Kles(Rijistri)
 
Tebra ar s uqemmuc-ik...

Tizizwit tetteqqes

Yiwen akken kan yezweğ, yeffeγ akka akk d tmeṭṭut-is ar tmazirt, afus deg-ufus, amoureux kwa. Dγa truḥ-ed yiwet n tzizwit teqqes tameṭṭut-is

...Aḍris akken ma yella
I txeddem pizza !

Lvachir

Assa i yemmut Jean. Neγ ma iḍelli. Ur zṛiγ ara. D yemma-s, Geneviève, i yi-d-yennan.

Nemyussan asseggas n 1989. Yusa-d netta d yiwet n terbaεt akken n Iṛupyen. usan-d ad ḥewwsen ad issinen Jeṛjer. Win ad sen-iwellhen iberdan d Mmi-s εemmi, Waεli. Ad sen-yessken tamurt. Waεli yesrezf-d Jean ar wexxam-nneγ. Ssmana i yeqqim γurn-eγ. Netta lexlaṣ-is yeḍmen. Yeṭṭf-iten d imeqqranen !
...Aḍris akken ma yella
Isalen
Talalit n wesmel amaynut

Ilul-d wesmel n isalen n Tmurt, tansa-s:

Tamurt.info

Nessaram-as ad yeffukti, ad yeğğuğeg

Ad yemγur ad yessimγur azal n tmurt

...ugar
Aksil ilul ass n 20 di Tuber 2009

 

Ass n 20 di Tubeṛ

ilul-d

Waksil

Aksil d mmi-s n yiwen seg imawlan n wesmel imyura.net

Amur Rekis.

S teγzi n tudert-is

...ugar
 
Tamedyazt
 
 
Aqeddac үef yebkan (Sүur : D.Messaoudi, Takerboust)
 
A-wid icban ibkan
Deg tḍebsit ččan
D iẓẓan ay d-ğğan
 

Aya zṛiγ-t di Muṛsilya ! (Ğamal at Udiε)

Ttawin lmizirya γef iqumam-nsen
Win tluεaḍ a k-yini d lmektub
Medden jerden s ifassen-nsen
Nutni jerrden-asen-d lkutub


tamurt imedyazen, Mexluf BUΓAREB

 Akin

Iwaddagen
Tezlef saεaqa
Deg uzaγar
Seg rewlen yergazen

 

 

 


 
spacer
 
Tisuqliwin
 
 
Lweswas (tidmiwin: 7)

 M’ur d-iyi teḍra ara i nekkini a war d uγalen wiyi .

 Tullist ''Mera suggestion'' yura Fernando Sorrentino ,

tasuqelt Amor Rekis

Imeddukal-iw akk qqaren sεiγ lweswas. Icebba-yi Rebbi sεan lḥeq. Ayen yeḍran yid-i ass lexmis d ttbutt af akken d-nnan.    

Tasebḥit-nni, lliγ qqareγ ungal n tugdi, ulamma deg zal qayli, ikecmi-yi ccek d lweswas.

Zgiγ umneγ dakken yella uεeddam yeffren di tkuzint. Aεeddam-agi, yegguni, yettrağu kan deg-i ad kecmeγ ar tkuzint ad ineggez fell-i s ad yessentu ajenwi yeṭṭef deg wfus-is deg uzagur-iw, ad isuffeγ tarwiḥt-iw. Mačči d tiselbi tagi tura ?! 

      


Ṛebbi yemmut ! (tidmiwin: 14)

 

Nietzsche

Ur teslim ara s wergaz abuhali, i yessaγen taftilt deg uzal qayli, iteddu deg wegni n ssuq yettsuγu: «ttnadiγ γef Ṛebbi ! γef Ṛebbi i ttqellibeγ anda yella ! »


TALDIT (EL FATIḤA: tasuret n Leqran) (tidmiwin: 31)

Taldit
S yism n Yakuc Amellay Amnahaγ

1)Tamayt I Yakuc
2)Mass n umeγrad
3)Amallay Amnahaγ

 

 
spacer
Asaru


Zimu Akka i d keč ay ameddakel-iw !! 

