icummit ihi yerwel,yewi avrid is γer Breme.
“Zemreγ ad uγaleγ d amedyaz” is yenna. Armi yelḥa kra , yufad deg wevrid is yiwen n w –aydi, yessalhat am akken d win it s- nzef tazla. “acu ik yuγen , accimi it nehteḍ akka?” is yenna w aγyul. “ ah” yerrayass-id w aydi “ acku aqliyi uγaleγ d amγar ,ur zmireγ ad dduγ γer syada. Aseggad yevγa ayineγ, ihi armi zriγ qerriḥit ,ddiγ du dar-iw ! ameεna amek tevγid ad sewreγ tam3ict iw, nekki tura wesreγ!”
"FELFLA" : Tamεayt s teqbaylit sγur Σebdelḥamid Baḥfir TAZWART  Timucuha, neγ timεayin, ṭṭuqqtent deg timawit n Tmaziγt. Maca, yal tama n Tmazγa temmal-d tamεayt 1-ines akken-nniṭen, yal wa yemmal-itt-id akken i tt-yessen. Ger tamawin2-ayi nefren-d yiwet taddart ger tudrin iγef d-nerza, tudrin-ayi d tid n Leqbayel n Berğ bu Σririj, yecban akka Ilmayen, Ijjeεfer, Aεeccabu, Tawrirt, Izzexnin...atg. Ulayγer a tent-id-nsemmi yakk, ṭṭuqqtent tudrin. Ad neṭṭef kan yiwet gar-asent, ad nfareṣ tagnit a d-nemmeslay akka fell-as, a d-nemmeslay cwiṭ γef taddart n Σeccabu n tγiwant n Teffreg, imi deg-s i d-nelqeṭ tamεayt-ayi i wumi semman da tamεayt n Felfla. Llan daγen wid i s-yessawalen Σeṣfur u Lehwa, wiyaṭ fkan-as isem-nniṭen. Ayen ara d-nini γef taddart-ayi icuba ayen yellan deg tudrin i s-d-yezzin. Ulamma γas, yal taddart tettwassen s kra i tesεa, yella wayen ara tt-iferzen γef tid-nniṭen...
| |
 |
| | | | | | Timlilit d Nna Σelğiya sγur Muḥamed Gaya "...Σecra iseggasen bezzaf, barka, ilaq d lweqt ad d-iban yixef-is, ula ayen nerna si 10 iseggasen d asawen. Nekkini amzun ass-a i yemmut Lwennas, ur εyiγ ara « Jamais »..." Nna Σelğiya Muḥamed Gaya: Wwḍen 10 iseggasen seg wasmi yettwanγa Lwennas Matub amek tettwali Nna Σeldjiya ma yella iban-d kra γef tsestant n unadi γef tmenγiwt-is?
Nna Σelğiya : 10 iseggasen ayagi seg wasmi yemmut Lwennas ulac tamurt ğğiγ, ulac anda ur suγeγ ara, ulac anida ur d-nniγ ara, akken yeqqar deg wawal-is Lwennas « ssawaleγ ur iyi-d-slin » La ssawaleγ, la neddheγ, la ttnadiγ ur yelli win iyi-d-yerrin « la réponse » γef lmut n Lwennas. Nekkini lmut n Lwennas, γas ur iyi-d-yerri ḥedd ṣṣut neγ leğwab, nekk leğwab-iw deg uqerruy-iw i yella. « Jamais » ad bruγ i uεekkaz γef lmut n Lwennas, axaṭer d axxam-iw i inegren, d axxam-iw i yexlan. « Tujur » ger wallen-iw ayen yeḍran yid-i. Ur tettuγ ur t-tettuγ, εecra iseggasen ayagi a teẓẓad tessirt « pour rien ». Mi akka ur d-iban ara Lwennas win i t-yenγan, akka ara teẓẓad termegt d rrεud mebla ageffur, a tberren kan, nekkini ḥabbeγ ad d-iban win i t-yenγan, d ayagi la ttqellibeγ. Σecra iseggasen ayagi, yemmut lḥewt.
| |
 |
| | | | | | Izlan Ibeḥriyen
Izlan ibeḥriyen Izlan ibeḥriyen, d aḍebsi amaynut i d-yefγen ussan-agi. Fiḥel ma cebbḥeγ-ed aḍebsi-yagi s umeslay, zemreγ ad d-inniγ kan ismawen n wid i t-ixedmen ad teẓrem belli igerrez, wigi d anazuṛ ameqran Ḥusin Bukella (Ccix Sidi Bimul) akw d umyaru Amezyan Kezzaṛ. | |
 | | Isura |  |
| | | | | | Amsebrid ( Tidmiwin: 10)|(timeẓriwt: 1781 tikkal)-- Ay amsebrid i d-yuɣalen, acuɣer i tkerseḍ anyir, acuɣer i tmedleḍ allen, tezziḍ udem-ik ɣer deffir ?! Ur tufiḍ ar ass-a, ayen akken i tettnadiḍ, neɣ tḥemmleḍ lmeḥna, tḥemmleḍ ad tettcaliḍ ?! Ẓriɣ-k ilindi lweqt-a, di tegrest mi qessiḥ usemmiḍ, tessutureḍ lehna, deg ijifer-is ad teddariḍ, deg uɛebbuḍ ur tecliɛeḍ ara, ur iban ma telluẓeḍ neɣ terwiḍ ! Deg wallen-ik yiwet lbaḍna, teddukul yid-k anda ma telliḍ, ur iban deg-s kra, meqqret ay amsebrid teḥṣiḍ, ay amsebrid qqim da, ahat tikkelt-a teɛyiḍ ?! UR YESSIN WUL AṬṬAN-IS … ( Tidmiwin: 35)|(timeẓriwt: 3219 tikkal)D tawengamt (d tiririt γef twengamt “Taklit n tayri”) sγur: “B.C Tanaṣlit” --I yiman n Fuziya Σeggad--  -Ur yessin wul aṭṭan-is, ur yeẓri anwa i d abrid-is! Ileḥḥu war lewhi, fell-as ẓẓayet tikli, deg webrid ur yessin ara. Ayen akk i d-ttmagarent wallen-is, ur t-iεeqqel ara, γas ma yella yuγ fell-as tannumi. Ur yelli ara d aderγal, maca, tuγal fell-as tallest n lebda. Ggten fell-as iγeblan acḥal, yeεreq-as wudem n lehna. Tiyersi i yezzin fell-as, mačči d tin i yezmer ad yefsi, yettnaγ yid-s yal ass, afud ur s-d-yegri… yettsuγu, ḥedd ur s-d-yerri, ḥedd ur yesli i teγri-s, imi deg wanu lqayen i yezder, tewwi-t tayugt n wussan, akin i lqaεa d lebḥer, akin i igenwan, akin i tlisa umaḍal i ssnen medden…. Nniγ-ak a gma n yiman; abrid ideg iteddu ur iban, taftilt i s-d-tessaγeḍ, texsi, mi d-iṣuḍ fell-as waḍu n tmeddit! Netta yettsuγu, kečč tedduriḍ di tsussmi, tettganiḍ amek ara tefru! Netta ireqq, kečč tettrajuḍ melmi ara d-yerr nnehta, tenniḍ ahat, d ussan ara yessexsin timess-nni i t-yessruγun… tenniḍ, tenniḍ… ur d-tenniḍ: S tidet yeεqel wul aṭṭan-is?! Ttif tameṭṭut i iḥerrzen, wala meyya yergazen. ( Tidmiwin: 54)|(timeẓriwt: 3711 tikkal) Ssneγ-tt asmi d-tteddu d εemmi-s yellan imiren d yiwen seg yemdebbren n tiddukla Numidya, tettas-d teqqar tamaziγt, ssneγ-tt teḥrec nezzeh, d tin i iceffun i temsirin, mačči si rrehṭ-nni iγef yenna ccix Muḥend « ayen nesselmad, wa yettu-t, wa yettazu-t » teḥṣa d akken tatut d aṭṭan i yugaren tidderγelt, yernu ulamek ara tettu Numidya i yellan d tawacult-ines tis-snat. Ih, nniγ-d Numidya d tawacult-ines tis-snat ! Fiḥel awham, gma-s d amarir di terbaεt-nneγ umezgun Tigawt d wawal, yessetma-s llant cennunt di talilt (tarbaεt) n ccna–nneγ n imeẓẓyanen, yiwet si εmumti-s d taεeggalt di Numidya, ugar γef εemmi-s i yellan yakan d imdebber di tiddukla-nneγ.
Ugar γef imagraden-is ucbiḥen, umεinen, idumen deg weγmis Tafukt, tella yakan d tamedyazt, d tamyarut ; tettaru akken yessefk s taεrabt, yernu mačči d taεerbubt-nni n menwala, imi tikta-s d tid-nni n wemyaru ameγrad (universel) Ǧubran Xalil, teǧǧa kra din, tuγal tettaru s teqbaylit, acku ur telli ara seg wid yettseqqin γer berra, akken i t-yenna Sliman Σazem. D tanelmadt di tesdawit n wehran, d wagi i d aseggas-is aneggaru di « tfurmatikt ». Tanaṣlit, d amedya n tlemẓit i yeddren tatrarit, yeṭṭfen di tnaṣlit.