 
Amezgun
 
 
« Ass n unejmaε » : s tuget i d-usan imeshaniyen n Montréal ad ẓren tamezgunt !
 

Ass unejmaa

Yiwet n dduṛt kan segmi i d-tεedda di Oṭṭawa-Hull, taceqquft tamaynut n Aεrab Sexi ‘’Ass n unejmaa ’’, tewweḍ-d γer tγiwant n Montréal anda tessefreḥ yal win i d-yusan yeẓra-tt. I tikkelt tamezwarut di Montréal, deg tzeqqa ‘’Patro le Prévost’’, i d-yezgan di ‘’7355 Christophe Colomb’’, teččur dayen kan ; deg wakken mačči d yiwen i d-yusan ad ẓren ‘’Ass n unejmaε’’ ur tettafeḍ ara amkan anda ara teqqimeḍ.

Wid yesedduyen amezgun AAA (Amezgun Amaziγ Amaynut) gan akk tazmert-nsen d wayen sεan d allalen i wakken ad sferḥen wid i d-iruḥen s tuget ad walin ‘’Ass n unejmaa’’, i wakken diγen ad uγalen s tikti belli ass n 13 yunyu 2009, d ass adelsan urğin ad t-ttun.

 

 
spacer
aεessas

 D aεessas gar iεessasen n Tmurt, tama n Weqbu. Din yella yiwen weγbalu n waman yeḥman, nnan yewwet s tεekkazt-is ulin-d. Am iεessasen n Tmurt akken ma llan, ttsenniden-ten atas medden ar tneslemt, maca aṭas seg-sen seg zik i llan, uqbel anekcum n tneslemt ar Tmurt, ahat, akken i d-yenna Leḥlu Sebaa deg tezlit-agi, uqbel ula d talalit n mass Isa. Ayen ur y-yehwin ara deg tezlit-agi d assizdeg ur yessazdeg ara cwiṭ awalen i d-yusan seg tmeslayt tawerdant.

Nettr-it a d-iḥudd Rebbi s leεnaya-s asmel-agi

 
Ukerdis
 
 
Ay azerkeṭṭif, yebbwi-yaγ wasif

Afrux Azekettif

Ay azerkeṭṭif, yewwi-yaγ wasif
qqaren γef nnif, i iγelli wadif
ay asγeṛsif, lγerba tettelif
qqaren γef lḥif, i ttnejlin bessif
ay azerkeṭṭif, neṛγa am ukanif
qqaren d lexṛif, i izuzufen lḥif


....Aḍris akken ma yella
 
spacer
Tansa Tilelli
I yaaddan wa zdat wayeḍ
I yaaddan wa zdat wayeḍ
Ulac win i d-issewqen
Yal tikelt mi ad iyi-d-yaweḍ
Win i yettaken asgunfu i wallen
Allaγ din ad yezzerweḍ
Izegger i tlisa i s-neḥkem
 
Ass-mi i yi-qqaren ma tesneḍ
S uqesser i yi-sqejqujen
Yal wa yeqqar i wayeḍ
Wissen anwa ajeggu ar a tt-yeddzen
Ameslay-iw ziγ yebbweḍ
Wissen kan amek i yelqem
 
Asikel
 
 
München neγ timlilit n yegduden… sγur Newara
Taggara n dduṛt-agi, tekcem-iyi tzizwitt s aqerru, εeggu yefka-yi tiyita, nniγ-as waqila ala tarewla ara tt-isellken! Imi Internet yella, timsal ur w...
 
spacer
 
RéduireWid d tid yellan
 
  
Wid ittikkinIttwakelsen
Aneggaru i d-irnanAneggaru :cacnaq1
Ass-aAss-a :0
IḍelliIḍelli :0
IseqdacenSeg tazwara :265

 
 
Tamenzut
Wwet a Qasi wwet, ssuma yiwet!