| |
 |
 | | Addal |  |
 |
| | | | | | Pluton yettwakkes seg wegraw n imtiwgen ! sγur Angwmar
Aseqqamu amatu n tidukla tagraγlant n tussna n imtiwgen (International Astronomy Union ) yekkes Bluten seg wegraw n imtiwgen . 2500 imusnawen yemlalen di Praha di tmurt n Ccik frant-tt s tmara, deg wayyur n γuct yezrin, akken ad yettwakkes seg wemkan d-yeṭṭef segmi t-id yuffa umussnayyur amarikan Clyde W.Tombaugh deg 1930. Imussnayyuren ugin tikti n imḍebren n I.A.U yebγan ad bḍun imtiwgen γef sin : imeqranen d imejtaḥ . | |
| Amezruy
|  |
|
| Abrid umezruy Muḥend U Harun 
yedder d ameγnas Yemmut d ameγras 11 iseggasen di lḥebs, ur yukir ur yenγi, ddnub-is imi yebγa akken tutlayt-ines ad tili d tunṣibt di tmurt-is, yabγa ad tuγal d timmad n Ledzayer tadzayrit. D agujil si baba-s, imi baba-s yeγli deg wegni n yiseγ deg tegrawla n weslelli n tmurt-nneγ n useggas n 1954. Amecwar-ines di tγuri: Yebda-tt asmi yesεa 11 iseggasen deg yiwen uγerbaz n iγallen n Yefransisen, imi di tallit-nni mazal ur tewwi ara tmurt-nneγ azarug-ines. |
 | |  |
|
|
Nna Fa |
|
|
|
|
|
 |
|
| |
Aḍebsi (DVD) n Tidak n Nna Fa yettnuzu deg “l’Internet” 
Akken i d-nṛeggem ussan agi yezrin, aḍebsi (DVD) n Tidak n Nna Fa yewjed i tnuzi dagi di Marikan s lmendad n l’internet. Si tura tzemrem ad t-id-aγem. IIaq ad tarzum ar ladris agi : S lfaṛḥ d ameqwṛan ara neṭṭef la commande-nnwen.
|
|
 | |  |
|
| | | | | | Muḥ Alileche, Amarir g uzwag (Exil)!. (Tidmiwin: 0)Isem nes Muh Alileche, Amdyaz, Amarir, Amγnas, ad iniγ Amzwag awḍ netta.
Muḥ, iga g tasut (generation) tiss snat n imaziγen nna d iddan s tmurt agi (ad) iseggwasen n 90, isenti tudert nes n tγensa (activism) mek lli s akkw isenti warrac (mezzi) n Tfsut n imaziγen g lqbayl tudert nes… Taγensa, uhu (non) I tsertit (politique) nna rad yadj imaziγen g tmura nsen d iberraniyen (Etrangers).
| |
 | | Timseεraq |  |
 |  |  | | | Timseεraq i d-ḥawcen warrac n Numidya sγur djamal.B | D tajmilt i dda Lmulud At Mεemmer, ilmend umulli wis-19 γef tmettant-ines. Timseεraq(Timḥuǧǧay neγ d acu-tt, d acu-tt ?) Annect-is annect n telkit, texdem tawaγit? Tifrat: Taxellalt n ẓẓalamiṭ. Am yisem-is, am wudem-is ? Tifrat: Tamellalt. Akli iεelleq g tmiṭ ? Tifrat : Aεeqqa uzemmur. |
| |  |  |  | |
 | | Timsirin n Taglal |  |
| | | | | | AmenzuYal tikelt m’ara nsuk tamuγli γer wussan yezrin melmi kan ad aγ d –yemmager yiwen yilem annect n ilat…A d-naf yedl-aγ amzun d agris .Tasekla s umata texla-tt tmettant , tatut akk d yir tameddurt glant s wayen d-yeggran . Yewwi yay-d kan ad nbud teγzi di tudert d ufud ameqran i wid d-mazal ttarun , bennun ,ttnadin akk d wid i tent-iferrun γas ahat tagnitt ur d-tessefk ara . U ‘‘la révolution’’ tettkemmil* ! (Ǧamal at Udiε)Lzzayer n wassa tlul-d di tṛad mgal Fṛansa iseggasen n 54-62, iγeblan n Lzzayer n wassa d wid id tewwi imiren dγa ! Am win ad d-ilalen ad d-yawi yides ccama neγ lεib. Aṭas n tlufa qqimen-t akken ur frint ara, ass-agi uγalent-aγ d aεekkur, d buberrak. Tamurt tugi ad taff iman-is. Wid yuzzlen, yewten γef tmurt akken ad sseγlin azaglu n Fṛansa, akken ad d-rren tilleli i wegdud, drusit akkeya seg-sen wid i d-yewwin γef umezruy n tallit-nni. Ladγa ladγa wid iqqedcen d imeγnasen deg ikabaren n yimiren. Wid yuzzlen, ddren, kkin di tedyanin n yimiren. ALΓU N UMUSSU ADELSAN AMAZIΓ N INELMADEN G TIZI N IMNAYEN 
Ibeddi nga assa g tesnawit n Zayd u Ḥmad (Med V) g Tizi n Imnayen, yusa-d d wass amaḍlan n tutlayin timezwura, 21 febrayer acku nra ad nini i yinelmaden ula medden is iga wawal amaziγ tutlayt-nneγ tamezwarut, d wis ur nri asselku ittegga udabu aεerbeẓri i tmaziγt ula Imaziγen, am uyenna gan isemxan d yiḥeẓẓaren n udabu i yimeγnasen-nneγ ayenna ran ad gen yan ibeddi amalway dat “umni” amerruki ass n 14 febrayer 2009.
| |
 |
|
|