 

Sγur Sεid At Mεemmer Akk d Wakli At Salaḥ

Qasi Ubudrar

 Ṭṭbel d taẓuri swayes ttekksen fad iẓuran n tudert n tmetti taqbaylit seg wasmi d-yecfa wemdan i yemma-s n ddunit.
Anwa i izemren ad aγ-d-yemmeslay iḍelli, ass-a neγ azekka γef iḍebbalen, war ma yezwer-d isem-is? Anwa aqbayli ur nesli ara yes-s?

...Aḍris akken ma yella
Tikellax


imal idel-it uγilif
igli yergel γef wallen

...Aḍris akken ma yella
Taqcict-nni !

Lqedd-is yebded, acebbub-is iruḥ s tewreγ, udem-is yecbeḥ, muhab, m' ad tettmeslay tettruẓu yiwet n tiṭ, irennu-yas-d agejdur n sser….!  Ansa a s tekkeḍ i sser am wa…!? 

Nniγ-as ad tt-id-ṭṭfeγ deg umeslay, syin a s-afeγ amek !...

ulac amek... !

...Aḍris akken ma yella
Lweswas

 M’ur d-iyi teḍra ara i nekkini a war d uγalen wiyi .

 Tullist ''Mera suggestion'' yura Fernando Sorrentino ,

tasuqelt Amor Rekis

Imeddukal-iw akk qqaren sεiγ lweswas. Icebba-yi Rebbi sεan lḥeq. Ayen yeḍran yid-i ass lexmis d ttbutt af akken d-nnan.    

Tasebḥit-nni, lliγ qqareγ ungal n tugdi, ulamma deg zal qayli, ikecmi-yi ccek d lweswas.

Zgiγ umneγ dakken yella uεeddam yeffren di tkuzint. Aεeddam-agi, yegguni, yettrağu kan deg-i ad kecmeγ ar tkuzint ad ineggez fell-i s ad yessentu ajenwi yeṭṭef deg wfus-is deg uzagur-iw, ad isuffeγ tarwiḥt-iw. Mačči d tiselbi tagi tura ?! 

      

...Aḍris akken ma yella
Tabelluṭ uwaγzen

  Amacahu, tamacahutt-iw ad telhu, ad tiγzif am usaru.

 Zik-nni di tallit taqburt, yella yiwen wemγar, yezdeγ yiwen uεecciw di leεzib deg ugemmaḍ akkin n tadart.Yettraju a d-yas wass-is ad t-tawi tmeṭṭant. leεmer yeffiγ deg wexxam, acku iεab ur yezmir ad yeddu . Usu-ines γer tama n tewwurt, tawwurt icudd-itt s useγwen i wakken a tt-id-yelli ma yella win i d-yerzan γur-s . Γriba   tukyist, d tasa n tasa, tqeddec γef jedd-is acku imawlan-is ur sεin ukud.

Akken zgan wussan Γriba tettas-ed γer jedd-is tettawi-yas-d kra n seksu d weγrum u tqeddec fell-as alama d temeddit.
Mi ara taweḍ Γriba s-axxam n jedd-is ad tessawal s kra uḥiḥi:
"Ttxilek lli-yi-d tawwurt a baba inuba, a baba inuba"
 
...Aḍris akken ma yella
  Asefru:*1976*  

 

 

 

Asefru yura Smaεil Mejbeṛ deg useggas 1976

 

"Ini-yas i yemma"!
 
"Fkiγ tudert-iw d asfel, rran fell-i tibbura.
Ur ẓerreγ iṭij d wedfel, tilelli-w di tsura.
Ini-yas ! Ini-yas i yemma!
 
Ssugten fell-i tisluqbatin, am yiḍan sseglafen.
Di rregmat d tkerkas ur ğğin, di « creε » s tmettant i d iyi-yeṭṭfen.
Ini-yas ! Ini-yas i yemma!
 
Xas di lḥebs nnuγniγ, ayen zerεeγ yessegm-d.
Tennerna tutlayt-nneγ, tarwa umaziγ tbedd.
Ini-yas ! Ini-yas i yemma!
 
- Akken tamaziγt ad tili.
-Akken Tamazγa ad tili.
                                   -Akken Amaziγ ad yili.
Fkiγ tudert-iw d asfel.
Ini-yas ! Ini-yas i yemma"!!!

 

 
Timucuha
 
 
Imedyazen n Breme


Γur yiwen n- wergaz aγyul,acḥal lesnin neṭṭa d aεebbi fellas, armi yeεya w aghyul, argaz amcum yevγa ad yazzu tahidurt is. Lameεna aγyul ma xas d aghyul , icummit  ihi yerwel,yewi avrid is γer Breme.
“Zemreγ ad uγaleγ d amedyaz” is yenna. Armi yelḥa kra , yufad deg wevrid is yiwen n w –aydi, yessalhat am akken d win it s- nzef tazla. “acu ik yuγen , accimi it nehteḍ akka?” is yenna w aγyul. “ ah” yerrayass-id w aydi “ acku aqliyi uγaleγ d amγar ,ur zmireγ ad dduγ γer syada. Aseggad yevγa ayineγ, ihi armi zriγ qerriḥit ,ddiγ du dar-iw ! ameεna amek tevγid ad sewreγ tam3ict iw, nekki tura wesreγ!”


"FELFLA" : Tamεayt s teqbaylit sγur Σebdelḥamid Baḥfir
TAZWART
Timucuha, neγ timεayin, ṭṭuqqtent deg timawit n Tmaziγt. Maca, yal tama n Tmazγa temmal-d tamεayt1-ines akken-nniṭen, yal wa yemmal-itt-id akken i tt-yessen.
       Ger tamawin2-ayi nefren-d yiwet taddart ger tudrin iγef d-nerza, tudrin-ayi d tid n Leqbayel n Berğ bu Σririj, yecban akka Ilmayen, Ijjeεfer, Aεeccabu, Tawrirt, Izzexnin...atg. Ulayγer a tent-id-nsemmi yakk, ṭṭuqqtent tudrin.
       Ad neṭṭef kan yiwet gar-asent, ad nfareṣ tagnit a d-nemmeslay akka fell-as, a d-nemmeslay cwiṭ γef taddart n Σeccabu n tγiwant n Teffreg, imi deg-s i d-nelqeṭ tamεayt-ayi i wumi semman da tamεayt n Felfla. Llan daγen wid i s-yessawalen Σeṣfur u Lehwa, wiyaṭ fkan-as isem-nniṭen.
       Ayen ara d-nini γef taddart-ayi icuba ayen yellan deg tudrin i s-d-yezzin. Ulamma γas, yal taddart tettwassen s kra i tesεa, yella wayen ara tt-iferzen γef tid-nniṭen...

 
spacer
 
Tadiwennit
 
 
Timlilit d Nna Σelğiya sγur Muḥamed Gaya


"...Σecra iseggasen bezzaf, barka, ilaq d lweqt ad d-iban yixef-is, ula ayen nerna si 10 iseggasen d asawen. Nekkini amzun ass-a i yemmut Lwennas, ur εyiγ ara « Jamais »..." Nna Σelğiya
Muḥamed Gaya: Wwḍen 10 iseggasen seg wasmi yettwanγa Lwennas Matub amek tettwali Nna Σeldjiya ma yella iban-d kra γef tsestant n unadi γef tmenγiwt-is?

Nna Σelğiya : 10 iseggasen ayagi seg wasmi yemmut Lwennas ulac tamurt ğğiγ, ulac anda ur suγeγ ara, ulac anida ur d-nniγ ara, akken yeqqar deg wawal-is Lwennas « ssawaleγ ur iyi-d-slin » La ssawaleγ, la neddheγ, la ttnadiγ ur yelli win iyi-d-yerrin « la réponse » γef lmut n Lwennas. Nekkini lmut n Lwennas, γas ur iyi-d-yerri ḥedd ṣṣut neγ leğwab, nekk leğwab-iw deg uqerruy-iw i yella. « Jamais » ad bruγ i uεekkaz γef lmut n Lwennas, axaṭer d axxam-iw i inegren, d axxam-iw i yexlan. « Tujur » ger wallen-iw ayen yeḍran yid-i. Ur tettuγ ur t-tettuγ, εecra iseggasen ayagi a teẓẓad tessirt « pour rien ». Mi akka ur d-iban ara Lwennas win i t-yenγan, akka ara teẓẓad termegt d rrεud mebla ageffur, a tberren kan, nekkini ḥabbeγ ad d-iban win i t-yenγan, d ayagi la ttqellibeγ. Σecra iseggasen ayagi, yemmut lḥewt.



 
spacer
 
Icennayen
 
 
Izlan Ibeḥriyen

Izlan ibeḥriyen

Izlan ibeḥriyen, d aḍebsi amaynut i d-yefγen ussan-agi. Fiḥel ma cebbḥeγ-ed aḍebsi-yagi s umeslay, zemreγ ad d-inniγ kan ismawen n wid i t-ixedmen ad teẓrem belli igerrez, wigi d anazuṛ ameqran Ḥusin Bukella (Ccix Sidi Bimul) akw d umyaru Amezyan Kezzaṛ.

 

 

 

 
spacer
Isura
TASSA D WAY TUREW D ASARU S TMAZIΓT
Tasa d way turewĞamila Ḥabbak d nettat i yuran asaru TASA D WAY TUREW. Deg-s tessekn-d udem n tmeṭṭut di tmetti Taqbaylit. Asaru yettmeslay-d γef Yamina yesεan ukuẓ n teḥdayin akk d yiwen uqcic mi qqaren Yidir.
Akken kan d ameẓyan Yidir, hettmen fell-as imawlan-is arcal d yiwet n teqcict n lḥara mi qqaren Malika. Asmi iwala d akken tameṭṭut-is terfed ur yeqbil ara wallaγ-is d akken yewweḍ ad yili d ababat. D ayen i t-yeğğan yezzenz tamurt n baba-s. Iḥella-d azal swayes ara yeffeγ di tmurt yunag γer Fransa.
Malika tesεa-d taqcict mi tsemma Ğamila. Teğğa-tt i tmeγart-is ma d nettat tgureb ar imawlan-is melba tuγalin imi tεawed arcal. Ğamila tegra-d ger ifassen n setti-s Yamina i tt-id-irebban armi tewweḍ tizi n warcal. Tefka-tt i yiwen umerkanti n taddart-nsen i s-yeserwan lemrar. Tesεa-d aqcic d aderγal d ayen i izaden deg timujhelt n urgaz-is dγa yibbas tfures tagnitt mi yeffeγ urgaz-is, terwel tewwi aqcic ger ifassen-is. …. Asaru d win yettkemmilen, asentel-is d faruq n tasa d tamsalt iḥuzan tugti n yemdanen ladγa di tmetti anda yella lexṣaṣ ama n wallalen ama n tmusni.
 
Tullizin
 
 
Amsebrid ( Tidmiwin: 10)|(timeẓriwt: 1781 tikkal)

-- Ay amsebrid i d-yuɣalen,  acuɣer i tkerseḍ anyir, acuɣer i tmedleḍ allen, tezziḍ udem-ik ɣer deffir ?!

Ur tufiḍ ar ass-a, ayen akken i tettnadiḍ, neɣ tḥemmleḍ lmeḥna, tḥemmleḍ ad tettcaliḍ ?!

Ẓriɣ-k ilindi lweqt-a, di tegrest mi qessiḥ usemmiḍ, tessutureḍ lehna, deg ijifer-is ad teddariḍ, deg uɛebbuḍ ur tecliɛeḍ ara, ur iban ma telluẓeḍ neɣ terwiḍ !

Deg wallen-ik yiwet lbaḍna, teddukul yid-k anda ma telliḍ, ur iban deg-s kra, meqqret ay amsebrid teḥṣiḍ, ay amsebrid qqim da, ahat tikkelt-a teɛyiḍ ?!



UR YESSIN WUL AṬṬAN-IS … ( Tidmiwin: 35)|(timeẓriwt: 3219 tikkal)
D tawengamt (d tiririt γef twengamt “Taklit n tayri”) sγur: “B.C Tanaṣlit”
--I yiman n Fuziya Σeggad--
Ul yurzen (Tugna sγur imyura)-Ur yessin wul aṭṭan-is, ur yeẓri anwa i d abrid-is! Ileḥḥu war lewhi, fell-as ẓẓayet tikli, deg webrid ur yessin ara. Ayen akk i d-ttmagarent wallen-is, ur t-iεeqqel ara, γas ma yella yuγ fell-as tannumi. Ur yelli ara d aderγal, maca, tuγal fell-as tallest n lebda. Ggten fell-as iγeblan acḥal, yeεreq-as wudem n lehna.
    Tiyersi i yezzin fell-as, mačči d tin i yezmer ad yefsi, yettnaγ yid-s yal ass, afud ur s-d-yegri… yettsuγu, ḥedd ur s-d-yerri, ḥedd ur yesli i teγri-s, imi deg wanu lqayen i yezder, tewwi-t tayugt n wussan, akin i lqaεa d lebḥer, akin i igenwan, akin i tlisa  umaḍal i ssnen medden….
     Nniγ-ak a gma n yiman; abrid ideg iteddu ur iban, taftilt i s-d-tessaγeḍ, texsi, mi d-iṣuḍ fell-as waḍu n tmeddit! Netta yettsuγu, kečč tedduriḍ di tsussmi, tettganiḍ amek ara tefru! Netta ireqq, kečč tettrajuḍ melmi ara d-yerr nnehta, tenniḍ ahat, d ussan ara yessexsin timess-nni i t-yessruγun… tenniḍ, tenniḍ… ur d-tenniḍ: S tidet yeεqel wul aṭṭan-is?!


Ttif tameṭṭut i iḥerrzen, wala meyya yergazen. ( Tidmiwin: 54)|(timeẓriwt: 3711 tikkal)

taqbaylitSsneγ-tt asmi d-tteddu d εemmi-s yellan imiren  d yiwen seg yemdebbren n tiddukla Numidya, tettas-d teqqar tamaziγt, ssneγ-tt teḥrec nezzeh, d tin i iceffun i temsirin, mačči si rrehṭ-nni iγef yenna ccix Muḥend «  ayen nesselmad, wa yettu-t, wa yettazu-t » teḥṣa  d akken tatut d aṭṭan i yugaren tidderγelt, yernu ulamek ara tettu Numidya i yellan d tawacult-ines tis-snat. Ih, nniγ-d Numidya d tawacult-ines tis-snat ! Fiḥel awham, gma-s d amarir di terbaεt-nneγ  umezgun Tigawt d wawal, yessetma-s llant cennunt di talilt (tarbaεt) n ccna–nneγ n imeẓẓyanen, yiwet si εmumti-s d taεeggalt di Numidya, ugar γef εemmi-s i yellan yakan d imdebber di tiddukla-nneγ.

Ugar γef imagraden-is ucbiḥen, umεinen, idumen deg weγmis Tafukt, tella yakan d tamedyazt, d tamyarut ; tettaru akken  yessefk s taεrabt, yernu mačči d taεerbubt-nni n menwala, imi tikta-s d tid-nni n wemyaru ameγrad (universel) Ǧubran Xalil, teǧǧa kra din, tuγal tettaru s teqbaylit, acku ur telli ara seg wid yettseqqin γer berra, akken i t-yenna Sliman Σazem. D tanelmadt di tesdawit n wehran, d wagi i d aseggas-is aneggaru di « tfurmatikt ». Tanaṣlit, d amedya n tlemẓit i yeddren tatrarit,  yeṭṭfen di  tnaṣlit.



 
spacer
Addal
Addal n "iferseksaren" deg udrar n Ğerğer

Iferseksar Di tγiwanin d tudrin, d-yezzin i temdint n Buzgan ama d Ilula Umalu neγ d at Ziki, ussan-agi tban-asen-d yiwet n liḥala d tamaynut. Yal ass ttwalin nnig iqerray-nsen, deg igenni kra n warrac yettafgen s “iferseksaren” (les parapentes). Imdanen ur uγen ara tannumi s waya, γef wanecta a ten- nwali d wid iwehmen mliḥ.

D tidett d ayen yessewhamen acku di tmurt-nneγ ur yelli ara ṣṣenf n waddal-agi. Maca deg useggas iεeddan 2006 ruḥen-d kra n Irumyen yettwamuzgen deg waddal n idurar s laεraḍa n tdukli “Club Evasion” n at Yeğğer. Gan tannant n waffug s “iferseksaren”(parapentes) i kra n yelmeẓyen n tdukla-yagi ilmend n 8 wussan.

 Anasiw


  
 
Iqbuṛen
 
 
Belεid At Σli (1909 - 1950) : Tamacahut Uwaɣezniw(i t-id-irran deg usmel d ArezqiLvacir)
Macahu... Ṛebbi a tt-isselhu... A tt-igerrez am usaru !... γef yiwen sselṭan, -sselṭan ala Ṛebbi- γuṛ-s tameṭṭut-is d mmi-is. Netta yeḥkem deg y...
 
spacer
 
Tussna
 
 
Pluton yettwakkes seg wegraw n imtiwgen ! sγur Angwmar

2003 ub213-charon d ceres.jpg

 

 

 

Aseqqamu amatu n tidukla tagraγlant n tussna n imtiwgen (International Astronomy Union ) yekkes Bluten seg wegraw n imtiwgen . 2500 imusnawen yemlalen di Praha di tmurt n Ccik frant-tt s tmara, deg wayyur n γuct yezrin,  akken ad yettwakkes seg wemkan d-yeṭṭef segmi t-id yuffa umussnayyur amarikan Clyde W.Tombaugh deg 1930.

Imussnayyuren ugin tikti n imḍebren n I.A.U yebγan ad bḍun imtiwgen γef sin : imeqranen d imejtaḥ .

 
spacer

Amezruy  Gradcap1
Abrid umezruy

 Muḥend U Harun

Yusef Σacuri zdat uẓekka n Muhend Uharun

 

 

 

 

 

 

yedder d ameγnas

Yemmut d ameγras
11 iseggasen di lḥebs, ur yukir ur yenγi, ddnub-is imi yebγa akken tutlayt-ines ad tili d tunṣibt di tmurt-is, yabγa ad tuγal d  timmad n Ledzayer tadzayrit.
D agujil si baba-s, imi baba-s yeγli deg wegni n yiseγ deg tegrawla n weslelli n tmurt-nneγ n useggas n 1954.
Amecwar-ines di tγuri:
Yebda-tt asmi yesεa 11 iseggasen deg yiwen uγerbaz n iγallen n Yefransisen, imi di tallit-nni mazal ur tewwi ara tmurt-nneγ azarug-ines.
spacer
 Nna Fa
 
Aḍebsi (DVD) n Tidak n Nna Fa yettnuzu deg “l’Internet”
 

Akken i d-nṛeggem ussan agi yezrin,  aḍebsi (DVD) n Tidak n Nna Fa yewjed i tnuzi dagi di Marikan s lmendad n l’internet.

Si tura tzemrem ad t-id-aγem. IIaq ad tarzum ar ladris agi :
 
S lfaṛḥ d ameqwṛan ara neṭṭef la commande-nnwen.
 
 
Ungalen
 
 
Muḥ Alileche, Amarir g uzwag (Exil)!. (Tidmiwin: 0)

Isem nes Muh Alileche, Amdyaz, Amarir, Amγnas,  ad iniγ Amzwag awḍ netta.

Muḥ, iga g tasut (generation) tiss snat n imaziγen nna d iddan s tmurt agi (ad) iseggwasen n 90, isenti tudert nes n tγensa (activism) mek lli s akkw isenti warrac (mezzi) n Tfsut n imaziγen g lqbayl tudert nes… Taγensa, uhu (non) I tsertit (politique) nna rad yadj imaziγen g tmura  nsen d iberraniyen (Etrangers).

 
spacer
Timseεraq
Timseεraq i d-ḥawcen warrac n Numidya sγur djamal.B
D tajmilt i dda Lmulud At Mεemmer, ilmend umulli wis-19 γef tmettant-ines.
 

Timseεraq

(Timḥuǧǧay neγ d acu-tt, d acu-tt ?)
 
Annect-is annect n telkit, texdem tawaγit?
Tifrat: Taxellalt n ẓẓalamiṭ.
 
Am yisem-is, am wudem-is ?
Tifrat: Tamellalt.
 
Akli iεelleq g tmiṭ ?
Tifrat : Aεeqqa uzemmur.

 _________________________ 

 

 

Timsirin n Taglal
KRA IWELLIHEN ƔEF WADDAD AMARUZ.

D acu i d addad amaruz?
- D isem (mačči d tanzeɣt, mačči d amyag) i yettbeddilen talɣa; s ubeddel umagrad neɣ n teɣri

...Aḍris akken ma yella
Kra iwellihen ɣef wegnu n « i ».

I wakken ad nẓer amek ara naru “i”-yagi; anda ara yili yezdi d wawal d wanda ur yezdi ara d wawal.

...Aḍris akken ma yella
 
Tiẓri&Askasi
 
 
Amenzu

Yal tikelt m’ara nsuk tamuγli γer wussan yezrin melmi kan ad aγ d –yemmager yiwen yilem annect n ilat…A d-naf yedl-aγ amzun d agris .Tasekla s umata texla-tt tmettant , tatut akk d yir tameddurt glant s wayen d-yeggran . Yewwi yay-d kan ad nbud teγzi di tudert d ufud ameqran i wid d-mazal ttarun , bennun ,ttnadin akk d wid i tent-iferrun  γas ahat tagnitt ur d-tessefk ara .


U ‘‘la révolution’’ tettkemmil* ! (Ǧamal at Udiε)
Lzzayer n wassa tlul-d di tṛad mgal Fṛansa iseggasen n 54-62, iγeblan n Lzzayer n wassa d wid id tewwi imiren dγa !
Am win ad d-ilalen ad d-yawi yides ccama neγ lεib.
Aṭas n tlufa qqimen-t akken ur frint ara, ass-agi uγalent-aγ d aεekkur, d buberrak. Tamurt tugi ad taff iman-is.
Wid yuzzlen, yewten γef tmurt akken ad sseγlin azaglu n Fṛansa, akken ad d-rren tilleli i wegdud, drusit akkeya seg-sen wid i d-yewwin γef umezruy n tallit-nni. Ladγa ladγa wid iqqedcen d imeγnasen deg ikabaren n yimiren. Wid yuzzlen, ddren, kkin di tedyanin n yimiren.

ALΓU N UMUSSU ADELSAN AMAZIΓ N INELMADEN G TIZI N IMNAYEN

 

Asenjjaq

Ibeddi nga assa g tesnawit n Zayd u Ḥmad (Med V) g Tizi n Imnayen, yusa-d d wass amaḍlan n tutlayin timezwura,  21 febrayer acku nra ad nini i yinelmaden ula medden is iga wawal amaziγ tutlayt-nneγ tamezwarut, d wis ur nri asselku ittegga udabu aεerbeẓri i tmaziγt ula Imaziγen, am uyenna gan isemxan d yiḥeẓẓaren n udabu i yimeγnasen-nneγ ayenna ran ad gen yan ibeddi amalway dat “umni” amerruki ass n 14 febrayer 2009.


 
spacer
Copyright 2006 imyura.net